Emil i Lönneberga (film)

film från 1971 regisserad av Olle Hellbom

Emil i Lönneberga är en svensk långfilm från 1971 i regi av Olle Hellbom[2], och den första av tre filmer baserade på Astrid Lindgrens bokserie Emil i Lönneberga, som senare klipptes om till en TV-serie.

Emil i Lönneberga
Stora huset Katthult.jpg
Huset som stod till grund för Katthult i Gibberyds gård, 2009
Genrebarnfilm
komedifilm
romanbaserad film
RegissörOlle Hellbom
ProducentOlle Nordemar
ManusAstrid Lindgren
Baserad påEmil i Lönneberga av Astrid Lindgren
I större rollerJan Ohlsson
Lena Wisborg
Allan Edwall
Emy Storm
Björn Gustafson
Maud Hansson
Carsta Löck
Georg Årlin
Hannelore Schroth
Ellen Widmann
Paul Esser
Mimi Pollak
Gus Dahlström
OriginalmusikGeorg Riedel
FotografKalle Bergholm
Teknisk information
ProduktionsbolagSF Studios
Premiär4 december 1971[1]
Speltid95 minuter
LandSverige
Språksvenska
UppföljareNya hyss av Emil i Lönneberga
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

HandlingRedigera

Huvudartikel: Emil i Lönneberga#Handling

Filmen är en filmatisering av böckerna Emil i Lönneberga och Nya hyss av Emil i Lönneberga, utom kapitlet om marknaden i Vimmerby som istället förekommer i den följande filmen Nya hyss av Emil i Lönneberga, som i sin tur annars är en filmatisering av vissa delar av boken Än lever Emil i Lönneberga, medan övriga delar av den boken, huvudsakligen auktionen i Backhorva, filmatiserades i den tredje filmen Emil och griseknoen.
Denna film utspelar sig alltså under sommaren Emil hissar upp Ida i flaggstången och häver paltsmet över sin far, samt under vintern Emil bjuder fattighjonen till Katthult på julkalas, utom Kommandoran som istället blir fångad i en varggrop. Filmen avslutas, liksom boken Nya hyss av Emil i Lönneberga, en kväll i maj när Emil och Alfred är nere vid Katthultssjön för att meta abborrar.

Om filmenRedigera

Trots att filmen blev en biosuccé, fick filmen mestadels negativa recensioner från filmrecensenter. Där fanns annat Jan Aghed, som pratade om förljugen sörgårdsmentalitet.

RollistaRedigera

Musik i filmenRedigera

Musiken ur filmen[3] blev snabbt populär och skivan med filmmusiken sålde snabbt motsvarande en Guldskiva. I januari 1979 hade albumet sålt i 250 000 exemplar och certifierades med en platinaskiva.[4]

  • Hujedamej sånt barn han var, musik av Georg Riedel, text av Astrid Lindgren, sjungs av Lina (Maud Hansson), signaturmelodi
  • Plank vals, musik av Allan Edwall
  • Amanda och Herman, folkvisa, sjungs av Alfred (Björn Gustafson) och Lina när Emil har låst in sig i snickarboden
  • Fattig bonddräng, musik av Georg Riedel, spelas på dragspel i bakgrunden när Emil har låst in sig i snickarboden
  • Oppochner-visan, musik av Georg Riedel, text av Astrid Lindgren, sjungs av Emil (Jan Ohlsson) på vägen till doktorn i Mariannelund
  • Mi märr ho lunker fälle mä, folkvisa, sjungs av Anton (Allan Edwall) vid ett flertal tillfällen; speciellt vid muntert humör
  • Ack Alfred, det bästa vore..., folkvisa, sjungs av Lina när hon skurar köksgolvet
  • Ett litet fattigt barn jag är, folkvisa, sjungs av fattighjonen på julkalaset i Katthult
  • I dalen där som de stämt möte (även känd som När kvällen stundar alternativt Alfred och Anna), folkvisa, sjungs av Lina när hon stryker tvätt
  • Liten visa om hurudeles livet är kort liksom kärleken, musik av Georg Riedel, text av Astrid Lindgren, sjungs av Lina när hon klär upp sig.

KällorRedigera

  1. ^ Freebase Data Dumps, Google.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Olle Hellbom”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olle-hellbom. Läst 26 juni 2019. 
  3. ^ ”Sångerna av Astrind Lindgren”. Astrid Lindgren Company. https://www.astridlindgren.com/sv/verken/sangerna. Läst 2 november 2020. 
  4. ^ ”Platina-LP till Emil i Lönneberga”. Expressen: s. 23. 30 januari 1979. Läst 15 april 2020. 

Externa länkarRedigera