Wikipedia

Lista över byggnader i Helsingborg

Wikimedia-listartikel

Helsingborg (uttal (info)) (stavat Hälsingborg mellan 1912 och 1970) är centralort i Helsingborgs kommun och ligger i Skåne län. Orten hade 113 828 invånare år 2020 och utgör befolkningsmässigt Sveriges nionde största tätort, Skånes andra största tätort (efter Malmö) och ingår i Öresundsregionen. Helsingborg ligger vid Öresunds smalaste del, där endast 3 750 meter skiljer staden från Helsingör i Danmark. Stadens geografi domineras av den branta sluttningen Landborgen som löper längs Öresund, något indragen från kusten. Mellan strandterrassen och landborgsterrassen finns ett antal raviner som bildats under den senaste istiden.

Helsingborgs historia sträcker sig tillbaka till vikingatiden. Den viktiga plats där Öresund är som smalast har gett staden en strategisk position under lång tid. På medeltiden var staden och dess slott ett av Nordens mäktigaste fästen och därmed inblandad i mycket av den tidens maktspel. Under århundradena har Helsingborg varit platsen för flera politiska konflikter och strider. De många krigen mellan Sverige och Danmark gick hårt åt staden och dess bebyggelse, men sedan 1700-talet har staden levt i fred och på 1800-talet lyckades Helsingborg återhämta sig ordentligt. Helsingborg blev då en av Sveriges snabbast växande städer och en viktig hamn- och industristad.

Listan nedan är en förteckning över de mest betydelsefulla byggnaderna i Helsingborg. Byggnaderna kan vara av antingen historisk, kulturell eller arkitektonisk betydelse för staden. I stadens centrum är arkitekturen en tätbebyggd stenstad, med monumentala och storstadsmässiga hus mot paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan samt mot Stortorget, Sankt Jörgens plats och Trädgårdsgatan. I gatorna bakom denna bebyggelse är arkitekturen mer småskalig och intim. Stadsdelsindelningen följer gränserna för Helsingborgs kommuns statistikområdesindelning.

Byggnadslista redigera

Färg- och teckenförklaring:

  •      – Skyddad som byggnadsminne.
  •      – Skyddad som kyrkligt kulturminne (kyrkobyggnad uppförd före 1940) enligt Kulturmiljölagen 4:3§.[1]
  • "—" betecknar att arkitekten är okänd.
Byggnad Alternativt namn Byggår Byggnads­minne sedan Bevarandeprograms­information[2][a] Arkitekt Stadsdel Kommentar Bild Referens
Adolfsbergskyrkan 1978 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. Olof Tengroth Adolfsberg   [3]
Allerhuset Allershuset 1974 k-märkt i Detaljplan för Vångagärdet 20 som "Kulturhistoriskt viktig byggnad". Bengt Blasberg,
Henrik Jais-Nielsen 		Råå Sedan 2017 har Catena verksamhet i denna byggnad istället för Aller media.   [4][5][6][7]
Allhelgonakyrkan 1928, 1959 1991: "Särskilt värdefull bebyggelse" 1928: Oscar Persson
1959: Arnold Salomon-Sörensen 		Råå   [8]
Allmänna Brands hus Eftersläckaren 1960–1962 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Anders Tengbom Centrum Namnet Eftersläckaren anspelar dels på byggherren Allmänna Brand, dels på grannhuset Kaffegöken.   [9][10][11]
Apoteket Kärnan 1813, 1882 1967 1813: —
1882: Mauritz Frohm 		Centrum   [12]
Berga kasern 1909–1912 q-märkt i Detaljplan för fastighet Kavalleristen 9 m. fl. som "Kulturhistoriskt särskilt värdefull byggnad". Erik Josephson Berga   [13][14]
Continentalpalatset 1867–1868,
1882–1884 		2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" (större delen av byggnaden),
"Byggnad av kompletterande värde" (byggnadens baksida)[b] 		Mauritz Frohm Centrum   [15]
Dunkers kulturhus 2000–2002 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Kim Utzon Centrum   [16][17]
Elinebergshusen 1965 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaderna. Jørn Utzon Elineberg   [18]
Elinebergskyrkan 1966 Johannes Olivegren Elineberg Skyddas av Kulturmiljölagen, trots att den är uppförd efter 1940.   [19][20]
