Maud Hansson Fissoun

svensk skådespelare
(Omdirigerad från Maud Hansson)

Maud Hansson Fissoun, född Hansson 5 december 1937 i Stockholm, död 1 oktober 2020 i Stockholm,[1][2] var en svensk skådespelare.

Maud Hansson
Maud Hansson 1963.
Maud Hansson 1963.
FöddMaud Hansson
5 december 1937
Skeppsholms församling,
Stockholm
Död1 oktober 2020 (82 år)
Katarina distrikt, Stockholm
Andra namnMaud Hansson Fissoun
Aktiva år1956–1991
Betydande roller
Pigan Lina i Emil i Lönneberga
IMDb SFDb

Biografi redigera

Tidiga år redigera

Hansson spelade teater som barn och hon var ute på sin första turné med Riksteatern 1943, innan hon ens hunnit fylla sex år. Hon gjorde då ett troll i Per Lindbergs iscensättning av Ibsen Peer Gynt, med sin blivande teaterlärare Naima Wifstrand som Mor Åse.

Hon var 17 år när hon hösten 1955 blev antagen vid Malmö stadsteaters elevskola. Hennes första roll på stadsteatern var som Lilla Polyxeme i Jean Giraudouxs Trojanska kriget blir inte av som teaterns chef Lars-Levi Læstadius satte upp hösten 1956.

Hon filmdebuterade i Kenne Fants långfilm Tarps Elin (1956). Men av större betydelse var att Ingmar Bergman redan efter första året på elevskolan gav henne rollen som Häxan som bränns på bål i Det sjunde inseglet.[3] Året därpå medverkade hon i Smultronstället,[3] och när Bergman 1958 gjorde TV-teater av 1500-talspjäsen Venetianskan spelade Hansson tjänsteflickan Nena.

Malmö stadsteater redigera

Hansson gick ut elevskolan sommaren 1958 men stannade ytterligare tre år på Malmö stadsteater och medverkade i sexton uppsättningar fram till 1961. Anmärkningsvärt nog gjorde hon återigen rollen som trollunge när Ingmar Bergman 1957 satte upp Ibsens Peer Gynt med Max von Sydow i titelrollen.

Hon medverkade också i de båda Bergman-föreställningar som 1959 fick åka på gästspel utomlands: Sagan av Hjalmar Bergman som gavs på Théâtre Sarah Bernhardt (nuvarande Théâtre de la Ville) i Paris och Goethes Faust som spelades på Princes Theatre (nuvarande Shaftesbury Theatre) i London.

Andra betydande roller i Malmö var Agnes Webster i William Saroyans Underbara människor och Flickan i samme Saroyans Världen är vi med Gudrun Brost och Åke Engfeldt, båda i regi av Yngve Nordwall. Samt Aksinja Danilova i Aleksandr Ostrovskijs Som man ropar i skogen.

När Læstadius lämnade Malmö tog han med sig ett antal skådespelare till Stockholms stadsteater. Men Hansson stannade kvar under Gösta Folkes första år som chef och medverkade bland annat i Félicien Marceaus komedi Satsa på rött med Berta Hall.

Stockholms stadsteater redigera

Hon anslöt till ensemblen vid Stockholms stadsteater 1961 och stannade där till och med våren 1969.

Regissören Hans Dahlin som hade kontakter med Berliner ensemble och tidigt satte upp Brecht, var under några år verksam vid stadsteatern. Hansson hade framträdande roller i hans båda Brecht-uppsättningar, som Grusche i Den kaukasiska kritcirkeln, 1963 med Ingvar Kjellson och Tor Isedal. Året därpå gjorde hon Polly i Tolvskillingsoperan med Toivo Pawlo, Gerd Hagman och Monica Zetterlund som Krog-Jenny.

Hon spelade Nancy i Ann Jellicoes Greppet i Per Verner-Carlssons regi. Även i stadsteaterns andra Jellicoe-uppsättning Stora smällen som Johan Bergenstråhle satte upp 1966 hade Hansson en betydande uppgift.

Andra viktiga roller var Hazel Niles i Olof Molanders uppsättning av Eugene O'Neills drama Klaga månde Elektra, Kersti i Strindbergs Kronbruden och Elsa i Draken av Jevgenij Sjvarts (1967).

Frilansåren redigera

Hennes mest kända roll är säkerligen den som pigan Lina i Olle Hellboms tre filmer om Emil i Lönneberga 1971–1973 med Jan Ohlsson, Lena Wisborg, Allan Edwall, Emy Storm och Björn Gustafson i rollerna. Hanssons komiska förmåga gav utdelning i en roll som annars lätt kunde ha blivit osympatisk, och hennes sångröst kom till pass då Astrid Lindgren lade många visor och skillingtryck i pigans mun, inte minst signatursången "Hujedamej sånt barn han var".

