Öppna huvudmenyn
Alfred Hellerström

Josef Alfred Hellerström, född 19 mars 1863 i Stockholm, död 3 maj 1931 i Helsingborg, var en svensk arkitekt och stadsarkitekt i Helsingborg 1903–1928.

BiografiRedigera

Barndom och uppväxtRedigera

Hellerström föddes i Stockholm som det sjunde barnet i en snickarmästarfamilj. Familjen levde först under knappa förhållanden i ett envåningshus i trä i kvarteret Barnhuskällaren på Norrmalm, men på 1870-talet ljusnade situationen och familjen kunde flytta in i en bostad på NybrogatanÖstermalm med tillhörande trädgård och lusthus. Man hade dessutom haft råd att skaffa sig ett sommarhus. Hellerström studerade vid Östermalms läroverk och efter att ha genomgått femte klass sattes han i lära vid ett antal olika byggplatser i Stockholm, där han varvade det praktiska byggnadsarbetet med teoretisk undervisning. Han avlade byggmästarexamen 1882.

UtbildningRedigera

 
Helsingborgs rådhus. (1892)
 
Rügheimer & Beckers stråhattfabrik, skisser för dekorationer av portal och entréhall utförda av Alfred Hellerström.

För att vidareutbilda sig vid Teknologiska institutet, numera Kungliga Tekniska högskolan, krävdes studentexamen, något som Hellerström saknade. Dock hade hans 20 år äldre bror, August Hellerström, som var en framstående bostadsarkitekt, goda kontakter inom Stockholms arkitektkår och Alfred antogs som extra elev. Efter en treårig utbildning, där han inom ämnet arkitektoniska kompositioner hade erhållit vitsordet "Berömlig", sökte Hellerström till arkitektutbildningens sista led, Kungliga Akademien för de fria konsterna. Än en gång stod bristen på studentexamen i vägen och därför erbjöd professorn vid Kungliga institutet, Magnus Isæus, sig att bekosta den tidigare elevens studier vid Wiens arkitekturskola. Dock förbjöds han att acceptera erbjudandet av sin far. Istället skickade Hellerström på inrådan av en gammal lärare en ansökan direkt till Kungl. Maj:t. innehållande de goda betygen från KTH tillsammans med en stor rulle ritningsprover, varpå han antogs tack vare kunglig dispens.

Under sina studier arbetade Hellerström under ferierna på olika arkitektbyråer. Det enda undantaget var sommaren 1887, då han tillsammans med några studiekamrater gjorde en studieresa genom Tyskland, Schweiz och Frankrike. 1888 tog han sin examen med vitsordet "Med beröm godkänd" i arkitekturritning och ornamentritning. Dock saknade han betyg i arkitekturens historia och stillära, eftersom man ansåg att han saknade tillräcklig humanistisk förutbildning.

KarriärRedigera

Efter sin examen fick Hellerström anställning vid arkitekt Carl Möllers ritbyrå och senare hos Ludvig Peterson. Han tjänstgjorde på kvällar och söndagar även som underlärare vid Tekniska skolan. I februarinumret av Tidning för Byggnadsväsendet 1889 utannonserades fyra tävlingar, varav Hellerström bestämde sig för att deltaga i tre: ett nytt rådhus i Helsingborg, en ny kyrka i samma stad och en ny sparbanksbyggnad i Kristinehamn. Han placerade sig i alla tre tävlingarna, fick en andraplats för sitt förslag till kyrka, en tredjeplats för sin bankbyggnad, men främst av allt vann han tävlingen om fasadritningar till Helsingborgs rådhus. Hellerströms ritningar visade ett nygotiskt rådhus i nordeuropeisk anda med rött förbländertegel och ett högt, centralt placerat klocktorn. I byggnaden hade han kombinerat inspirationer från både kampanilen i Venedig och Holstentor i Lübeck.

I Helsingborg fick Hellerström goda kontakter med två av stadens mest inflytelserika invånare, konsulerna Oscar Trapp och Petter Olsson. Särskilt kontakterna med Trapp gav honom flera prestigefyllda uppdrag i staden. Trapp var bland annat den drivande kraften i restaureringen av det förstörda försvarstornet Kärnan och som arkitekt valdes Hellerström. Däremot var hans relationer med den dåvarande stadsarkitekten, Mauritz Frohm, mycket kyliga. Detta efter att Hellerström 1889, efter vinsten av rådhustävlingen, även gjorde att förslag till fasad till det nya frimurarhuset i staden. Denna ersatte stadsarkitekten Frohms förslag, som sedan dess intog en oförsonlig attityd mot Hellerström.

