Invasiva arter

En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor.

Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. Exempel på oavsiktlig introduktion är rovvattenloppa, som medföljt fartygs barlastvatten från Svarta havet till Östersjön och de Stora sjöarna i USA/Kanada, och blivit invasiv i vissa länder och till skada för fiskenäringen, och även är etablerad och potentiellt invasiv i Sverige. Ett annat exempel på oavsiktligt introducerade arter är parasiter och virus, som transporteras till nya biotoper av flyttfåglar.

Ett exempel på avsiktlig, men misslyckad introduktion är det försök man gjorde i Australien med biologisk bekämpning av skadedjur. Från England importerades sparvar med avsikt att dessa skulle äta en insekt som skadade odlingar. Sparvarna etablerade sig emellertid så väl, att de själva blev ett skadedjur och därmed kategoriseras som invasiva.

SverigeRedigera

EU-förbudRedigera

Följande främmande arter kategoriseras som invasiva av EU, och förekommer i svensk natur enligt Naturvårdsverket^[1] och Havs- och vattenmyndigheten år 2019:^[2]

Naturvårdsverkets ansvar:
- Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) - stor spridning^[3]
- Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) - stor spridning
- Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) - stor spridning
- Bisam (Ondatra zibethicus)
- Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)
- Nilgås (Alopochen aegyptiaca)
- Sidenört (Asclepias syriaca)
- Tromsöloka (Heracleum persicum)
- Rödörad, gulbukad och gulörad vattensköldpadda (underarter till Trachemys scripta) - reproducerar sig inte i svenskt vatten
Havs- och vattenmyndighetens ansvar:
- Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) - stor spridning
- Smal vattenpest (Elodea nuttallii)
- Kabomba (Cabomba caroliniana) - sporadisk förekomst
- Ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) - reproducerar sig inte i svenskt vatten

Det är således förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom enligt EU-förordning 1143/2014.^[2]

Föreslagna för EU-förbudRedigera

Följande arter är föreslagna att inkluderas i EU:s reviderade lista över invasiva arter, men förekommer endast sporadiskt i svensk natur enligt Havs- och vattenmyndigheten 2019:^[4]

Naturvårdsverkets ansvar:
- Brun majna (Acridotheres tristis)
- Gudaträd (Ailanthus altissima)
- Japansk humle (Humulus japonicus)
Havs- och vattenmyndighetens ansvar:
- Solabborre (Lepomis gibbosus)
- Musselblomma (Pistia stratiotes)

Icke-förbjudna potentiellt invasiva arterRedigera

Följande främmande arter är inte förbjudna enligt EU:s lista över invasiva arter, men är eller riskerar att bli invasiva i Sverige enligt Naturvårdsverket 2019, som rekommenderar att spridningen begränsas:^[1]

Mink (Neovision vision)* - stor spridning^[3]
Spansk skogssnigel (Arion vulgaris)* - stor spridning
Vattenpest (Elodea canadensis)* - stor spridning
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) - stor spridning
Sydfyrling/vattenkrassula (Crassula helmsii)* - förbjuden handel i Storbritanien^[5], etablerad på två fyndplatser i Sverige^[4]
Parkslide (Fallopia japonica)
Silverruda (Carassius gibelio)
Sjögull (Nymphoides peltata)
Vresros (Rosa rugosa)

Följande är etablerade främmande arter som är potentiellt invasiva i Sverige med riskklass 5 enligt Havs- och vattenmyndigheten, som rekommenderar att miljöövervakare fokuserar på att rapportera bl.a. dessa arter. Arterna är inte listade av EU:^[6]

Vandrarmussla (Dreissena polymorpha)*^[3]
Rovvattenloppa (Cercopagis pengoi)*
Vattenpest (Elodea canadensis)*
Ostronpest (Crepidula fornicata)*
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
Amerikansk kammanet (Mnemiopsis leidyi)
Blåskrabba (Hemigrapsus sanguineus)
Japanskt jätteostron (Sinanodonta woodiana)
Penselkrabba (Hemigrapsus takanoi)
Röd pungräka (Hemimysis anomala)

*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.^[7]

Andra främmande arter med stor spridningRedigera

Följande är exempel på främmande arter som har fått stor spridning i svensk natur enligt Naturvårdsverket 2017, men som inte har listats av myndigheter som invasiva i Sverige:^[3]

Fälthare (Lepus europaeus)*
Kanadagås (Branta canadensis)*
Kräftpest som förorsakas av algsvampen Aphanomyces astaci*
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)*
Backskärvfrö (Thlaspi caerulescens)
Contortatall (Pinus contorta)
Fasan (Phasianus colchicus)
Ryssgubbe (Bunias orientalis)

*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group^[3]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ [a b] Naturvårdsverket (2019) Invasiva främmande arter – artfakta, uppdaterad 2019-04-02
^ [a b] ”Lista över främmande arter med EU-förbud”. Havs- och vattenmyndigheten. 22 september 2017. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/lista-over-frammande-arter-med-eu-forbud.html. Läst 10 maj 2019.
^ [a b c d e] ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. 3 juli 2017. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/.
^ [a b] ”Förslag till reviderad förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse”. Havs- och vattenmyndigheten. 12 mars 2019. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/forslag-till-reviderad-forteckning-over-invasiva-frammande-arter-av-unionsbetydelse.html.
^ Kinver, Mark (29 januari 2013). ”UK bans sale of five alien plants” (på en-GB). https://www.bbc.com/news/science-environment-21232108. Läst 19 juni 2019.
^ ”Fokuslista på invasiva främmande arter för miljöövervakare”. www.havochvatten.se. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/frammande-arter/fokuslista-pa-invasiva-frammande-arter-for-miljoovervakare.html. Läst 8 oktober 2019.
^ Global Invasive Species Database (http://www.issg.org/database, 23 februari 2011)

[nv-1] [a b] Naturvårdsverket (2019) Invasiva främmande arter – artfakta, uppdaterad 2019-04-02

[hv-2] [a b] ”Lista över främmande arter med EU-förbud”. Havs- och vattenmyndigheten. 22 september 2017. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/lista-over-frammande-arter-med-eu-forbud.html. Läst 10 maj 2019.

[nv-frammande-3] [a b c d e] ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. 3 juli 2017. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/.

[nv-fokus-4] [a b] ”Förslag till reviderad förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse”. Havs- och vattenmyndigheten. 12 mars 2019. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/forslag-till-reviderad-forteckning-over-invasiva-frammande-arter-av-unionsbetydelse.html.

[5] Kinver, Mark (29 januari 2013). ”UK bans sale of five alien plants” (på en-GB). https://www.bbc.com/news/science-environment-21232108. Läst 19 juni 2019.

[-6] ”Fokuslista på invasiva främmande arter för miljöövervakare”. www.havochvatten.se. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/frammande-arter/fokuslista-pa-invasiva-frammande-arter-for-miljoovervakare.html. Läst 8 oktober 2019.

[a-7] Global Invasive Species Database (http://www.issg.org/database, 23 februari 2011)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]