Mattmars socken

socken i Jämtland
(Omdirigerad från Mattmar socken)

Mattmars socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Mattmars distrikt.

Mattmars socken
Socken
LandSverige
LandskapJämtland
KommunÅre kommun
Bildadmedeltiden
Area224 kvadratkilometer
Upphov tillMattmars landskommun
Mattmars församling
MotsvararMattmars distrikt
TingslagJämtlands västra domsagas tingslag (–)
Undersåkers och Offerdals tingslag ()
Offerdals tingslag (–)
Karta
Mattmars sockens läge i Jämtlands län.
Mattmars sockens läge i Jämtlands län.
Mattmars sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater63°18′15″N 13°53′44″Ö / 63.30416667°N 13.89555556°Ö / 63.30416667; 13.89555556

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2550
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Mattmars distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 223,80 kvadratkilometer, varav 203,00 land.[1] År 2000 fanns här 574 invånare.[2] Kyrkbyn Mattmar med sockenkyrkan Mattmars kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Mattmars socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Mattmars församling och för de borgerliga frågorna till Mattmars landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Mörsils landskommun som uppgick 1974 i Åre kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Västra Storsjöbygdens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Mattmar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]

Geografi redigera

Mattmars socken ligger kring Indalsälven nordväst om Storsjön. Socknen har odlingsbygd utmed älven och vid sjön och är i övrigt en kuperad skogsbygd.[5][6][1]

Europaväg 14 genomkorsar socknen i öst–västlig riktning. Från E14 vid Mattmars kyrka går länsväg 321 söderut mot Hallen och Svenstavik.

Geografisk avgränsning redigera

Mattmars socken gränsar i söder till Hallens socken. Gränsen mot denna går från den lilla Kvarnviken av Storsjön – alldeles vid Trångsvikens mynning – mot väster över Hammarnäset, genom Drevetjärnen och Stor-Drafsjön till Indalsälvens mynning vid Halabacken (som ligger i Mattmar socken). Gränsen går sedan strax norr om byn Faxan (i Hallens socken) västerut över Dammån och upp mot den nordligaste utlöparen av Oviksfjällen, nämligen Sällsjöfjället. Här ligger Järvdalsbodarna. Vid Järvdalen ligger ”tresockenröset” Hallen-Mattmar-Mörsil och gränsen viker här av dikt mot nordost och gränsar mot Mörsils socken. Den faller ut i Sällsjön och går sedan i huvudsak längs Storbodströmmen till Ockesjön (en del av Indalsälven). Gränsen går härifrån cirka fyra kilometer i ån Semlan och viker sedan mot nordost och går upp till triangelpunkten Kungsbacken (426 meter över havet) på Högåsen. Socknen gränsar här mot Alsens socken i Krokoms kommun. Sockengränsen går mot sydost och faller ut i Trångsviken av Storsjön på en punkt cirka två kilometer väster om tätorten Trångsviken.

 
Sockenvapen

Byar redigera

Större byar inom socknen är Offne, Hållbacken, Tossberg, Kluk (med den så kallade Droppstenen vid torpet Backtorpet), Kvitsle, Mällbyn (kyrkby), Bye Halabacken samt Ytterocke.

Fornlämningar redigera

Man har funnit omkring 15 gravhögar. Dessa är från yngre järnåldern och är belägna i trakten av Mattmars kyrka. Vidare har man funnit över 200 fångstgropar. Dessutom finns ett par ödegårdar från medeltiden. Det finns slaggrester från lågteknisk järnframställning.[5][6][7][8]

Namnet redigera

Namnet (1564 Matmar) kommer från bygden vid kyrkan so fått sitt namn av en tjärn numera kallad Mattmartjärnen. Förleden innehåller mat syftande på gott om fisk. Efterleden är mar, 'grund och sumpig vik'. Tjärnen har tidigare under våren varit förbunden med Indalsälven och då full med fisk.[9][6]

Sockenvapen redigera

Mattmars landskommun (1863–1951) var inte vapenförande vid sammanläggning med Mörsils landskommun 1 januari 1952. 2009 antogs ett sockenvapen för Mattmars socken av Mattmars hembygdsförening, som alltså inte officiellt fastställts för socknen.

Blasoneringen (vapenbeskrivning) är: ”I fält av silver, en svart brinnande vårdkase med röda lågor stående på ett grönt treberg och åtföljd ovan av en av en tandskura med tre spetsar bildad blå ginstam.”

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Mattmars socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
386
1760
  
393
1769
  
421
1780
  
505
1790
  
440
1800
  
428
1810
  
487
1820
  
561
1830
  
563
1840
  
584
1850
  
629
1860
  
690
1870
  
766
1880
  
972
1890
  
1 163
1900
  
1 274
1910
  
1 304
1920
  
1 329
1930
  
1 203
1940
  
1 149
1950
  
1 133
1960
  
919
1970
  
681
1980
  
666
1990
  
653
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mattmar socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Mattmar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Mattmars socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mattmars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera