Helgo Nikolaus Zettervall, född 21 november 1831 i Lidköping, död 17 mars 1907 i Stockholm, var en svensk arkitekt, tecknare och målare.

Helgo Zettervall
Helgo Zettervall, .
Född21 november 1831[1][2][3]
Lidköping[1], Sverige
Död17 mars 1907 (75 år)
Stockholm[1]
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna
SysselsättningArkitekt[6], målare
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Noterbara verkLunds gamla observatorium, Oscar Fredriks kyrka, Klågerups slott, Fontänen på Universitetsplatsen i Lund och Bräkne-Hoby kyrka
MakaIda Lagergren
(g. 1861–1907)[7]
BarnFolke Zettervall (f. 1862)[8]
Redigera Wikidata
Restaureringen av Skara domkyrka 1886–1894. Bild: Helgo Zettervall.
Lunds universitets huvudbyggnad
Bolinderska huset i Stockholm
Norra Latin i Stockholm
Matteus kyrka, Norrköping

Biografi redigera

Helgo Zettervall var son till garvaren Peter Zettervall och Elisabet Lagergren och från 1861 gift med Ida Anna Christina Lagergren. Han var professor vid Konstakademien och under åren 1882–1897 överintendent vid Överintendentsämbetet. Han blev 1884 hedersledamot av Vitterhetsakademien och 1897 ledamot av Vetenskapsakademien.[9] Zettervall är representerad vid Domkyrkorådet i Lund med en svit akvarellerade teckningar i Fredrik Wilhelm Scholanders efterföljd och vid Nationalmuseum[10]. En minnesutställning med hans konst och ritningar visades på Arkitekturmuseet i Stockholm 1966.

Helgo Zettervall utförde bland annat ombyggnader av Lunds och Uppsala domkyrkor 1860–1902 respektive 1886–1893. Han ritade också det 1885 invigda, numera rivna Hotel Anglais vid Stureplan i Stockholm, vilket 1959 ersattes av en nybyggnad i modernistisk stil efter ritningar av Ivar och Anders Tengbom.

År 2000 instiftade Statens Fastighetsverk Helgopriset, som delvis finansieras genom den av fastighetsverket förvaltade Helgo Zettervalls minnesfond. Helgo Zettervall var far till arkitekten Folke Zettervall. Familjen är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[11]

Restaureringar redigera

Helgo Zettervall var den mest anlitade arkitekten i ombyggnaden av gamla byggnader och kyrkor i Sverige under perioden 1860–1900. I stilideal och restaureringsprinciper var han starkt påverkad av Viollet-le-Duc. Efterhand framväxte en stark kritik, från bland andra Verner von Heidenstam, mot dessa restaureringsprinciper.[källa behövs] Helgo Zettervall sökte att återskapa byggnaderna enligt idealen i den stil de ursprungligen varit byggda i. Förändringar och tillbyggnader som gjorts under århundradenas lopp i sin egen tids stil rensades bort och ersattes med nyritade ombyggningar.

Helgo Zettervall avsåg inte att återställa byggnaderna så som de en gång sett ut, utan utformade dem som han ansåg att de borde ha sett ut. Exempelvis har tornen till Uppsala eller Lunds domkyrkor aldrig någonsin tidigare sett ut så som de nu gör.[12]

Just hans restaureringar, främst av Linköpings, Skara och Uppsala domkyrkor rönte hård kritik av en senare generation, för vilken restaureringar i första hand betydde försök att bevara den äldre arkitekturen. Av dessa är Linköpings domkyrka den där minst av den medeltida arkitekturen revs i samband med ombyggnaden.[13]

Likväl kan han fortfarande kritiseras inte bara för kulturvandalism,[källa behövs] och ett slags dokumentförfalskning [14] utan också en både romantiserande och utslätat schablonmässig uppfattning om hur det "borde" ha sett ut.[källa behövs] [14] Från att ha framstått som tämligen progressiv i sin ungdom, rönte han för detta allt häftigare kritik från sina samtida.[källa behövs]

Under nationalromantikens och funktionalismens tid var Zettervall anseende mycket lågt, men han har senare omvärderats, och anses numera som en av 1800-talets främsta svenska arkitekter.[12]

Riksdagshuset redigera

Helgo Zettervall var också delaktig i planeringen av det nya riksdagshusetHelgeandsholmen i Stockholm. Inget av de förslag som kom in i en utlyst tävling ansågs tillräckligt bra. I stället engagerades Helgo Zettervall, som till medhjälpare utsåg den unge Aron Johansson. Ritningarna var klara 1890 och mötte stark opposition. Arkitekterna arbetade om förslaget, men kritiken höll i sig. Kritiken gällde inte bara själva byggnaden, utan även placeringen. Kritikerna tyckte inte att man kunde placera en så monumental och tungt utsmyckad byggnad så nära slottet. De ansåg också att Helgeandsholmen var för liten för att rymma både riksdagshus och riksbank.

Frågan om balansen mellan slottet och det nya monumentet över parlamentarism och konstitutionellt styrelseskick var känslig politiskt, psykologiskt och estetiskt. När byggnadskommittén 1892 beslöt att flytta fram riksdagshusets fasad ytterligare sex meter jämfört med den första planen, avgick Helgo Zettervall. Aron Johansson arbetade ensam vidare med förslag till byggnader och 1897 lade kung Oscar II grundstenen till riksdagshuset som invigdes 1905.

Byggnadsverk kronologiskt redigera

Genomförda kyrkliga projekt redigera

Offentliga byggnader som uppförts redigera

Verk i urval redigera

Blekinge redigera

Lund redigera

Övriga Skåne redigera

Stockholm redigera

Övriga platser redigera

Bilder redigera

Bibliografi redigera

 
Zettervalls familjegrav på Norra begravningsplatsen.
  • Byggnadskonst i Sverige : Skara Nya elementarverk, uppfördt efter ritning av Helgo Zettervall. [Sverige]. 1873. Libris 11561623 
  • Fasadritning av ett bostadshus. 1882. Libris 1934497 
  • Förslag till riksdags- och riksbankshus på Helgeandsholmen på uppdrag af riksdagshuskomitén. Göteborg. 1890. Libris 8236813 
  • Helgo Zettervall om Lunds domkyrka : en byggnadsbeskrivning i brev. Lund. 1916. Libris 10258926 
  • Sammanräfsade blad. Stockholm. 1905. Libris 3199294 
  • "Något om mig sjelf" : självbiografiska anteckningar. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 38. Stockholm: Kungl. bibl. 1981. Libris 7588898. ISBN 91-7000-087-5 
  • Helgo Zettervalls Hufvud conto : utförde arbeten af undertecknad : kostnaden af min gård i Lund 22B. Sandgatan : utg. tillsammans med en förteckning över Zettervallsamlingen i Kungliga biblioteket. Stockholm: Konsthögsk:s arkitekturskola. 1984. Libris 426426 
  • Helgo Zettervall 1831-1907. Arkitekturmuseets katalog ; 2. Stockholm. 1966. Libris 1465257 
  • Villor och boställen av Helgo Zettervall: Sandström, Johansson, H. och Tollbom, A. , Konsthögskolan. Arkitekturskolan, 1994, ISBN 9186016113

Redaktörskap redigera

  • Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader. Stockholm. 1887. Libris 8222074 

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 12 december 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Structurae, Helgo Nikolaus Zettervall, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Zettervall, HELGE N., Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 mars 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sten nr 303 – Helgo Zettervall, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 18 maj 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Zettervall, Folke”, Vem Är Det? : Svensk biografisk handbok 1943, 1943, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Zettervall, Helgo Nikolaus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.140 ISBN 91-89086-02-3
  12. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  13. ^ Nordisk konst, Carl G. Laurin. s. 53
  14. ^ [a b] "Restaurering" av Sigurd Curman, Nordisk familjebok 1915 s. 1471-1476

Vidare läsning redigera

  • Bodin, Anders (2016). Zettervall i Lund : arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet. Årsbok / Föreningen Gamla Lund, 1401-8063 ; 98(2016). Lund: Föreningen Gamla Lund. Libris 19931865 
  • Gullbrandsson, Robin (2018). ”Helgo Zettervall och läroverksbygget i Skara”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 2017/2018,: sid. 247-257 : ill. 0347-4402. ISSN 0347-4402.  Libris gq4jk5fhd25dqrk9

Externa länkar redigera