Mauritz S:son Claes, född 29 januari 1883 i Annelövs församling, Malmöhus län, död 28 juni 1967 i Helsingborg, var en svensk arkitekt.

Mauritz S:son Claes

Biografi redigera

Claes studerade vid Tekniska Elementarskolan i Malmö och i Berlin. Han var anställd vid arkitektkontor i Malmö och bedrev egen verksamhet i Helsingborg från 1909. Han företog studieresor till Storbritannien, Nederländerna, Österrike, Tyskland, Schweiz och Italien. Han ritade folkskolor och realskolor i Skåne samt hyreshus och radhus.[1]

Claes blev i äktenskap med Eva Jacobina Sonesson (1880–1974) far till distriktslantmätare Jan-Erik Clasæus och inredningsarkitekt Ulla Clasæus.[2][3]

Verkförteckning (i urval) redigera

 
Engelska radhusen på Tågaborg (1925–1927).
 
Villa Tjället, Helsingborg, 1909
 
Villa Lindhaga, Helsingborg, 1913–1915
  • Villa Viola, stadsvilla, Magnus Erikssons gata 5 i Helsingborg (1906–1908)
  • Villa Tjället, privatvilla, Villatomtsvägen 4 i Helsingborg (1909)
  • Villa Clemenshög, stadsvilla, S:t Clemens gata 45 i Helsingborg (1909–1910)
  • Villa Salami, stadsvilla, Norra Vallgatan 39 i Helsingborg (1910)
  • Villa Solgården, stadsvilla, S:t Clemens gata 37 i Helsingborg (1910)
  • Lillstugan, privatvilla, Karl X Gustavs gata 83 i Helsingborg (1911–1912)
  • Villa Begonia, privatvilla, Randersgatan 28 i Helsingborg (1912)
  • Villa Gama, privatvilla, Drottninggatan 210 i Helsingborg (1912)
  • Kullen östra 47, flerbostadshus (ombyggnad), Fågelsångsgatan 6 i Helsingborg (1912)
  • Ekstugan, privatvilla, Randersgatan 36 i Helsingborg (1913)
  • Villa Lindhaga, privatvilla, Bengt Lidnersgatan 6 i Helsingborg (1913–1915)
  • Villa Sundli, privatvilla, Bengt Langhs gata 13 i Helsingborg (1914–1915)
  • Villa Åsbo, privatvilla, Bengt Langhs gata 11 i Helsingborg (1916)
  • Villa Påhlsson, privatvilla, Randersgatan 2 i Helsingborg (1920)
  • Prins Fredrik 20, stadsvilla, S:t Clemens gata 39–41 i Helsingborg (1923)
  • Villa Agvald, privatvilla, Kjellgrensgatan 9 i Helsingborg (1923)
  • Djuramåsa Skola, skolbyggnad för Allerums församling, Norra Torshultsvägen 7 i Allerum (1923)
  • Villa Lilla Kloster, privatvilla (egen bostad), Karl X Gustavs gata 31 i Helsingborg (1923–1924)
  • Fasanen 1, privatvilla, Fjelievägen 27 i Lund (1924)
  • Engelska radhusen, Tågaborg, radhus, Helsingborg (1925–1927)
    • Kvarteret Hagtornet: Pålsjögatan 23–43, Erik Dahlbergs gata 36–52, Flemingsgatan 11, Helmfeltsgatan 18 (1925)
    • Kvarteret Tången: Pålsjögatan 16–34, Stampgatan 25–43, Brommagatan 47, Tågagatan 56 (1926)
    • Kvarteret Mercurius: Pålsjögatan 9–17, Brommagatan 27–35 (1927)
  • Engelska radhusen, Planteringen, radhus, Helsingborg (1925–1927)
    • Kvarteret Malmen: Järngatan 1–15, Malmgatan 2–18, Stålgatan 11–27, Planteringsvägen 140–160 (1925–1926)
    • Kvarteret Nickeln: Järngatan 2–30, Malmgatan 2–18, Stålgatan 1–9, Planteringsvägen 126–138 (1926 och 1927)
    • Kvarteret Stålet: Malmgatan 1–23, Blygatan 2–30, Stålgatan 29–37, Planteringsvägen 162–174 (1925–1926)
  • Kullen västra 5, flerbostadshus, Fågelsångsgatan 25 i Helsingborg (1925–1926)
  • Willa Norr, privatvilla, Karl X Gustavs gata 81 i Helsingborg (1925–1926)
  • Prins Fredrik 7, stadsvilla, S:t Clemens gata 43 i Helsingborg (1928)
  • Falken 6, flerbostadshus, Kompanigatan 10, Karl X Gustavs gata 8 i Helsingborg (1928–1929)
  • Villa Norén, privatvilla, Stagneliusgatan 6 i Helsingborg (1929)
  • Jägaren 9, flerbostadshus, Pålsjögatan 3/Föreningsgatan 29 i Helsingborg (1930)
  • Jägaren 8, flerbostadshus, Pålsjögatan 5 i Helsingborg (1931)
  • Ryssland västra 14, flerbostadshus, Södra Tvärgatan 2, 4/Hantverkaregatan 29 i Helsingborg (1931, 1933)
  • Hammaren 31 (tidigare 17), flerbostadshus, Pålsjögatan 8/Föreningsgatan 24 i Helsingborg (1932)
  • Hammaren 31 (tidigare 18), flerbostadshus, Föreningsgatan 26 i Helsingborg (1932–1933)
  • Filen 6, flerbostadshus, Kopparmöllegatan 24–26 i Helsingborg (1934–1936)
  • Norge 2, flerbostadshus, Södergatan 25 i Helsingborg (1937)

Referenser redigera

  1. ^ KulturNav: Claes, Mauritz S:son
  2. ^ Claes, Mauritz S:son på svenskagravar.se
  3. ^ Vem är vem?. Svealandsdelen (1947), sid. 157f.

Externa länkar redigera