Johannes Olivegren, född 21 juni 1926 i Stockholm, död 4 september 1989, var en svensk arkitekt.

Johannes Olivegren
Född21 juni 1926[1][2][3]
Engelbrekts församling[2]
Död4 september 1989[1][2] (63 år)
Lidingö församling[4][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningArkitekt[1][2]
ArbetsgivareChalmers tekniska högskola[2]
Noterbara verkUppenbarelsekyrkan[2]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

 
Uppenbarelsekyrkans östra gavel, 2010

Olivegren, som var son till pastor Valdemar Olivegren och Helene von Niessen, utexaminerades från Tekniska gymnasiet i Göteborg 1947, från Arkitekturskolan CTH i Göteborg 1952 och teknologie doktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1976. Han var förste assistent vid CTH 1953–1956, laborator i arkitektur 1961, biträdande professor 1969 och professor 1977. Han var ledamot av avdelningsrådet för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola 1960–1961.

År 1954 startade han ett eget kontor, Olivegrens Arkitektkontor, efter att ha arbetat för Helge Zimdal i några år. I en småkyrkotävling samma år vann han segern och Sankt Lars kyrka i Åsa blev den första av totalt arton kyrkor som Olivegren skulle komma att bygga. Kontoret specialiserade sig på restaurering och nybyggnad av kyrkor, främst i västra Sverige men arbetade också med bostadsprojekt i Sverige samt projekt utomlands. Olivegren utvecklade tidigt en egen stil med brutalistiska drag: råa materialval och exponerade strukturer i betong och tegel. Olivegren började i början av 1980-talet arbeta som konsult åt FFNS och strax därefter blev hans arkitektkontor en del av FFNS. FFNS heter idag SWECO.

Vid flera tillfällen samarbetade han med konstnärerna Ralph Bergholtz och Randi Fisher, vars glasmålningar och andra konstverk finns bland annat i Uppenbarelsekyrkan i Midsommarkransen i södra Stockholm, Solbergskyrkan i Grums, Södra Biskopsgårdens kyrka i Göteborg, Ansgarskyrkan i Fröslunda i Eskilstuna, Flatåskyrkan i Högsbo i Göteborg, Åmotfors kyrka i Åmotfors, Betlehemskyrkan i Göteborg, Saronkyrkan i Göteborg, Elinebergskyrkan i Helsingborg.

I början av 1970-talet blev han doktorand vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och ledde ett experiment i brukarplanering i JättestensområdetHisingen i Göteborg, där tolv familjer erbjöds att designa sina hus själva. På avhandlingen Brukarplanering disputerade han 1976.

Verk i urval redigera


Bilder redigera

Litteratur och källor redigera

  • Olivegren, Johannes E i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)
  • Björkman, Anders (2001). Form, rörelse, ljus : en studie över Johannes Olivegrens kyrkoarkitektur. Umeå: Univ. Libris 8373625. ISBN 9173050369 
  • Johannes Olivegren: Brukarplanering : ett litet samhälle föds: hur 12 hushåll i Göteborg planerade sitt område och sina hus i kvarteret Klostermuren på Hisingen, 1976
  • KulturNav: Olivegren, Johannes
  • Fant, Maj; Olivegren Johannes, Ericson H.C. (1984). Ensamliv. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7228368. ISBN 91-27-01427-4

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Johannes E Olivegren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Johannes Olivegren.[källa från Wikidata]
  4. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera