Gulögd pingvin[2] (Megadyptes antipodes) tillhör familjen pingviner och är den enda nu levande arten i släktet Megadyptes.[3]
| Gulögd pingvin Status i världen: Starkt hotad[1] | |
.jpg) Adult gulögd pingvin fotograferad i september vid Otagobukten på Nya Zeeland | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pingvinfåglar Sphenisciformes |
| Familj | Pingviner Spheniscidae |
| Släkte | Megadyptes Milne-Edwards, 1880 |
| Art | Gulögd pingvin M. antipodes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Megadyptes antipodes | |
| Auktor | Hombron & Jacquinot, 1841 |
| Utbredning | |
 Karta över Nya Zeeland med förekomster av pingvinerna markerade med rött | |
 | |
Utseende och fältkännetecken redigera
Arten är en ganska stor pingvin med en snittlängd på 75 cm och en genomsnittlig vikt på 6,3 kg. Vikten varierar över året och den är som tyngst, 7–8 kg, precis innan ruggningen och lägst, 5–6 kg, direkt efter ruggningen. Den har ett ljust gult huvud och ännu ljusare gul iris med svarta fjäderspolar. Kinden och hakan är brunsvart. Ett kraftigt gulfärgat band löper från ögonen runt nacken. Juvenilerna saknar detta band och har istället grå iris. I övrigt är fågeln ganska lik åsnepingvinen.
Taxonomi redigera
Gulögd pingvin beskrevs taxonomiskt första gången 1841 av Jacques Bernard Hombron och Honoré Jacquinot. Tidigare trodde man att den var närbesläktad med dvärgpingvin (Eudyptula minor), men molekylära studier indikerar att den är mer närbesläktad med pingvinerna i släktet Eudyptes.[4] Den är idag ensam art i sitt släkte Megadyptes, men 2008 upptäcktes en närbesläktad, mindre, nyligen utdöd art, som fått namnet waitahapingvin (Megadyptes waitaha).[5].
Utbredning redigera
Arten förekommer vid kusten av södra Nya Zeeland, exempelvis på Otagohalvön. Den förekommer också på Aucklandöarna, Campbellöarna och Stewart Island.
Ekologi redigera
Gulögd pingvin är mycket lugn och skygg. Den vistas hela året kring området där den häckar. Utanför häckningstiden genomför den endast korta vandringar som varar i mindre än en vecka. Ruggning sker en gång per år i februari eller mars och varar i tre till fyra veckor.
De är ganska långlivade och vissa individer når en ålder av 20 år. Hanarna blir generellt äldre än honorna.[6]
Biotop redigera
Den häckar vanligtvis i skogs- eller buskbiotoper, bland nyzeeländskt lin (Phormium tenax) och gul busklupin (Lupinus arboreus), på sluttningar eller i raviner som vetter mot havet, eller direkt på stranden. Dessa häckningsområden finns oftast vid mindre vikar eller på en udde vid större vikar.[7]
Häckning redigera
I motsats till flera andra pingviner ruvar gulögd pingvinen inte i kolonier. Revirets storlek kan uppgå till en hektar. Fågelns rede ligger gömd i tät undervegetation. Vanligen läggs två ägg åt gången. Äggen ruvas i cirka sju veckor och ungarna är självständiga efter ungefär 100 dagar.
Status och hot redigera
Hela populationen uppskattas till 2 600–3 000 vuxna individer och arten listas av IUCN som starkt hotad (EN). I vissa publikationer beskrivs arten som den mest sällsynta av pingvinarter, men galápagospingvinen har en mindre population.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 oktober 2009.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 24 juli 2009.
Noter redigera
- ^ Birdlife International 2012 Megadyptes antipodes Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Baker AJ, Pereira SL, Haddrath OP, Edge KA (7 april 2006). ”Multiple gene evidence for expansion of extant penguins out of Antarctica due to global cooling”. Proc Biol Sci. "273" (1582): ss. 11–17. doi:. PMID 16519228. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1560011. Läst 21 mars 2008.
- ^ Boessenkool, Sanne (7 april 2008). ”Relict or colonizer? Extinction and range expansion of penguins in southern New Zealand”. Proc. R. Soc. B.: ss. 815. doi:.
- ^ Richdale, L (1957). A population study of penguins. Oxford: Oxford University Press
- ^ Williams, Tony D. (1995). The Penguins. Oxford, England: Oxford University Press. ISBN 0-19-854667-X
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör gulögd pingvin.
Wikispecies har information om gulögd pingvin.- Megadyptes antipodes på Internet Bird Collection