Engelska radhusen, Planteringen 1925 2012: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz S:son Claes Högasten   [21]
Engelska radhusen, Tågaborg 1925–1927 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz S:son Claes Tågaborg   [21]
Folkets hus 1905–1906 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Harald Berglin Söder   [22]
Fredriksdals herrgård 1787 Q-märkt i Detaljplan för Filborna 28:1 och 29:1 m. fl. som "Kulturreservat". — Olympia   [23][24]
Fredriksdals vattentorn 1960–1962 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. Hans Trygg Fredriksdal Sveriges andra svampliknande vattentorn, efter Svampen i Örebro.   [25]
Frimurarhuset 1889–1890 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz Frohm,
Alfred Hellerström 		Centrum   [26]
Fyr- och lotshuset Helsingborgs lotsstation 1888–1889 2017 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" John Höijer Centrum   [27][28]
Gamla barnsjukhuset 1888 2019: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz Frohm Olympia   [29]
Gamla elverket 1891 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Centrum   [30]
Gamla stadsmuseet Bruniushuset 1845 1967 Carl Georg Brunius Centrum Ursprungligen uppfört som läroverksbyggnad.   [31][32]
Gamla tullhuset 1887 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz Frohm Centrum   [33]
Gamlegård Senast 1759 1967 — Centrum   [34]
Gossläroverket Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar, Gossis 1898 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Centrum Hyste tidigare Nicolaiskolan och sedan 2005 huserar olika företag i byggnaden.   [35][36][37]
Grand Hotel Clarion Grand Hotel Helsingborg 1926 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Ernst Stenhammar,
August Stoltz 		Centrum   [38]
Gustav Adolfs församlingshem GA-församlingshem, Helsingborgen 1942 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Arvid Fuhre Söder Sedan 2016 används byggnaden som kårhus av studenterna vid Campus Helsingborg under namnet Helsingborgen.   [39][40][41][42]
Gustav Adolfs kyrka GA-kyrkan 1897 Gustaf Hermansson Söder   [43][44]
Gustav Adolfsskolan GA-skolan 1900 2008: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Söder Sedan 2008 huserar Söderskolan i byggnaden.   [45][46][47]
H55-paviljongen 1955, 1999 2002: "Byggnad av kompletterande värde" 1955: Carl-Axel Acking
1999: Tangram Arkitekter AB 		Centrum Riven efter H55-utställningen, återuppförd på annan plats inför H99.   [27]
Hamilton House 1967 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Sten Samuelson,
Fritz Jaenecke 		Norr Tar sitt namn efter landeriet Hamilton House, som tidigare stod på platsen, och var uppfört av greve Hamilton med arkitekten Ferdinand Meldahl, som var ansvarig för utformningen 1851–1852. Det ursprungliga Hamilton House brann ner till grunden 1868.   [48]
Handelsbankshuset 1903–1904 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Centrum   [49]
Handelsgymnasiet 1863 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Helgo Zettervall Centrum   [50]
HD-huset 1930 2002: "Byggnad av kompletterande värde" Gustav Wilhelmsson Widmark Centrum   [51]
Helsingborg Arena 2010–2012 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. SWECO Architects AB Olympia   [52]
Helsingborgs nya vattentorn Nya vattentornet 2018–2020 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. Wingårdh arkitektkontor Dalhem   [53][54]
Henckelska gården 1681 1978 — Centrum   [55]
Hertzska villan Landeriet Nyborg 1852, 1866, 1875, 1896 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" 1852 och 1866: —
1875 och 1896: Mauritz Frohm 		Tågaborg   [56]
Hotel Marina Plaza Elite Hotel Marina Plaza 1991 Ivar Krepp Centrum   [57][58]
Hotell Mollberg Elite Hotel Mollberg 1884, 1903–1905 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" 1884: Mauritz Frohm,
1903–1905: Alfred Hellerström 		Centrum   [59][60]
Höjdpunkten 2012–2014 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. White arkitekter Närlunda   [61][62]
Idrottens hus IH 1957 q-märkt i Detaljplan över del av fastigheterna Filborna 28:1, 28:33 m. fl. - arena med motivering "Byggnaden omfattas av 3 kap. 12 § PBL". Mogens Mogensen Olympia   [63][64]
Idrottsplatsen Olympia Olympia 1898 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. — Olympia   [65]
Jacob Hansens hus 1641 1967 — Centrum   [66]
Kaffegöken 1959–1961 1999: "Byggnad av kompletterande värde" Mogens Mogensen Centrum Kaffegöken är ett skämtnamn som uppstod på grund av att byggnaden under sina tidiga år hade kaffereklam överst och en Systembolagsbutik i bottenvåningen.   [11][67]
Knutpunkten Knutan, Nya Knutpunkten 1988–1991 VBB Arkitekter genom Ivar Krepp Centrum   [57][68][69]
Konserthuset 1932 1997 Sven Markelius Centrum   [70]
Konsul Perssons villa Essenska villan 1848 1967 Gustav Friedrich Hetsch Söder   [71][72]
Krematoriet Helsingborgs eldbegängelse­anläggning 1929, 1962 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" 1929: Ragnar Östberg
1962: Helge Zimdal 		Norr   [73][74]
Kvarteret Slottet 2000 2019: "Särskilt värdefull bebyggelse" Henrik Jais-Nielsen,
Mats White 		Olympia Tilldelades Kasper Salin-priset 2000.   [75][76]
Kärnan 1310-talet 1967 — Centrum   [77]
Lasarettet 1975 2019: "Särskilt värdefull bebyggelse" Sten Samuelson,
Hugo van Lunteren 		Olympia Utsågs 2015 av läsarna av Helsingborgs Dagblad till Helsingborgs fulaste hus.   [78][79]
Läkarvillan 1800 1973 — Ramlösa   [80]
Magnus Stenbocksskolan Mange 1911 2015: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Tågaborg Sedan 2016 har skolbyggnadens salar byggts om till lägenheter.   [81][82][83]
Maria församlingshus Maria församlingshem 1941–1942 2002: "Byggnad av kompletterande värde" Rune Welin Centrum   [84][85]
Miljonhuset 1920–1922 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Söder   [86]
Najaden Gamla stadshuset 1961, 1967 2002: "Byggnad av kompletterande värde" Mogens Mogensen Centrum   [87][88]
Nya Kungshult Henkeborg 1892, 2004 — Mariastaden Henkeborg är ett skämtnamn som uppstod då Nya Kungshult ägdes av fotbollsspelaren Henrik "Henke" Larsson och hans familj under 2000–2021.   [89][90]
Olympiaskolan Högre allmänna läroverket för flickor, Flickis 1932 2019: "Särskilt värdefull bebyggelse" Arvid Fuhre Olympia   [91][92][93]
Palladiumhuset 1934–1935 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mogens Mogensen Söder Biografen Palladium lades ner 1986.   [94]
Pålsjö slott 1676–1679 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" — Norr   [95]
Pålsjöbaden Helsans Pålsjöbad 1909 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Ola Anderson Norr Badhuset har sitt ursprung i ett privatägt badhus som uppfördes 1880 av ägarna till Pålsjö slott, familjen Follin. Badhuset var öppet för allmänheten och benämndes "det Follinska badhuset".   [96]
Ramlösa brunnshotell Stora Hotellet 1880 1973 Johan Erik Stenberg Ramlösa   [97][98]
Ramlösa varmbadhus 1880 1973 — Ramlösa   [99]
Raus kyrka Mitten av 1100-talet — Råå   [100]
Raus skoldaghem 1915 2012: "Särskilt värdefull bebyggelse" Gustav Wilhelmsson Widmark Miatorp   [101]
Rehouse Niwa 2021–2022 Rehouse, SIBS Group Gåsebäck Rehouse Niwa var Sveriges första flyttbara flerbostadshus på tillfälligt bygglov.   [102]
Restaurang Parapeten 1955 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Bengt Gate Centrum   [103]
Ringstorps vattentorn Borgen 1904–1905 Q- och q-märkt i Detaljplan över del av fastigheten Gamla Staden 5:16. Ernst Stenhammar Ringstorp   [104][105]
Rådhuset 1897 1967 Alfred Hellerström Centrum Utsågs 2015 av läsarna av Helsingborgs Dagblad till Helsingborgs vackraste hus.   [106][107]
Råå kallbadhus 1897 1991: "Särskilt värdefull bebyggelse" — Råå   [108]
Råå vattentorn 1917 1991: "Särskilt värdefull bebyggelse" August Ewe,
Carl Melin 		Råå   [109]
S:t Jörgenspalatset 1935 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Ture Wennerholm Norr   [110]
Sankt Andreas kyrka 1927 Carl Westman Mariastaden   [111]
Sankt Clemens katolska kyrka 1928 2019: "Särskilt värdefull bebyggelse" Valdemar Schmidt,
Arne Magnusson
(med flera) 		Eneborg   [112]
Sankt Olofs kyrka Sankt Olofskyrkan 1956 2013: "Särskilt värdefull bebyggelse" Filip Lundgren Husensjö   [113]
Sankta Anna kyrka Ringstorps kyrka 2001 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. Sonny Mattsson,
Gun Andreasson 		Ringstorp   [111][114]
Sankta Maria kyrka Mariakyrkan, Vår Frue kirke 1300-talet–1410 — Centrum   [115][116]
Sankta Maria sjukhus 1927 Q-märkt i Detaljplan för fastigheten Pålsjö 2:1 som "Kulturreservat". Carl Westman Mariastaden   [117]
Simhallsbadet 1939–1941 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mogens Mogensen Söder   [118]
Skampålen 1962 Erik Wihlborg Norr Skampålen är ett skämtnamn som uppstod på grund av den långa debatt som ägde rum vid byggandet av huset.   [119]
Slottshagskyrkan 1897 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Mauritz Frohm Centrum   [120]
Slottsvångsskolan Slottet 1892 2019: "Särskilt värdefull bebyggelse" Alfred Hellerström Olympia   [121][122]
Stadsbiblioteket 1963–1965 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Jörgen Michelsen Söder   [123]
Stadsteatern 1976 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Arkitektfirman Arton,
Erik Magnusson 		Centrum   [124]
Söderporthuset 1964 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Arkitektfirman Arton Söder   [125]
Söders höjder Söders bölder 2021–2023 FOJAB arkitekter Söder Under utdelningen av Kasper Kalkon-priset 2023 fick Söders höjder tredje plats i kategorin "Fulaste nyproduktion" och erhöll då öknamnet Söders bölder.   [126][127]
Terrasstrapporna Konung Oscar II:s terrass 1899–1903 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Gustaf Améen Centrum   [128][129]
Tornérhjelmska huset 1804 1967 — Centrum   [130]
Tretornfabriken Helsingborgs Gummifabriks AB, Galoschan, Kadorran, Slöfsan 1943 Inget bevarandeprogram täcker området kring byggnaden. Mogens Mogensen Söder   [131][132]
Vattenpaviljongen 1919–1921 1974 Ola Anderson Ramlösa   [133]
Vikingsberg 1875 1967 Mauritz Frohm Tågaborg   [56]
Villa Hevea Dunkerska villan 1923 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" Gustav Wilhelmsson Widmark Tågaborg   [134][135]
Villa Thalassa 1903 1999: "Särskilt värdefull bebyggelse" Andreas Clemmensen Norr   [136]
Villa Wingårdh 1904–1906 1995: "Särskilt värdefull bebyggelse" Troligen August Stoltz Tågaborg   [137]
von Platenska huset 1843 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" — Centrum   [138]
Ångfärjestationen Färjestationen 1898 2002: "Särskilt värdefull bebyggelse" Folke Zettervall Centrum   [139][140]

Anmärkningar redigera

  1. ^ Helsingborgs stads bevarandeprogram "berättar om Helsingborgs intressanta byggnader, kvarter och miljöer [och] är en hjälp för kommunen vid beslut om bygglov och detaljplaner i ett särskilt område [samt] hjälper till att öka förståelsen och engagemanget för varför våra kulturmiljöer är viktiga att utveckla och bevara." Fältet innehåller information om vilket år byggnaden antogs till bevarandeprogrammet och vilken klassificering den fick. Klassificeringen är antingen av den högre graden, "Särskilt värdefull bebyggelse" (enligt Plan- och bygglagen 3:12§ alternativt 8:13§), eller av den lägre graden, "Byggnad av kompletterande värde".
  2. ^ Anledningen till att byggnadens baksida har den lägre klassificeringsgraden är på grund av senare ombyggnader och förenklingar av dessa delar.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Kulturmiljölag (1988:950)”. Justitiedepartementet. Arkiverad från originalet den 21 december 2017. https://web.archive.org/web/20171221055314/http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19880950.HTM. Läst 16 maj 2018. 
