Mariastaden är en stadsdel i norra Helsingborg som byggts upp kring det tidigare sjukhusområdet S:ta Maria Sjukhus i ett område som tidigare hette Senderöd. Den 31 december 2020 hade stadsdelen ett invånartal på 7 487 personer. [3] Stadsdelen började byggas i slutet av 1990-talet och växer fortfarande etappvis.[4] Området är tänkt att sträcka sig från sjukhusområdet i väster till Maria Station i öster. Alla kvarter ritas av olika arkitektkontor, vilket ska ge stadsdelen en varierad bebyggelse. Arkitekter och arkitektkontor som hittills bidragit till området är bl. a. Anders Wilhelmson, Bertil Mernsten, White arkitekter (Malmö), Henrik Jais-Nielsen & Mats White Arkitekter. Mariastaden har en lokal behandling av dagvattnet genom uppsamling av detta i diken och särskilda sjöar. Genom att vattnet inte leds bort från området ska detta öka möjligheten för fördröjning, delvis infiltrering och minska föroreningar.[5] Det vatten som inte fångas upp av marken leds ner till Öresund via ett dagvattenmagasin. Helsingborg har även planer på att i framtiden anlägga en snabbspårväg mellan Helsingborg och Höganäs, vilken tidigare planerades att gå genom stadsdelen längs Mariehällsvägen och ansluta i söder till Västkustbanan.[6]

Mariastaden
Stadsdel
Sankta Maria sjukhus, huvudbyggnadens sydfasad.
Sankta Maria sjukhus, huvudbyggnadens sydfasad.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°4′53″N 12°41′49″Ö / 56.08139°N 12.69694°Ö / 56.08139; 12.69694
Area 358,19 hektar[1]
Folkmängd 7 487 (2020)[2]
Befolkningstäthet 21 inv./ha
Postnummer 254 48, 254 49, 254 50, 254 51, 254 54
Statistikkod B014
Stadsdelen Mariastadens läge i Helsingborg.
Stadsdelen Mariastadens läge i Helsingborg.
Stadsdelen Mariastadens läge i Helsingborg.
Portal:  Portal:Helsingborg
Bostäder i Maria Trädgårdsstad
Bostäder i Maria Trädgårdsstad
Bostadshuset Eos i Maria Trädgårdsstad, nedanför detta i bild kan man se en sjö för upptagning av dagvatten.

Indelning redigera

Mariastaden är indelat i ett antal mindre områden, vilka benämns utbyggnadsområden av Helsingborgs stad, då de alla representerar olika utbyggnadsfaser av den nya stadsdelen.

Maria Park redigera

Huvudartikel: Maria Park

Maria Park var det första området att tas om hand i och med att det gamla mentalsjukhuset S:ta Maria omvandlades till att hysa olika verksamheter. Parken kring sjukhuset har en markareal på omkring 45 hektar och här byggdes ett antal nya bostäder medan andra inreddes i vissa av sjukhuset äldre lokaler. Sjukhusets gamla huvudbyggnader har en våningsyta på cirka 50 000 kvadratmeter, vilka numera hyser bostäder, kontorslokaler och ett antal skolor.[4]

Maria Trädgårdsstad redigera

Maria Trädgårdsstad ligger direkt norr om sjukhusområdet och sträcker sig från detta till Kungshults sjukhem i norr. Området var det första egentliga utbyggnadsområdet och domineras, som namnet antyder, av trädgårdsstadsbebyggelse där betoningen ligger på en låg väl utspridd villabebyggelse där husens trädgårdar står för en stor del av grönskan, men där det även finns rikliga utrymmen för övrig grönska. Detta område är även det indelat i mindre enheter, med namn som Maria Äng och Maria Hage.

Maria Lovisa och Maria Sofia redigera

Områdena Maria Lovisa och Maria Sofia började bebyggas 2005 och ligger öster om Maria Trädgårdsstad, med Maria Lovisa norr om Mariehällsvägen och Maria Sofia söder om denna. I detta område finns fler flerbostadshus såväl som radhus, men även en del enfamiljshus. Ju längre österut man kommer, desto tätare blir bebyggelsen. På grund av att det ökade antalet flerbostadshus finns här också en större mängd offentlig grönska i form av trädkantade gator och små parker.