1975 återvände hon som gäst till Malmö stadsteater och medverkade i Fem kvinnor med Hanna Landing, Betty Tuvén, Brita-Lena Sjöberg och Mona Åstrand.

Hon flögs upp från Grekland för att överta rollen som Masja i Tjechovs Tre systrarHelsingborgs stadsteater våren 1978 och imponerade på ensemblen med sin säkerhet och förmåga att snabbt kunna repliker och alla scenerier.

Med rollen som kokerskan Laina i Brechts Herr Puntila och hans dräng Matti återvände hon 1985 som gäst till Stockholms stadsteater.

Hansson har medverkat i drygt 25 film- och TV-produktioner men även varit verksam vid radioteatern. Hon spelade Varja i Ernst Günthers uppsättning av Körsbärsträdgården på TV-teatern (1969) i en ensemble med bland andra Margaretha Krook och Jan-Olof Strandberg. Hon gjorde framträdande roller i TV-serier som Pelle Jansson (1973), Tjocka släkten (1975) och spelade servitrisen Märta i Goda grannar (1988).

Hanssons sista scenframträdande var i Staffan Göthes En natt i februariUppsala stadsteater våren 1989.

Privat redigera

Hon gifte sig 1965 med den grekisk-ryske skådespelaren Petros Fissoun och var tidvis bosatt i Grekland. Maken avled 2016.[3] Maud Hansson är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[4]

Filmografi (i urval) redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1956 Lilla Polyxene Trojanska kriget blir inte av (La guerre de Troie n'aura pas lieu)
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1957 Trollunge Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[5]
Agnes Webster Underbara människor (The Beautiful People)
William Saroyan
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1958 Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater
Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar Bergman Malmö stadsteater
1960 Aksinja Danilova Som man ropar i skogen (лес)
Alexander Ostrovskij
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
Satsa på rött (La Bonne Soupe)
Felicien Marceau
Sam Besekow Malmö stadsteater
1962 Fnask 2
Kvinnan
Tjuvar, lik och fala qvinnor
Dario Fo
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1963 Grusche Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis)
Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Nancy Greppet (The Knack)
Ann Jellicoe
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
1964 Konfirmanden
Djemila
Skärmarna (Les Paravents)
Jean Genet
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
Polly Peachum Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1965 Medverkande 13 quinnor
Sandro Key-Åberg, Sonja Åkesson, Robert Broberg,
Björn Lindroth, Lars Löfgren och Carl Anton
Christian Lund Stockholms stadsteater
1966 Greta Stora smällen (The Sport of My Mad Mother)
Ann Jellicoe
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
Maggy Fruar på vift (Le dindon)
Georges Feydeau
Etienne Glaser Stockholms stadsteater
1967 Draken (дракона, drakona)
Jevgenij Schwartz
Frank Sundström Stockholms stadsteater
1969 Leonora Den rastlöse herrn (Den stundesløse)
Ludvig Holberg
Frank Sundström Stockholms stadsteater
1975 Fem kvinnor
Bjørg Vik
Eva Sköld Malmö stadsteater
1976 Jösses flickor - befrielsen är nära
Susanne Osten/Margareta Garpe
Jan Lewin Malmö stadsteater
Josephine Ett resande teatersällskap
August Blanche
Mimi Pollak Parkteatern
1978 Masja Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Hans Polster Helsingborgs stadsteater
Sara Leibowitz Fred på jorden (O Conto do Vigário)
Joao Bethencourt
Pi Lind Parkteatern
1980 Mallgrodan (Toad of Toad Hall)
A.A. Milne (Kenneth Grahame)
Jan de Laval Maximteatern
1985 Laina, kokerskan Herr Puntila och hans dräng Matti (Herr Puntila und sein Knecht Matti)
Bertolt Brecht
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1989 En natt i februari
Staffan Göthe
Lars G. Wik Uppsala stadsteater

Referenser redigera

  1. ^ TT (19 oktober 2020). ”Emil-skådespelaren Maud Hansson Fissoun död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/emil-skadespelaren-maud-hansson-fissoun-dod. Läst 26 februari 2024. 
  2. ^ ”MAUD HANSSON FISSOUN”. www.dn.se. https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/681585. Läst 26 februari 2024. 
  3. ^ [a b c] Natalie Demirian, Victor Stenquist (19 oktober 2020). ””Emil i Lönneberga”-stjärnan Maud Hansson Fissoun är död”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/39J84P. Läst 26 februari 2024. 
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 

Externa länkar redigera