En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor.
Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. Exempel på oavsiktlig introduktion är rovvattenloppa, som medföljt fartygs barlastvatten från Svarta havet till Östersjön och de Stora sjöarna i USA/Kanada, och blivit invasiv i vissa länder och till skada för fiskenäringen, och även är etablerad och potentiellt invasiv i Sverige. Ett annat exempel på oavsiktligt introducerade arter är parasiter och virus, som transporteras till nya biotoper av flyttfåglar.
Ett exempel på avsiktlig, men misslyckad introduktion är det försök man gjorde i Australien med biologisk bekämpning av skadedjur. Från England importerades sparvar med avsikt att dessa skulle äta en insekt som skadade odlingar. Sparvarna etablerade sig emellertid så väl, att de själva blev ett skadedjur och därmed kategoriseras som invasiva.
SverigeRedigera
EU-förbudRedigera
.jpg)
Följande främmande arter kategoriseras som invasiva av EU, och förekommer i svensk natur enligt Naturvårdsverket[1] och Havs- och vattenmyndigheten år 2019:[2]
- Naturvårdsverkets ansvar:
- Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) - stor spridning[3]
- Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) - stor spridning
- Bisam (Ondatra zibethicus) - etablerad
- Gudaträd (Ailanthus altissima) - etablerad
- Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) - etablerad
- Sidenört (Asclepias syriaca) - etablerad
- Tromsöloka (Heracleum persicum) - etablerad
- Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) - etablerad
- Nilgås (Alopochen aegyptiaca) - sporadisk förekomst
- Brun majna (Acridotheres tristis) - sporadisk förekomst
- Japansk humle (Humulus japonicus) - sporadisk förekomst
- Sibirisk jordekorre (Tamias sibiricus) - sporadisk förekomst
- Tvättbjörn (Procyon lotor) - sporadisk förekomst
- Amerikansk kopparand (Oxyura jamaicensis) - sporadisk förekomst
- Havs- och vattenmyndighetens ansvar:
- Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) - stor spridning
- Smal vattenpest (Elodea nuttallii) - etablerad
- Gulbukad, rödörad och gulörad vattensköldpadda (underarter till Trachemys scripta) - etablerad men reproducerar sig historiskt inte i svenskt vatten
- Kabomba (Cabomba caroliniana) - sporadisk förekomst
- Solabborre (Lepomis gibbosus) - sporadisk förekomst
- Ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) - reproducerar sig inte i svenskt vatten
- Marmorkräfta (Procambarus fallax f. virginalis) - sporadisk förekomst
Det är således förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014.[2]
Icke-förbjudna potentiellt invasiva arterRedigera
Följande främmande arter är inte förbjudna enligt EU:s lista över invasiva arter, men är eller riskerar att bli invasiva i Sverige enligt Naturvårdsverket 2019, som rekommenderar att spridningen begränsas:[1]
- Mink (Neovision vision)* - stor spridning[3]
- Spansk skogssnigel (Arion vulgaris)* ** - stor spridning
- Vattenpest (Elodea canadensis)* ** - stor spridning
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)** - stor spridning
- Parkslide (Fallopia japonica)**
- Sjögull (Nymphoides peltata)**
- Vresros (Rosa rugosa)**
- Silverruda (Carassius gibelio)
- Sydfyrling/vattenkrassula (Crassula helmsii)* - förbjuden handel i Storbritannien[4], etablerad på två fyndplatser i Sverige[5]
- Vattenpest (Elodea canadensis)
Följande är etablerade främmande arter som är potentiellt invasiva i Sverige med riskklass 5 enligt Havs- och vattenmyndigheten, som rekommenderar att miljöövervakare fokuserar på att rapportera bl.a. dessa arter. Arterna är inte listade av EU:[6]
- Vandrarmussla (Dreissena polymorpha)* **[3]
- Rovvattenloppa (Cercopagis pengoi)* **
- Vattenpest (Elodea canadensis)* **
- Ostronpest (Crepidula fornicata)* **
- Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)**
- Amerikansk kammanet (Mnemiopsis leidyi)**
- Röd pungräka (Hemimysis anomala)**
- Blåskrabba (Hemigrapsus sanguineus)
- Japanskt jätteostron (Sinanodonta woodiana)
- Penselkrabba (Hemigrapsus takanoi)
Följande är exempel på främmande arter som enligt forskare är eller potentiellt kan blir invasiva i Sverige, men som hittills (2019) inte har listats av svenska myndigheter som problematiska:
- Harlekinnyckelpiga (Harmonia axyridis)**
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)**
- Kotulor (Cotula)**
*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.[7]
**) Invasiv i vissa Europeiska länder enligt databasen European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS)[8]
Andra främmande arter med stor spridningRedigera
Följande är främmande arter som har fått stor spridning i svensk natur enligt Naturvårdsverket 2019, men som inte har listats av myndigheter som invasiva i Sverige:[3]
- Kanadagås (Branta canadensis)* **
- Kräftpest som förorsakas av algsvampen Aphanomyces astaci* **
- Regnbåge (Oncorhynchus mykiss)* **
- Fälthare (Lepus europaeus)*
- Ryssgubbe (Bunias orientalis)**
- Backskärvfrö (Thlaspi caerulescens)
- Contortatall (Pinus contorta)
- Fasan (Phasianus colchicus)
- Svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus)
*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.[7]
**) Invasiv i vissa Europeiska länder enligt databasen European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS)[8]
Se ävenRedigera
- Kaniner i Australien
- Ogräs
- Robinia
- Skadedjur
- Musselblomma (Pistia stratiotes)
KällorRedigera
- ^ [a b] Naturvårdsverket (2019) Invasiva främmande arter – artfakta, uppdaterad 2019-04-02
- ^ [a b] ”Lista över främmande arter med EU-förbud”. Havs- och vattenmyndigheten. 22 september 2017. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/lista-over-frammande-arter-med-eu-forbud.html. Läst 10 maj 2019.
- ^ [a b c d] ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. 26 februari 2020. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/.
- ^ Kinver, Mark (29 januari 2013). ”UK bans sale of five alien plants” (på brittisk engelska). https://www.bbc.com/news/science-environment-21232108. Läst 19 juni 2019.
- ^ ”Förslag till reviderad förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse”. Havs- och vattenmyndigheten. 12 mars 2019. Arkiverad från originalet den 10 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190510073745/https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/eus-forordning-om-invasiva-frammande-arter/forslag-till-reviderad-forteckning-over-invasiva-frammande-arter-av-unionsbetydelse.html. Läst 10 maj 2019.
- ^ ”Fokuslista på invasiva främmande arter för miljöövervakare”. www.havochvatten.se. https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/frammande-arter/fokuslista-pa-invasiva-frammande-arter-for-miljoovervakare.html. Läst 8 oktober 2019.
- ^ [a b] Global Invasive Species Database (http://www.issg.org/database, 23 februari 2011)
- ^ [a b] ”Invasive species in Sweden that have fact sheet” (på engelska). www.nobanis.org. European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS). https://www.nobanis.org/search-alien-species/?SpeciesQuery=&WithFactSheet=true&PageSize=500&Page=1&SelectedCountries=SE&SelectedInvasiveness=1&ExtendedSearch=true. Läst 28 oktober 2019.