  2. ^ ”Bevarandeprogram”. Helsingborg.se. 26 maj 2014. Arkiverad från originalet den 27 november 2017. https://web.archive.org/web/20171127103117/https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/natur-och-kultur/bevarandeprogram/. Läst 16 maj 2018. 
  3. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 6.
  4. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 173.
  5. ^ Schön, Lisbeth (24 september 2006). ”I Allershuset är tiden alltid ur led”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 2 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180502062900/https://www.hd.se/2006-09-24/i-allershuset-ar-tiden-alltid-ur-led. Läst 2 maj 2018. 
  6. ^ Kolmodin, Lennart (2 april 2017). ”Allerhuset i Helsingborg fylls med nytt liv”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 5 april 2017. https://web.archive.org/web/20170405015624/https://www.hd.se/2017-04-02/allerhuset-i-helsingborg-fylls-med-nytt-liv. Läst 2 maj 2018. 
  7. ^ ”Detaljplan för Vångagärdet 20”. Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad. https://download.icatserver.com/ark/yoda/external/helsingborg/icatserver4a62efedcb2a1b76e0ea3c66a9ba21c6cd12fff4eef57bfdcc7460da8f514420f8d25ed2ce1c9e78c7e328ec05a051eaa1f47dbe781c584e7580e1affbc34a09_pr_1283k-17410_karta70007.pdf. Läst 19 oktober 2021. 
  8. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 9.
  9. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 51–52.
  10. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 84.
  11. ^ [a b] ”Eftersläckaren”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 26 april 2018. https://web.archive.org/web/20180426065643/https://stadslexikon.helsingborg.se/efterslckaren/. Läst 26 april 2018. 
  12. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 104–105.
  13. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 98.
  14. ^ ”Detaljplan för fastighet Kavalleristen 9 m. fl.”. Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad. https://download.icatserver.com/ark/yoda/external/helsingborg/icatserverd71fcbc11920d92e5bc0f4e1390e93f21c95d4dbbc574985fab48aa9de4ae00849b23dac1fce7861210dbf886fcc368b62c86868a4196d4d69d59b761df23f52_pr_1283k-12901_karta70007.pdf. Läst 19 oktober 2021. 
  15. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 151–153.
  16. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 186.
  17. ^ ”Dunkers kulturhus”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515194408/https://stadslexikon.helsingborg.se/dunkers-kulturhus/. Läst 15 maj 2018. 
  18. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 156–157.
  19. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 166.
  20. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 86.
  21. ^ [a b] Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 112–113.
  22. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 27.
  23. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 32–33.
  24. ^ ”Detaljplan för Filborna 28:1 och 29:1 m. fl.”. Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad. https://download.icatserver.com/ark/yoda/external/helsingborg/icatservered00504184e723d2f05f94455669933e054b58418c17ff5317e306afb23e74bae26b8ef4478df7faf7ab1dff06e0fe564de2b17ffc0e4a618d24c1762751009d_pr_1283k-13562_karta70007.pdf. Läst 19 oktober 2021. 
  25. ^ ”Vattentorn”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 2 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180502135515/https://stadslexikon.helsingborg.se/vattentorn/. Läst 2 maj 2018. 
  26. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 66.
  27. ^ [a b] Haas & Katzeff 2003, s. 184.
  28. ^ Kuhnke, Alice Bah; Flygt, Maja (7 december 2017). ”Byggnadsminnesförklaring av Helsingborgs lotsstation, Hamnpaviljongen 5, Helsingborgs kommun, Skåne län (Ku2015/02834/KL)”. Kulturdepartementet, Riksantikvarieämbetet. Arkiverad från originalet den 21 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180521093514/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa?dokumentId=21000001833952&thumbnail=false. Läst 20 maj 2018. 
  29. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 66.
  30. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 120–121.
  31. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 112.
  32. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 51.
  33. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 60.
  34. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 110.
  35. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 113–114.
  36. ^ ”NICOLAISKOLAN (1898 – -)”. Riksarkivet. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515064134/https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=ArkisRef+SE%2FM007%2FHSA06_24&type=2&s=Siv. Läst 15 maj 2018. 
  37. ^ Nilsson, Truls (9 februari 2017). ”Skattesmäll efter försäljningen av Nicolaiskolan”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524103424/https://www.hd.se/2017-02-09/skattesmall-efter-nic-forsaljningen. Läst 24 maj 2018. 
  38. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 66–67.
  39. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 145–146.
