Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Mandel (olika betydelser).

Mandel (Prunus dulcis) är ett träd inom plommonsläktet och familjen rosväxter. Mandelträdet bildar stenfrukter, och inuti kärnan i frukten finns ett frö som är det som går under namnet mandel. Mer än hälften av världens mandelfrukt produceras i USA i Kalifornien.[1][2]

Mandel
Fleur-amandier.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
SläktePlommonsläktet
Prunus
ArtMandel
P. dulcis
Vetenskapligt namn
§ Prunus dulcis
Auktor(Miller) D. A. Webb, 1967
Hitta fler artiklar om växter med

UtseendeRedigera

 
Till vänster ses "stenen" ("kärnan") - ett hårt skal (endokarp) som omger fröet. När detta skal tas bort får man fram det ätbara fröet, till höger, som vi kallar mandel.

Trädet kan bli upp till åtta meter högt och blommar från februari till april med tre till fem centimeter stora, vita eller vitrosa blommor. De slår ut strax efter lövsprickningen, ofta ymnigt. Mandelträdet är till storlek, form och blad likt sin nära släkting persikan men har kala blad. Mandelträdets stenfrukt skiljer sig från persikans genom att den är torr och inte större än sex centimeter. Frukten är grågrön och lika luden som persikan. När frukten mognar sju till åtta månader efter blomningen torkar den ihop och öppnar sig, så att fröet inuti kan falla till marken.[3]

VarieteterRedigera

Mandel har flera varieteter:

BittermandelRedigera

Huvudartikel: Bittermandel

Bittermandel är en varietet (var. amara) som endast odlas och innehåller glykosiden amygdalin som ger upphov till giftiga ämnen. I den vanliga sötmandeln brukar det dyka upp en och annan bittermandel, vilket man snabbt känner igen på den bittra smaken och att den är obehaglig att tugga på. Bittermandlar som stöts med vatten ger upphov till en distinkt doft som kommer sig av att det bildas bensaldehyd.

Kultivering och spridningRedigera

 
Två dagar gammal mandelplanta.

Odling av mandel sker numera i stora delar av Medelhavsområdet, inte minst på Mallorca, dit den infördes 1765, liksom i Australien, Iran och USA.[3] Den som besöker Teneriffa under månadskiftet februari-mars har svårt att undgå de planterade rosa fälten av mandelträd exempelvis vid Santiago del Teide. Mandelträdet är härdigt nog att klara klimatet i södra Sverige och på Gotland. Dess ursprung är Asien.[3] Mandelträdet har odlats i tusentals år och odlades av grekerna redan på 400-talet f.Kr, vilket ledde till att romarna så småningom lärde känna mandeln.[3]1300-talet nådde kunskapen om mandeln Norden och senare på 1500-talet började den importeras som konfektyr.[källa behövs]

Världens största producenter av mandlar (med skal)
Nr Område Produktion
(ton)
Andel (%)
1   USA &&&&&&&&01545500.&&&&&01 545 500 57,30 %
2   Spanien &&&&&&&&&0195704.&&&&&0195 704 7,26 %
3   Australien &&&&&&&&&0160000.&&&&&0160 000 5,93 %
4   Iran &&&&&&&&&0111936.&&&&&0111 936 4,15 %
5   Marocko &&&&&&&&&0101026.&&&&&0101 026 3,75 %
6   Italien &&&&&&&&&&074016.&&&&&074 016 2,74 %
7   Turkiet &&&&&&&&&&073230.&&&&&073 230 2,72 %
8   Tunisien &&&&&&&&&&066700.&&&&&066 700 2,47 %
9   Algeriet &&&&&&&&&&064827.&&&&&064 827 2,40 %
10   Kina[4] &&&&&&&&&&044178.&&&&&044 178 1,64 %
11   Syrien &&&&&&&&&&034729.&&&&&034 729 1,29 %
12   Libyen &&&&&&&&&&032222.&&&&&032 222 1,19 %
13   Libanon &&&&&&&&&&030583.&&&&&030 583 1,13 %
14   Chile &&&&&&&&&&030093.&&&&&030 093 1,12 %
15   Afghanistan &&&&&&&&&&027400.&&&&&027 400 1,02 %
16   Uzbekistan &&&&&&&&&&023000.&&&&&023 000 0,85 %
17   Pakistan &&&&&&&&&&021649.&&&&&021 649 0,80 %
18   Grekland &&&&&&&&&&020380.&&&&&020 380 0,76 %
19   Portugal &&&&&&&&&&&09034.&&&&&09 034 0,33 %
20   Israel &&&&&&&&&&&06700.&&&&&06 700 0,25 %
21   Palestina &&&&&&&&&&&04594.&&&&&04 594 0,17 %
22   Tadzjikistan &&&&&&&&&&&03400.&&&&&03 400 0,13 %
23   Jordanien &&&&&&&&&&&02143.&&&&&02 143 0,08 %
24   Kirgizistan &&&&&&&&&&&01700.&&&&&01 700 0,06 %
25   Elfenbenskusten &&&&&&&&&&&01621.&&&&&01 621 0,06 %
26   Burkina Faso &&&&&&&&&&&01457.&&&&&01 457 0,05 %
27   Turkmenistan &&&&&&&&&&&01100.&&&&&01 100 0,04 %
28   Frankrike &&&&&&&&&&&01067.&&&&&01 067 0,04 %
29   Swaziland &&&&&&&&&&&01043.&&&&&01 043 0,04 %
30 Länder som producerade mindre än &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 ton &&&&&&&&&&&06176.&&&&&06 176 0,23 %
Total världsproduktion &&&&&&&&02697208.&&&&&02 697 208 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[1]
Siffrorna avser mandel med skal.

AnvändningRedigera

Ur den skalade mandeln utvinns den väldoftande mandeloljan som används i mediciner och hudkräm.

Mandel som livsmedelRedigera

Mandel kan ätas som den är med sitt tunna bruna hölje. Det bruna höljet kan tas bort och den kallas då skalad mandel, ett vanligt sätt är att skålla mandeln i kokhett vatten, resultatet kallas följaktligen för skållad mandel. Mandel används även till konfektyr, bakverk, matlagning och glass. Mandel är emellertid också en vanlig allergen och även spår av mandel kan orsaka kraftiga allergiska reaktioner.

Hela skalade mandlar eller mandelspån används som dekoration på bakverk. Bittermandelolja kan tillsättas bakverk för att ge den speciella bittermandelsmaken, till exempel i mandelkubb. Mandel kan förädlas till mandelmassa eller marsipan genom att man krossar, maler eller manglar mandeln. Bearbetningen kan göras ihop med socker; mandeloljan och sockret tillsammans gör att massan håller ihop bra.

Brända mandlar som ofta säljs som marknadsgodis, är mandel som blandats i varmt, karamelliserat socker. Även saltade mandlar säljs som tilltugg.

Mandel i kulturen och språketRedigera

I Sverige är det tradition att lägga en skalad mandel i julgröten innan den serveras. Den som får mandeln i sin gröttallrik får sedan, beroende av tradition, en mandelgåva, önska sig något, bli gift till sommaren eller kanske rent av "äran" att diska efter julbordet.

Om man i en mandel hittar två kärnor kan man med dessa spela filipin.

Språkligt sett har ordet mandel (för övrigt i likhet med ordet potatis) två pluralformer. En "mandel" och flera "mandlar" är de vanliga formerna för singular resp. plural. Formen "mandlar" används när man syftar på några enstaka mandlar, exempel: att skära några mandlar i strimlor, lägga några skållade mandlar i varje glöggkopp. Därutöver finns formen "mandel" som kollektiv plural, som används när man talar om en obestämd större mängd mandel, exempel: en påse mandel, använda mald mandel i kakdegen, tycka om mandel. Därför står det kort och gott "mandel" eller "sötmandel" på påsen man köper i affären. Dock kan man se vissa direktöversättningar hos mindre importörer där pluralformen för enstaka exemplar har använts. I samband med brända mandlar är det vanliga uttrycket just "brända mandlar".

NäringsinnehållRedigera

Per 100 g torkad sötmandel (källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1)

  • Energi: 595,1 kcal/2490,1 kJ
  • Vatten: 4,4 g
  • Protein: 20 g
  • Fett: 52 g varav mättat: 4,93 g, enkelomättat: 33,9 g, fleromättat: 11 g, kolesterol: 0 mg
  • Kolhydrater: 13,3 g, varav sockerarter: 6,6 g
  • Fibrer: 7,2 g
  • Vattenlösl. vitaminer: folat: 59 µg, niacin: 3,4 mg, B2: 0,78 mg, B1: 0,21 mg, B6: 0,11 mg
  • Fettlösl. vitaminer: karoten (A): 120 µg, alfa-tokoferol (E): 24 mg
  • Mineraler: fosfor: 520 mg, järn: 5,2 mg, kalcium: 265 mg, kalium: 730 mg, magnesium: 280 mg, natrium: 11 mg, selen: 2 µg, zink: 3,3 mg

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017. 
  2. ^ David Pierson (12 januari 2014). ”California farms lead the way in almond production” (på engelska). Los Angeles Times. http://www.latimes.com/business/la-fi-california-almonds-20140112-story.html. Läst 14 februari 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”Shenet - Mandelträd”. http://www.shenet.se/vaxter/mandeltrad.html. Läst 7 juli 2009. 
  4. ^ Avser Kina utom Hongkong, Macao och Taiwan, som redovisas separat av FAO.

Externa länkarRedigera