Galápagospingvin[2] (Spheniscus mendiculus) är den minsta arten i släktet Spheniscus.[3][4] Den är också den enda pingvinart som lever norr om ekvatorn, vilket dock inte gäller hela beståndet.[5]

Galápagospingvin
Status i världen: Starkt hotad[1]
Galapagos penguin (Spheniscus mendiculus) -Isabela2.jpg
Hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeognathae
OrdningPingvinfåglar
Sphenisciformes
FamiljPingviner
Spheniscidae
SläkteSpheniscus
ArtGalápagospingvin
S. mendiculus
Vetenskapligt namn
§ Spheniscus mendiculus
AuktorSundevall, 1871
Utbredning
Galapagos Penguin.png
Karta över Galápagosöarna med förekomster av pingvinerna markerade med rött
Synonymer
Galapagospingvin
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utbredning och systematikRedigera

Galápagospingvinen är endemisk för Galápagosöarna, som tillhör Ecuador. Där häckar den på öarna Isabela, Fernandina, Floreana och Santiago samt ett stort antal mindre skär. Ungefär 95% av hela populationen häckar på öarna Isabela och Fernandina i västra delen av ögruppen.[6][7] Under häckningstid födosöker fåglarna nära boplatserna och kusten, medan den efter häckning kan röra sig längre ut till havs. Galápagospingvinen har tillfälligt observerats i Panama. Den är troligen närmast släkt med humboldtpingvinen (Spheniscus humboldti).

UtseendeRedigera

Galápagospingvinen är cirka 53 centimeter lång. Som adult har den en vit hakremsa som börjar vid ögonen, går i en båge över huvudets sidor och fortsätter under hakan.[4]

EkologiRedigera

Den häckar utmed kusten alldeles över havsnivån och dyker i relativt grunda vatten efter byten.[1]

Status och hotRedigera

Historiskt har artens bestånd varierat kraftigt, från 700 individer 1983 till 10 000 1971. 2009 beräknades beståndet till mellan 1 800 och 4 700 individer.[6][7] De stora variationerna i beståndet tros bero på oregelbundenheter i levnadsbetingelser i den marina miljön, exempelvis El Niño, som tros öka i framtiden.[1] Detta får, i kombination med det lilla beståndet och det begränsade utbredningsområdet, internationella naturvårdsunionen IUCN att kategorisera den som starkt hotad (EN).[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2020 Spheniscus mendiculus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 23 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] J. Wahlstrom (18 oktober 2007). ”Galapagos penguin” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Spheniscus_mendiculus/. Läst 23 november 2015. 
  5. ^ R. Edwards (18 oktober 2011). ”Galapagos penguin”. ARKive. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119124420/http://www.arkive.org/galapagos-penguin/spheniscus-mendiculus/. Läst 23 november 2015. 
  6. ^ [a b] Boersma, P.D., Steinfurth, A., Merlen, G., Jímeñez-Uzcategui, G., Vargas, H., and P. Parker. 2013. Galápagos Penguin (Spheniscus mendiculus). In Penguins: Natural History and Conservation (Garcia-Borboroglu and Boersma eds.) University of Washington Press. Seattle, WA.: 286-302.
  7. ^ [a b] Boersma, P.D., Steinfurth, A., Merlen, G., Jímeñez-Uzcategui, G., Vargas, H., and P. Parker. 2015. Pingüino de Galápagos (Spheniscus mendiculus). En Pingüinos: Historia Natural y Conservación (Garcia-Borboroglu and Boersma eds.) Vazquez Mazzini Editores. Buenos Aires, Argentina: 308-328.

Externa länkarRedigera