Maria stationsområde redigera

Maria stationsområde är tänkt att ligga i Mariastadens östligaste ände, mellan Kullavägen och Maria station. Byggnationen av detta område har dock inte börjat än. Enligt planer från Helsingborgs stad ska bebyggelsen här bli ännu mer tät och stadsmässig, med ett större antal flerbostadshus och ökad bebyggelsehöjd till tre till fyra våningar, i vissa fall så högt som åtta våningar. Området kommer att omfatta cirka 110 hektar och man planerar för ungefär 1 200 bostäder.[7]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Mariastaden 2004–2020[2]
ÅrFolkmängd
2004
  
2 255
2005
  
2 302
2006
  
2 497
2007
  
2 946
2008
  
3 736
2009
  
4 028
2010
  
4 183
2011
  
4 270
2012
  
4 339
2013
  
4 361
2014
  
4 494
2015
  
4 710
2016
  
5 114
2017
  
5 945
2018
  
6 309
2019
  
6 987
2020
  
7 487
Anm: Mariastaden bröts ut från Ringstorp den 31 december 2004.

Demografi redigera

Befolkningssammansättning redigera

Statistikområdet Mariastaden hade 7 487 invånare den 1 januari 2020, vilket utgjorde 6,6 % av befolkningen i hela Helsingborgs tätort (här alla statistikområden i Helsingborgs kommuns innerområde, motsvarande Helsingborgs tätort inklusive vissa närliggande småorter). Det är därigenom Helsingborgs befolkningsmässigt största stadsdel.[2] Stadsdelen har den lägsta medelåldern i Helsingborg med 33,8 år, vilket är nästan sju år lägre än medelåldern för staden som helhet.[8] Den låga medelåldern beror på det stora antalet barnfamiljer som finns i området. Den största åldersgruppen inom statistikområdet var 40 till 49 år med 16,3 % av befolkningen, följt av åldersgrupperna 30 till 39 år (15,9 %), samt 10 till 19 år (15,5 %). Åldersgrupperna över 60 år var kraftigt underrepresenterade och utgjorde tillsammans endast 11 % av befolkningen.[2]

Andelen personer med utländsk bakgrund, alltså personer som antingen är födda utanför Sverige eller har föräldrar som båda är födda utanför Sverige, var inom statistikområdet 23,4 %, vilket var lägre än medelvärdet för Helsingborg med 30,3 %. Av de som var födda utanför Sverige var en större andel födda i Norden och en något mindre andel födda i övriga Europa än genomsnittet för Helsingborg. Andelen födda i övriga Världen låg på ungefär samma nivå som staden som helhet.[9]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Åldersfördelning (2020)
Åldersgrupp Andel
0–9 14,6 %
  
11,5 %
  
10–19 15,5 %
  
10,7 %
  
20–29 15,1 %
  
14,7 %
  
30–39 15,9 %
  
14,1 %
  
40–49 16,3 %
  
12,1 %
  
50–59 11,6 %
  
12,5 %
  
60–69 5,4 %
  
10,3 %
  
70–79 3,6 %
  
8,8 %
  
80– 2,0 %
  
5,1 %
  
Medelålder 33,8
  
40,7
  
       Utländsk bakgrund (2020)
Andel 23,4 %
  
30,3 %
  
Födelseland (för födda utanför Sverige)
Region Andel
Övriga Norden 10,7 %
  
7,3 %
  
Övriga Europa 35,1 %
  
37,8 %
  
Övriga Världen 54,2 %
  
54,8 %
  
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[2][9]

Utbildning och inkomst redigera

Mariastaden hade den 31 december 2020 en utbildningsnivå över Helsingborg som helhet. Andelen invånare mellan 20 och 64 år med endast förgymnasial eller gymnasial utbildning var lägre än genomsnittet för staden medan andelen med eftergymnasial utbildning var högre än genomsnittet. Störst var andelen med eftergymnasial utbildning längre än tre år, med 32,3 %.[10] Medelinkomsten för statistikområdet uppgick 2020 till 462 500 kronor jämfört med 402 800 kronor för Helsingborg som helhet. Kvinnornas medellön var 75,6 % av männens, vilket var en större skillnad än för hela Helsingborgs tätort där andelen uppgick till knappt 80 %.[11]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Utbildningsnivå (2020)
Utbildning Andel
Förgymnasial 8,3 %
  