  40. ^ Sommelius, Sören (24 februari 2011). ”Charlie Parker och BBB på GA-församlingshem”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515064827/https://www.hd.se/2011-02-24/charlie-parker-och-bbb-pa-ga-forsamlingshem. Läst 15 maj 2018. 
  41. ^ Johansson, Yvonne (5 april 2016). ”Studenterna har intagit Helsingborgen”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 3 november 2016. https://web.archive.org/web/20161103004345/https://www.hd.se/2016-04-05/studenterna-har-intagit-helsingborgen. Läst 16 maj 2018. 
  42. ^ ”Helsingborgen”. HOUSE Arkitekter. Arkiverad från originalet den 16 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180516200304/https://www.housearkitekter.se/helsingborgen.html. Läst 16 maj 2018. 
  43. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 153–154.
  44. ^ Dupont, Linn (16 november 2017). ”Kent hyllas med mässa i GA-kyrkan”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 16 november 2017. https://web.archive.org/web/20171116120014/https://www.hd.se/2017-11-16/de-vacker-kents-musik-till-liv. Läst 15 maj 2018. 
  45. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 78.
  46. ^ Thorell, Jakob (1 juni 2017). ”Kommunen betalar 30 miljoner för GA-skolans renovering”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515065203/https://www.hd.se/2017-06-01/kommunen-betalar-30-miljoner-for-ga-skolans-renovering. Läst 15 maj 2018. 
  47. ^ Lindquist, Kenny (10 januari 2008). ”Söderskolan – en stor bit av världen”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524102847/https://www.hd.se/2008-01-10/soderskolan--en-stor-bit-av-varlden. Läst 24 maj 2018. 
  48. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 167.
  49. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 147.
  50. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 114.
  51. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 58.
  52. ^ ”Helsingborg Arena”. Helsingborg Stad. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121022183527/http://www.helsingborg.se/Medborgare/Trafik-och-stadsplanering/Oversiktsplan-och-detaljplaner/Byggprojekt/Helsingborg-Arena/. Läst 1 december 2012. 
  53. ^ ”Helsingborgs nya vattentorn”. Helsingborg Stad. Arkiverad från originalet den 25 november 2020. https://web.archive.org/web/20201125103908/https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/trafik-och-byggprojekt/trafik-och-stadsmiljo/helsingborgs-nya-vattentorn/. Läst 25 november 2020. 
  54. ^ ”Nytt vattentorn i Helsingborg”. NCC. Arkiverad från originalet den 25 november 2020. https://web.archive.org/web/20201125103958/https://www.ncc.se/vara-projekt/nytt-vattentorn-i-helsingborg/. Läst 25 november 2020. 
  55. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 100.
  56. ^ [a b] Gustavsson, Ranby & Åsgrim Berlin 1995, s. 14.
  57. ^ [a b] Haas & Katzeff 2003, s. 156.
  58. ^ ”Elite Hotel Marina Plaza, Helsingborg”. Elite.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514125422/https://www.elite.se/sv/hotell/helsingborg/hotel-marina-plaza/. Läst 14 maj 2018. 
  59. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 118.
  60. ^ ”Elite Hotel Mollberg, Helsingborg”. Elite.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514125706/https://www.elite.se/sv/hotell/helsingborg/hotel-mollberg/. Läst 14 maj 2018. 
  61. ^ ”Höjdpunkten, Helsingborg”. Veidekke. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515165111/http://veidekke.se/projekt/article79046.ece. Läst 15 maj 2018. 
  62. ^ ”Höjdpunkten”. ByggfaktaDOCU. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515165326/https://www.byggfaktadocu.se/hojdpunkten-narlunda-narlundavagen-16-narlunda/projekt.html. Läst 15 maj 2018. 
  63. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 154.
  64. ^ ”Idrottens hus”. Helsingborg.se. 7 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515074226/https://helsingborg.se/uppleva-och-gora/anlaggningar-och-sporthallar/idrottens-hus/. Läst 15 maj 2018. 
  65. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 297–298.
  66. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 149.
  67. ^ Rantala, Anette (14 juni 2013). ”Kaffegöken kan bli ännu högre”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 26 april 2018. https://web.archive.org/web/20180426064830/https://www.hd.se/2013-06-13/kaffegoken-kan-bli-annu-hogre. Läst 26 april 2018. 
