Hallunda-Norsborg

kommundel i Botkyrka kommun
(Omdirigerad från Hallunda)
Uppslagsordet ”Norsborg” leder hit. För andra betydelser, se Norsborg (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Hallunda” leder hit. För andra betydelser, se Hallunda (olika betydelser).

Hallunda-Norsborg är en kommundel i den nordligaste delen av Botkyrka kommun i södra Stockholms län. Den ingår i tätorten Stockholm. Hallunda-Norsborg består av bostadsområdena Hallunda, Norsborg, Eriksberg och Slagsta.

Hallunda-Norsborg
kommundel
Hallunda, november 2007
Hallunda, november 2007
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Botkyrka kommun
Distrikt Botkyrka distrikt
Koordinater 59°15′06″N 17°48′35″Ö / 59.25167°N 17.80972°Ö / 59.25167; 17.80972
Folkmängd 17 014 (2016)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Beb.områdeskod 0127TB107 (1960–1975)[1]
Geonames 2688188
Norsborgs läge i Stockholms län
Norsborgs läge i Stockholms län
Norsborgs läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Norsborg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Norsborg var tidigare en lantegendom i Botkyrka socken, belägen vid en vik av Vårbyfjärden och med en del av ägorna mot Bornsjön, jämte Kärsby och Tomtberga med en areal av 350 hektar.

Egendomen som från början hette Borg och var en del av byn Hundhamra, men i slutet av 1700-talet fick egendomen namnet Norsborg efter ägaren greve Johan Liljencrants fru Eleonora Stjernstedt, var i äldre tid ett kronohemman. På 1560-talet uppläts egendomen till Erik XIV:s och Johan III:s livmedikus Vilhelm Lemnius (död 1573) och innehades sedan av dennes son och sondotter. Egendomen blev indragen vid reduktionen och blev 1698 anslaget till boställe för lagmannen i Södermanland, men utbyttes 1762 mot Näsby i samma socken och tillföll statssekreteraren Carl Fredrik von Höpken, som i sin tur 1778 sålde egendomen till statssekreteraren Johan Liljencrants.

Liljencrants ägde även Sturehov, Slagsta gård och Fittja i samma socken och lät uppföra Norsborgs herrgård. Från hans tid härrör till väsentlig del trädgården och den stora parken i engelsk stil med ett lusthus av Olof Tempelman och ett utsiktstorn som länge prydde Norsborg. Han gjorde Norsborg till fideikommiss, men fideikommissrätten upphävdes och Norsborg inköptes 1900 för 185 000 kronor av Stockholms stad för dess vattenledning från Bornsjön. Staden anlade där ledningens huvudstation, Norsborgs vattenverk, med filtreringsbassänger, pumpverk, elektricitetsverk, bostadsbyggnader med mera och 1912 beslöt stadsfullmäktige att dit förlägga hela vattenledningsverket, varefter Eriksdalsverket vid dagens Eriksdalsbadet lades ner i början på 1920-talet.

Norsborg var fram till SCB:s tätortsavgränsning 1975 en fristående tätort.[2]

Hallunda-Norsborg är enligt polisen ett ur brottssynpunkt problemområde som klassas som särskilt utsatt område.[3]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Norsborg 1950–1975[4][5]
År Folkmängd
1950
  
339
1960
  
263
1965
  
368
1970
  
216
Anm.: Sammanvuxen med Stockholm 1975

Demografi

redigera

Folkmängden uppgick till 17 000 personer 2016, varav 81,2 procent med utländsk bakgrund.[6]

Bebyggelse

redigera

Bebyggelsen består till stor del av höghusområden som är byggda under miljonprogrammet och flera är belägna nära motorvägen E4/E20, men bebyggelsen omfattar även ett stort område med radhus och parhus i Norsborg som kännetecknas av att de är byggda med välbevarade naturområden omkring sig. I Hallunda finns Botkyrka kommuns största centrumanläggning (Hallunda centrum).

I området finns flera kyrkor: Sankt Petrus och Paulus kyrka, S:t Georgis syrisk ortodoxa kyrka, Hallundakyrkan, Närkyrkan t-way och Ljusets kyrka. Här ligger också Botkyrkahallen och två skolor: S:t Botvids gymnasium och Botkyrka folkhögskola.

Kultur och föreningsliv

redigera

Här finns Riksteatern och Folkets hus (Fh Hallunda).

Sportklubbar är Balrog IK och Norsborgs IF som både har fotbollslag och hockeylag.

Historisk bebyggelse

redigera

Nutida bebyggelse

redigera

Panorama

redigera
 
Vy från Eriksberg över Norsborg, september 2014.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tätorter 1960-2010 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska Centralbyrån.
  3. ^ ”Utsatta områden - sociala risker , kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015 sid 29”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016. 
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  6. ^ ”Områdesfakta Botkyrka kommun”. Arkiverad från originalet den 21 april 2018. https://web.archive.org/web/20180421072006/http://botkyrka.statistikportal.se/omradesfakta/. Läst 1 maj 2018. 

Källor

redigera

Externa länkar

redigera