13,2 %
  
Gymnasial (≤2 år) 11,1 %
  
16,8 %
  
Gymnasial (3 år) 26,6 %
  
25,8 %
  
Eftergymn. (<3 år) 17,9 %
  
16,8 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 32,3 %
  
24,4 %
  
Ingen uppgift 3,8 %
  
3,0 %
  
       Förvärvsinkomst (2020)
Kön Inkomst
Kvinnor 397,9
  
356,9
  
Män 526,1
  
446,6
  
Samtliga 462,5
  
402,8
  
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[10][11]

Sysselsättning och hälsa redigera

Arbetslösheten för personer mellan 20 och 64 år uppgick år 2020 till totalt 7,7 %. Arbetslösheten för kvinnor var något högre än den för männen. Den öppna arbetslösheten uppgick 2020 till 4,4 %.[12] Andelen förvärvsarbetande var totalt 81,3 %.[13] Av de med arbete i stadsdelen pendlade 3 233 personer till arbeten utanför stadsdelen år 2020, medan 1 218 pendlade in från utanför Mariastaden till arbeten i stadsdelen.[14]

Det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen för stadsdelen uppgick år 2020 till 15 dagar, vilket var lägre än de 23 dagar som gällde för Helsingborg som helhet. Ohälsotalet var större för kvinnorna än för männen.[15]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Arbetslöshet (2020)
Kön Andel
Kvinnor 8,3 %
  
9,8 %
  
Män 7,1 %
  
10,2 %
  
Samtliga 7,7 %
  
11,1 %
  
       Ohälsotal (2020)
Kön Dagar
Kvinnor 19
  
27
  
Män 11
  
19
  
Samtliga 15
  
23
  
Anm.: Arbetslöshetstalen omfattar alla i öppen arbetslöshet samt de i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd.
Källa: Helsingborgs stads statistikdatabas.[12][15]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Statistikområden Helsingborg”. Öppna Helsingborg. Helsingborgs stad. Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190526103700/https://helsingborg.opendatasoft.com/explore/dataset/statistikomraden-helsingborg/table/. Läst 7 augusti 2021. 
  2. ^ [a b c d e] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE01.px. Läst 7 augusti 2021. 
  3. ^ ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder”. PX-Web. http://statistik.helsingborg.se/PXWebPXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE01.px/?rxid=7d68df09-e382-47f8-aebb-62cea6ee6812. Läst 13 oktober 2020. [död länk]
  4. ^ [a b] Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. 2006. sid. 261-262. Libris 10320544. ISBN 91-631-8878-3 
  5. ^ Helsingborgs stads webbplats: Dagvattenhantering Arkiverad 3 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine., senast uppdaterad 2007-10-16, läst 2008-01-01
  6. ^ Carlsson, Kenneth (5 februari 2016). ”Så ska spårväg till Laröd läggas”. Helsingborgs dagblad. https://www.hd.se/2016-02-05/sa-kan-sparvag-till-larod-laggas. Läst 25 juli 2017. 
  7. ^ Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stad: Planprogram för Maria stationsområde Arkiverad 3 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Senast uppdaterad 2008-07-03.
  8. ^ ”Medelåldern den 31 dec efter årtal och delområde”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE06.px. Läst 12 augusti 2021. 
  9. ^ [a b] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och födelseland”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE03.px. Läst 12 augusti 2021. 
  10. ^ [a b] ”Folkmängden den 31 dec, 20-64 år efter årtal, delområde, kön och utbildningsnivå”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Utbildning/UT01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  11. ^ [a b] ”Förvärvsarbetandes medelinkomst, tusen kr efter årtal, delområde, kön och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Inkomster/IN01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  12. ^ [a b] ”Arbetssökande 18-64 år i oktober efter årtal, delområde, kön och arbetssökande”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Arbetsmarknad/AM02.px. Läst 12 augusti 2021. 
  13. ^ ”Befolkning, 20-64 år, efter årtal, delområde, kön och sysselsättningsstatus”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Arbetsmarknad/AM01.px. Läst 12 augusti 2021. 
  14. ^ ”Områdesbeskrivning 2020 efter delområde och variabler”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Omradesbeskrivning/OM2007.px. Läst 12 augusti 2021. 
  15. ^ [a b] ”Ohälsotal för befolkningen 20-64 år efter årtal, delområde och kön”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Ohalsotal/OH01.px. Läst 12 augusti 2021. 

Källor redigera

  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Stadsbyggnadskontoret, Helsingborg (2004). Planer på gång..., nr 8 - Mariastaden: Maria Sofia och Maria Lovisa. Helsingborg: Helsingborgs stad.

Externa länkar redigera