För docenten med samma namn, se Marianne Löwgren (född 1942)

Jeannette Wedday Marianne Ida Carolina Löfgren, född 24 februari 1910 i Kungsholms församling, Stockholm, död 4 september 1957 i Solna församling i Stockholms län, var en svensk skådespelare.

Marianne Löfgren
Marianne Löfgren ca 1940.
Marianne Löfgren ca 1940.
FöddJeannette Wedday Marianne Ida Carolina Löfgren
24 februari 1910
Stockholm, Sverige
Död4 september 1957 (47 år)
Solna, Sverige
Aktiva år1929–1956
MakeTycho Bergvall
(1936–1957; hennes död)
IMDb SFDb

Från inspelningen av Landstormens lilla argbiggaFilmstaden, Solna 1941. Från vänster: Marianne Löfgren, Sickan Carlsson, mannen i fönstret (okänd), Nils Jerring (sittande), George Fant och Julius Jaenzon (stående).

Biografi redigera

Marianne Löfgren var enda barnet till kamrer Sigurd Löfgren och Jenny, född Lindell. Löfgren genomgick Franska skolan och förberedande teaterstudier för Karin Swanström innan hon scendebuterade på Oscarsteatern 1929, direktion Brunius-Ekman som Abigael i Ambrosius.[1] Hon engagerades därefter av Gösta Ekman på hans teatrar (Vasateatern, Konserthusteatern och Folkan) 19311934, och Dramaten 19341937.

Under 1940-talets första hälft var hon fast anställd som skådespelerska hos Svensk filmindustri, därför medverkade hon under dessa år inte i några teaterföreställningar. 1947 gjorde hon en uppmärksammad comeback på Boulevardteatern som teaterskådespelerska. Hon flyttade till Malmö stadsteater 19501954, återvände till Stockholm och spelade på Vasateatern och Alléteatern 1955. Det blev hennes sista framträdanden.

Hon var en av de mest produktiva kvinnliga skådespelarna i Sverige på film – med totalt 104 roller mellan 1933 och 1956, enbart under 1943 medverkade hon i 13 filmer.

Hon var från 1936 gift med skådespelaren och regissören Tycho Bergvall (1889–1960[2]), verksam på Dramaten.

Löfgren är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3][4]

Filmografi (i urval) redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1930 Lucinda Overbeck En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell
Gösta Ekman Oscarsteatern[5]
Karin Månsdotter Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[6]
Elinor Johnson En tjuvkomedi
Berndt Carlberg
Gösta Ekman Oscarsteatern[7]
Sylvia Armitage Mordet i andra våningen
Frank Vosper
John W. Brunius Oscarsteatern[8]
Ingrid En herrgårdssägen
Selma Lagerlöf
Einar Fröberg Mindre teatern[9]
1931 Peggie Merrick Mammas förflutna (The Vinegar Tree)
Paul Osborn
Tollie Zellman Vasateatern[10]
Nunnornas barn
Gregorio Martínez Sierra
Sandro Malmquist Konserthusteatern[11]
1932 Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[12]
Värdshuset Vita hästen (Im weißen Rößl)
Hans Müller och Ralph Benatzky
A.W. Sandberg Vasateatern[13]
Andra damen Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[14][15]
Ruby Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[16][17]
Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog
Gösta Ekman Folkteatern[18]
Poppy Davis I de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell
Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[19]
1933 Domaredansen
Erik Lindorm
Per-Axel Branner Gösta Ekmans Folkteater[20]
Charleys tant
Brandon Thomas
Folkteatern[21]
1934 Anne Rogers Ingen rädder
Allan Scott och George Height
Knut Martin Blancheteatern[22]
Virginie Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
Irma En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1935 Electrical girl Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Belle Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
Vicomtesse de Saint-Grobain Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1936 Amanda Hittebarnet
August Blanche
Rune Carlsten Dramaten
Fernande Kokosnöten
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
Fröken Svea Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Ebba Enberg Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Barnsköterskan Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
Sorel Bliss Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten
1939 Yvonne Vanartiga föräldrar
Jean Cocteau
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[23]
1950 Lunchrasten
Herbert Grevenius
Gösta Folke Malmö Stadsteater
De likgiltiga
Alberto Moravia
Gösta Folke Malmö Stadsteater
1951 Järnvattnet i Madrid
Lope de Vega
Gösta Folke Malmö Stadsteater
Venus i blickfältet
Christopher Fry
Lars-Levi Laestadius Malmö Stadsteater
Den italienska halmhatten
Eugène Labiche
Henrik Dyfverman Malmö Stadsteater
Julie Bille en Bois Inte för er, mina damer
Sacha Guitry
John Zacharias Helsingborgs stadsteater
Rosen
Tennessee Williams
Lars-Levi Laestadius Malmö Stadsteater
1952 Othello
William Shakespeare
Lars-Levi Laestadius Malmö Stadsteater
Kärlekens narrar
Leck Fischer
Gunnar Ekström Malmö Stadsteater
Höfeber
Noël Coward
Oscar Ljung Malmö Stadsteater
Drottningen Komedin om oss myror
Samuel Spewack
John Zacharias Helsingborgs stadsteater
1953 Penelope Sycamore Komedin om oss människor
Moss Hart och George S. Kaufman
Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater[24]
Mrs Dulcie Baxter Mollusken
Hugh Herbert Davis
Ingrid Luterkort Malmö Stadsteater[25]
1955 Julie Han, Hon och Hin
André Roussin
Per Gerhard Vasateatern[26]
Grace Hoylard Älska mig, flicka
William Inge
Per-Axel Branner Alléteatern[27]

Radioteater redigera

År Roll Produktion Regi
1950 Maria Seltermann, koloratursångerska Hillmans detektivbyrå: Melodimysteriet
Folke Mellvig
Lars Madsén[28]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Löfgren, Marianne i Svenska män och kvinnor (1949)
  2. ^ ”J W Marianne I C Löfgren”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/10043. Läst 4 december 2022. 
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017. 
  6. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  8. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  9. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 16. 14 december 1930. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-12-14/340/16. Läst 24 januari 2021. 
  10. ^ ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  11. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  12. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  13. ^ Åbergsson (7 september 1932). ”Vita hästen succès på Vasan: Trevligt sångspel, underhållande framfört”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1932-09-07/243/1. Läst 23 mars 2024. 
  14. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  16. ^ ”Broadway”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14529&pos=63. Läst 20 april 2024. 
  17. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  18. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  19. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  20. ^ ”Teater Musik Film: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 29 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-29/354/5. Läst 4 januari 2016. 
  21. ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  22. ^ ”Ingen rädder”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22070&pos=79. Läst 11 april 2016. 
  23. ^ ”Vanartiga föräldrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22079&pos=103. Läst 21 april 2016. 
  24. ^ Ingvar Holm (30 januari 1953). ”Teater Musik Film: Hälsingborgspremiär”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-01-30/28/11. Läst 4 juni 2018. 
  25. ^ Malmö Stadsteater rollarkiv Arkiverad 19 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ ”Han, Hon och Hin”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14104&pos=469. Läst 6 maj 2016. 
  27. ^ ”Cowboykärlek på Allé”. Dagens Nyheter: s. 12. 26 augusti 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-26/230/12. Läst 20 januari 2016. 
  28. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-01/173/14. Läst 19 december 2021. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera