Marsipan

söt formbar massa som används för att tillverka konfekt och bakverk
Ej att förväxla med mandelmassa.

Marsipan (marzipan) är en söt formbar massa som används för att tillverka konfekt och bakverk. Den tillverkas av socker och mandel.

Tårta med täcke och rosor av marsipan.
Gris i ofärgad marsipan.
Frukter skulpterade av marsipan.

TillverkningRedigera

Marsipan är en blandning av socker (strösocker eller florsocker[1]) och mandel[2] (sötmandel, ofta med inslag av bittermandel[1] eller bittermandelolja[3]) som valsas samman. Det sammanbindande medlet är mandeloljan, utvunnen av sötmandel.

Marsipan innehåller olika stor andel mandel beroende på kvalitet. Ju högre andel mandel desto finare marsipan.

HistorikRedigera

Framställning av marsipan skedde redan under antik tid. Då var sötningsmedlet honung istället för socker.[2]

Araberna blandade finmalen mandel med socker under 600-talet.[4] Marsipan av modern typ är känd från 900-talet och då från Persien. Produkten nådde Europa under korstågstiden, och i Sverige beskrevs den från 1520-talet (tidigast i en hushållsbok av biskop Brask).[2] Ordet finns i svenska språket sedan 1524 och kommer närmast från tyskans Marzipane och italienska marzapane, antagligen med arabiskt ursprung.[5] Sötsaker såldes främst på apotek och marsipan ansågs verka mot förstoppning och impotens. Under 1500-talet ska den franska astrologen Nostradamus ha uttalat följande om marsipankakor: "De kan användas som medicin men är mycket goda att äta när som helst".[4]

Känd marsipankonfekt av fin kvalitet började under 1800-talet spridas internationellt från tyska Lübeck och Königsberg.[2] Även danska Odense är känt för sin marsipan.

I Pécs i Ungern finns ett marsipanmuseum.

AnvändningRedigera

Marsipan kan färgas med karamellfärg och skulpteras i olika former. Begreppet konfekt syftar i regel på en finare sötsak av antingen fylld choklad eller marsipan.[9]

FörväxlingRedigera

Marsipan ska skiljas från mandelmassa, som till skillnad från marsipan även har inblandning av bland annat äggvita. I mandelmassan kan även mandeln (åtminstone inom industriell produktion) delvis vara ersatt av aprikos- (stjärnmassa) eller plommonkärnor.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Snabb julmarsipan”. Göteborgs-Posten. 7 december 2009. Arkiverad från originalet den 24 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180124071323/http://www.gp.se/livsstil/mat/snabb-julmarsipan-1.1096793. Läst 24 januari 2018. 
  2. ^ [a b c d] ”marsipan”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marsipan. Läst 24 januari 2018. 
  3. ^ shenet. ”Shenet - Bittermandel eterisk olja”. www.shenet.se. http://www.shenet.se/ravaror/eobittermandel.html. Läst 24 januari 2018. 
  4. ^ [a b] ”Godisets historia: Så fylldes påsen”. varldenshistoria.se. https://varldenshistoria.se/kultur/godisets-historia-sa-fylldes-pasen. Läst 11 augusti 2020. 
  5. ^ ”marsipan”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/marsipan. Läst 24 januari 2018. 
  6. ^ ”pralin”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pralin. Läst 24 januari 2018. 
  7. ^ ”påskhare”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/p%C3%A5skhare. Läst 24 januari 2018. 
  8. ^ ”krokan”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/krokan. Läst 24 januari 2018. 
  9. ^ ”konfekt”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konfekt. Läst 24 januari 2018. 
  10. ^ ”mandelmassa”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mandelmassa. Läst 24 januari 2018. 

Externa länkarRedigera