För att överse byggandet av rådhuset flyttade Hellerström 1892 med sin familj till Helsingborg och 1893 blev han suppleant i stadens byggnadsnämnd. Han var under lång tid en av stadens mest anlitade arkitekter och fick bland annat rita stadens nya läroverksbyggnad och flera andra stora skolbyggnader, så som Slottsvångsskolan och Gustav Adolfskolan, men även flerbostadshus och villor. Vid Frohms ledigheter vikarierade Hellerström som stadsarkitekt och när denne drog sig tillbaka 1903 tog Hellerström över tjänsten.

Vid sidan av sitt arbete som stadsarkitekt fortsatte han dock att ta andra uppdrag, men 1912 reglerades det av staden att stadsarkitekten inte fick bedriva privat arkitektverksamhet inom stadens område. Han ritade dock fortfarande flera byggnader utanför sitt uppdrag som stadsarkitekt, numera i andra städer, främst Lund. Han drog sig tillbaka från stadsarkitektämbetet med pension 1928 och efterträddes av Arvid Fuhre.

Bilder, verk i urvalRedigera

VerkförteckningRedigera

Byggnad Uppförd Nuvarande adress Kommentar
Pagen 14 (Flerbostadshus och fabrik) 1889 Scheelegatan 24, Stockholm Blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm
Frimurarhuset 1890 Stortorget 4, Helsingborg Endast fasaden mot Stortorget.
Slottsvångsskolan 1890–1892 Bergaliden 24, Helsingborg
Flerbostadshus 1892 Birger Jarlsgatan 16, Stockholm Rivet, ersatt av biograf Spegeln (färdigställd 1935).
Helsingborgs rådhus 1892–1897 Helsingborg
Kärnan 1893–1894 Slottshagen, Helsingborg Restaurering
Högre Allmänna Läroverket för Gossar 1893–1898 Bergaliden 11, Helsingborg Byggnaden hyste tidigare Nicolaiskolan, men är numera en kontorsbyggnad.
Luggude härads sparbank 1895 Mörarp
Katedralskolan 1895–1896 Stora Södergatan 22, Lund
Gamla sparbanken 1895–1899 Kyrkogatan 7, Lund
Sankta Maria kyrka 1898 Mariagatan, Helsingborg Restaurering
Grand Hotel 1898–1899 Bantorget 1, Lund
Gustav Adolfskolan 1900 Magistergatan 2, Helsingborg
Gamla Elverket 1900, 1914 Sundstorget 2, Helsingborg Uppfördes i två etapper. Är numera kontorslokaler.
Saluhall 1901 Sundstorget, Helsingborg Riven
Handelsbankshuset 1904 Stortorget 7, Helsingborg
Bank AB Södra Sverige 1905 Adelgatan 5, Malmö
Högre Allmänna Läroverket 1906 Gymnasiegatan, Halmstad
Lunds universitetsbibliotek 1902–1907 Helgonabacken, Lund
Karl XI Norra 1907–1908 Bruksgatan 19, Karlsgatan 1 A-B Byggmästare: Anders.J.Wilson; byggherre: Fastighetsbolaget Carolus
Stadshotellet i Sölvesborg 1909 Järnvägsgatan 8, Sölvesborg
Olympiaverket 1909–1910 Helsingborg
Kungshults sjukhem 1910 Helsingborg
Stenströms skjortfabrik 1911 Springpostgränden 3, Helsingborg
Magnus Stenbocksskolan 1912 Hjalmar Forsbergs gata 2, Helsingborg
Nya Sparbanken 1913–1914 Stortorget 6, Lund
Ribbingska sjukhemmet 1913–1915 Lund
Sölvesborgs sparbank 1915 Södergatan 17, Sölvesborg
Landskrona sparbank 1916–1917 Rådhusgatan 8, Landskrona
Barnbördshuset 1923 Helsingborg Rivet

ReferenserRedigera

NoterRedigera

KällorRedigera

  • Henje Sjöholm, Inga (1985). Alfred Hellerström i Helsingborg. I Herlin, Tylle & Moberg, Rune (red.). Helsingborg 900 år. Höganäs: Bokhuset. ISBN 91-7690-156-4
  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Andersson & Bedoire (1980) Bankbyggande i Sverige. Stockholm.
  • KulturNav: Hellerström, Alfred

Externa länkarRedigera