  68. ^ ”Symfonisk överraskning på Knutan”. Helsingborgs Dagblad. 28 april 2012. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515090728/https://www.hd.se/2012-04-28/symfonisk-overraskning-pa-knutan. Läst 15 maj 2018. 
  69. ^ ”Nya Knutpunkten”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515113004/https://stadslexikon.helsingborg.se/nya-knutpunkten/. Läst 15 maj 2018. 
  70. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 136–137.
  71. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 173.
  72. ^ ”Essenska villan”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514130627/https://stadslexikon.helsingborg.se/essenska-villan/. Läst 14 maj 2018. 
  73. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 124–125.
  74. ^ ”Helsingborgs eldbegängelseanläggning”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514130122/https://stadslexikon.helsingborg.se/helsingborgs-eldbegngelseanlggning/. Läst 14 maj 2018. 
  75. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 207.
  76. ^ ”Tidigare Kasper Salin-pristagare”. Sveriges Arkitekter. Arkiverad från originalet den 12 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140112223709/http://www.arkitekt.se/s4323. Läst 10 maj 2018. 
  77. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 59.
  78. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 174.
  79. ^ Lindahl, Brith (23 oktober 2015). ”Fulast hus: Lasarettet”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515124539/https://www.hd.se/2015-10-23/fulast-hus-lasarettet. Läst 15 maj 2018. 
  80. ^ Haas & Andersson 2001, s. 41.
  81. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 256.
  82. ^ Jellbom, Jessika (11 februari 2016). ”Cancerframkallande ämnen sinkar bostadsbygge”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515102332/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/skolombyggnad-forsenas-och-satter-lagenhetskopare-i-knipa. Läst 15 maj 2018. 
  83. ^ Rantala, Anette (30 december 2016). ”Titta in i den 100-åriga skolan som har förvandlats till bostäder”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524102317/https://www.sydsvenskan.se/2016-12-30/titta-in-i-den-100-ariga-skolan-som-har-forvandlats-till-bostader. Läst 24 maj 2018. 
  84. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 79.
  85. ^ Sköldqvist, Nina (7 mars 2012). ”Billig fika och barnanpassat högt i kurs”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509085039/https://www.hd.se/2012-03-07/billig-fika-och-barnanpassat-hogt-i-kurs. Läst 9 maj 2018. 
  86. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 29.
  87. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 121.
  88. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 376.
  89. ^ Björck, Joakim (21 juli 2021). ””Henkeborg” till salu för 30 miljoner: ”Emotionellt avsked””. Helsingborgs Dagblad. https://www.hd.se/2021-07-21/henkeborg-till-salu-for-30-miljoner-emotionellt-avsked. Läst 12 april 2022. 
  90. ^ Strömberg, Lars-Olof (21 oktober 2021). ”Henkes miljonaffär: Unika lyxhuset sålt”. Expressen. https://www.expressen.se/kvallsposten/sport/henkes-miljonklipp-unika-lyxhuset-salt/. Läst 12 april 2022. 
  91. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 130.
  92. ^ ”50-årigt studentjubileum”. Sydsvenskan. 12 maj 2017. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514131140/https://www.sydsvenskan.se/2017-05-12/50-arigt-studentjubileum. Läst 14 maj 2018. 
  93. ^ Kristiansson, Ulf (7 maj 2016). ”Första blandade klassen åter”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515102730/https://www.hd.se/2016-05-07/forsta-blandade-klassen-ater. Läst 15 maj 2018. 
  94. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 72.
  95. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 25.
  96. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 21.
  97. ^ Haas & Andersson 2001, s. 38.
  98. ^ ”Brunnsparkshotellet”. Ramlösa.se. Arkiverad från originalet den 3 november 2016. https://web.archive.org/web/20161103174640/http://xn--ramlsa-zxa.se/plater-byggnader/brunnsparkshotellet/. Läst 14 maj 2018. 
  99. ^ Haas & Andersson 2001, s. 42–43.
  100. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 16.
  101. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 103.
  102. ^ ”Rehouse Niwa”. Rehouse.se. Arkiverad från originalet den 19 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230719111409/https://rehouse.se/rehouse-niwa/. Läst 19 juli 2023. 
  103. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 183.
  104. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 88.
  105. ^ ”Om företaget”. Borgenab.se. Arkiverad från originalet den 25 december 2016. https://web.archive.org/web/20161225153947/http://www.borgenab.se/om-foretaget/. Läst 14 maj 2018. 
  106. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 146–147.
  107. ^ ”Helsingborgs vackraste hus är Rådhuset”. Helsingborgs Dagblad. 6 november 2015. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515124948/https://www.hd.se/2015-11-06/helsingborgs-vackraste-hus-ar-radhuset. Läst 15 maj 2018. 
  108. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 22.
  109. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 105.
  110. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 134.
  111. ^ [a b] Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 346.
  112. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 121.
  113. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 348.
  114. ^ ”Sankta Anna kyrka Helsingborg”. Kyrkoguiden.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514133220/http://www.kyrkoguiden.se/skane_469_text.html. Läst 14 maj 2018. 
  115. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 59–60.
  116. ^ ”Mariakyrkan”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515103204/https://stadslexikon.helsingborg.se/mariakyrkan-2/. Läst 15 maj 2018. 
  117. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 118–119.
  118. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 32.
  119. ^ ”Fyndet i Idrottens hus”. Helsingborgs Dagblad. 9 juni 2012. Arkiverad från originalet den 26 april 2018. https://web.archive.org/web/20180426105710/https://www.hd.se/2012-06-08/fyndet-i-idrottens-hus. Läst 26 april 2018. 
  120. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 104.
  121. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, s. 372.
  122. ^ ”Slottsvångsskolan”. Helsingborg.se. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515105417/https://helsingborg.se/forskola-och-utbildning/grundskola/slottsvangsskolan6/. Läst 15 maj 2018. 
  123. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 36.
  124. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 175.
  125. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 33.
  126. ^ ”Nu börjar vi snart bygga SöDERs HöJDER - ett nytt landmärke växer fram!”. Mynewsdesk.com. 29 juni 2021. Arkiverad från originalet den 15 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230315073341/https://www.mynewsdesk.com/se/jefast/pressreleases/nu-boerjar-vi-snart-bygga-soeders-hoejder-ett-nytt-landmaerke-vaexer-fram-3112064. Läst 15 mars 2023. 
  127. ^ Olsson, Peter (13 mars 2023). ”Resultatet, se Sveriges vackraste och fulaste nyproduktion 2023”. Arkitekturupproret.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230313194920/https://www.arkitekturupproret.se/2023/03/13/se-sveriges-vackraste-och-fulaste-nyproduktion-2023/. Läst 15 mars 2023. 
  128. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 61.
  129. ^ Gustafsson, Gustaf (16 juli 1903). ”Konungen i Helsingborg”. Vestkusten (29). https://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19030716.2.6. 
  130. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 90.
  131. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 146.
  132. ^ ”Helsingborgs Gummifabriks AB”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 15 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180515110008/https://stadslexikon.helsingborg.se/helsingborgs-gummifabriks-ab/. Läst 15 maj 2018. 
  133. ^ Haas & Andersson 2001, s. 41–42.
  134. ^ Gustavsson, Ranby & Åsgrim Berlin 1995, s. 51.
  135. ^ ”Dunkerska villan”. Helsingborgs stadslexikon. Arkiverad från originalet den 10 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180510175237/https://stadslexikon.helsingborg.se/dunkerska-villan/. Läst 10 maj 2018. 
  136. ^ Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad 2005, s. 86.
  137. ^ Gustavsson, Ranby & Åsgrim Berlin 1995, s. 61.
  138. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 102.
  139. ^ Haas & Katzeff 2003, s. 181.
  140. ^ ”Ångfärjetomten”. Helsingborg.se. 25 november 2014. Arkiverad från originalet den 14 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180514134153/https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/stadsutvecklingsprojekt/angfarjan/. Läst 14 maj 2018. 

Källor redigera

  • Gustavsson, Karin; Ranby, Henrik; Åsgrim Berlin, Agneta (1995). Bevarandeprogram för Västra Tågaborg. Helsingborg: Helsingborgs museum 
  • Haas, Jonas; Andersson, Christina (2001). Bevarandeprogram för Ramlösa: Fastställt av kommunfullmäktige 2000-05-24. Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad 
  • Haas, Jonas; Katzeff, Adam (2003). Helsingborgs stadskärna - Bevarandeprogram: Antaget i kommunfullmäktige 2002-09-25. Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad. ISBN 9163136643 
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 9163188783 
  • Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad (2005). Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad. ISBN 9197571903 


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_byggnader_i_Helsingborg&oldid=54652560”