Emil i Lönneberga (film)
Emil i Lönneberga är en svensk långfilm från 1971 i regi av Olle Hellbom.[1] Filmen är baserad på Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga. I huvudrollerna ses Jan Ohlsson, Allan Edwall, Björn Gustafson, Lena Wisborg, Emy Storm och Maud Hansson. Filmen fick uppföljarna Nya hyss av Emil i Lönneberga (1972) och Emil och griseknoen (1973).
| Emil i Lönneberga | |
| Genre | Barnfilm |
|---|---|
| Regissör | Olle Hellbom |
| Producent | Olle Nordemar |
| Manus | Astrid Lindgren |
| Skådespelare | Jan Ohlsson Allan Edwall Björn Gustafson Lena Wisborg Emy Storm Maud Hansson Carsta Löck |
| Originalmusik | Georg Riedel |
| Produktionsbolag | Svensk Filmindustri Stella Film GmbH |
| Premiär | 1971 |
| Speltid | 98 minuter |
| Land | Sverige Västtyskland |
| Språk | Svenska |
| Uppföljare | Nya hyss av Emil i Lönneberga |
| IMDb SFDb | |
HandlingRedigera
Filmen utspelas i Lönneberga i Småland kring de första åren på 1890-talet. På gården Katthult bor Emil med sin pappa Anton, mamma Alma, lillasyster Ida, drängen Alfred (som är Emils bästa vän) och pigan Lina. På gården finns även hästarna Markus och Jullan, katten Månsan, kor, grisar och höns.
Emil är en påhittig pojke i 6-årsåldern. Hans ständiga hyss kommer sig ofta av hans stora nyfikenhet och viljan att hjälpa till. Dessvärre drabbas oftast hans pappa Anton av hans hyss och allt som oftast får Emil tillbringa några timmar i snickarboden där han under tiden han väntar på att bli utsläppt täljer sig ytterligare en trägubbe till sin stora samling.
När Emil inte är upptagen med att sitta inlåst i "Snickeboa", gillra råttfällor, fastna med huvudet i soppskålar, hissa upp Ida i flaggstången, gräva varggropar, ställa till med julkalas för fattighjonen eller leka sicken blås - så går han och Alfred gärna och badar i sjön. Vi får i filmen vara med om ett år på Katthult, från sommar till sommar.
Om filmenRedigera
Trots att filmen blev en biosuccé fick filmen mestadels negativa recensioner från filmrecensenter, bland annat från Jan Aghed, som pratade om förljugen sörgårdsmentalitet.
Filmen följdes av Nya hyss av Emil i Lönneberga (1972) och Emil och griseknoen (1973). Filmerna klipptes sedan om till en TV-serie på 13 avsnitt med titeln Emil i Lönneberga, med sändningsstart 22 november 1975.[2][3]
Rollista i urvalRedigera
- Jan Ohlsson - Emil Svensson
- Lena Wisborg - Ida Svensson
- Allan Edwall - Anton Svensson
- Emy Storm - Alma Svensson
- Björn Gustafson - drängen Alfred
- Maud Hansson - pigan Lina
- Carsta Löck - Krösa-Maja
- Isa Quensel - Krösa-Majas röst
- Hannelore Schroth - fru Petrell
- Paul Esser - doktorn i Mariannelund
- Hans Lindgren - doktorns röst
- Georg Årlin - prosten
- Gus Dahlström - Stolle-Jocke, Alfreds farfar
- Ellen Widmann - kommandoran i fattighuset
- Birgitta Valberg - Kommandorans röst
- Mimi Pollak - Lillklossan i fattighuset
- Hildur Lindberg - Vibergskan
- Astrid Lindgren - berättare
Musik i filmenRedigera
Musiken ur filmen blev snabbt populär och skivan med filmmusiken sålde snabbt motsvarande en Guldskiva. I januari 1979 hade albumet sålt i 250 000 exemplar och certifierades med en platinaskiva.[4]
KällorRedigera
- ^ ”Olle Hellbom”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olle-hellbom. Läst 26 juni 2019.
- ^ Emil i Lönneberga på Svensk Filmdatabas (om filmen)
- ^ Emil i Lönneberga på Svensk Filmdatabas (kommentarer)
- ^ ”Platina-LP till Emil i Lönneberga”. Expressen: s. 23. 30 januari 1979.