Öppna huvudmenyn

Nils Nilsson (ishockeyspelare)

svensk ishockeyspelare

Nils Erik ”Dubbel-Nisse” Nilsson, född 8 mars 1936 i Karlstad, död 24 juni 2017,[1] var en svensk ishockeyspelare. Han spelade bland annat i Forshaga IF och Leksands IF under sent 1950-tal och 1960-talet. Han var en framgångsrik målskytt som vann två VM-guld.

Nils Nilsson
Nils Erik Nilsson SOK.jpg
Nils Nilsson kring 1964
SmeknamnDubbel-Nisse
NationalitetSverige Sverige
Född8 mars 1936,
Karlstad, Sverige
Död24 juni 2017 (81 år)
Spelardata
PositionForward
Klubbar
Spelade förForshaga IF, IK Göta, Leksands IF
Övrigt
Proffsår–1969
OS-, VM- och SM-medaljer
Ishockey, herrar
Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Silver Innsbruck 1964 Ishockey
Världsmästerskap
Silver Österrike 1967 Ishockey
Brons Finland 1965 Ishockey
Silver Sverige 1963 Ishockey
Guld USA 1962 Ishockey
Brons Norge 1958 Ishockey
Guld Sovjetunionen 1957 Ishockey
Svenska mästerskap
Guld 1969 Ishockey

Karriär inom ishockeyRedigera

Nilsson inledde sin karriär som ishockeyspelare på Ängevirinken i Forshaga. Sedan flyttade han till Stockholm och spelade för IK Göta 1954–1957.

Nilsson vann sitt första VM-guld 1957 i Moskva.

Efter sin tid i Stockholm återvände Nilsson till Forshaga, men började 1962 spela för Leksands IF. Han skulle spela för Leksand under återstoden av sin karriär.

Under några år bodde Nilsson i Malung och med Nilsson som produktutvecklare gav sig Jofa in i hockeybranschen. Nilsson blev företagets första stora affischnamn när VM-hjälmen och Dubbel Nisse-klubban introducerades. Nilsson arbetade åt det Malung-baserade företaget 1959–1970.

Sitt andra VM-guld vann Nilsson 1962. Den 13 mars besegrade Sverige Kanada i Colorado Springs med 5-3. Det kanadensiska landslaget utgjordes egentligen av klubben Galt Terriers från Galt i Ontario och enligt det officiella protokollet vann det kanadensiska laget skottstatistiken med 108-38. Den svenske målvakten Lennart "Klimpen"Häggroth storspelade. Efter att Sverige haft ledningen med 4-0 (varav Nilsson gjort 3-0 målet) hade Kanada reducerat till 4-3 och när en dryg minut återstod av matchen kallade det kanadensiska laget in sin målvakt Seth Martin till båset för att i gengäld få flera utespelare. Nilsson gjorde då matchens avgörande mål, vilket kommenterades i ett av de mer kända referaten av Lennart Hyland. Så här beskrev Lennart Hyland målet:

Till Nisse Nilsson som slår på ett långskott som kan glida in i mål. Den kan glida in i mål. Den gör det. Den glider in i måål. Den glider in i m-å-å-å-l – och vi leder med fem mål mot tre och alla de svenska pojkarna är inne på banan och klappar om varandra.

Sverige vann sedan återstående matcher i turneringen[2].

Nils Nilsson spelade 205 landskamper och ingick i den legendariska så kallade ungdomskedjan tillsammans med Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson och Lars-Eric Lundvall. 1966 tilldelades han utmärkelsen Guldpucken. År 1969 blev Leksands idrottsförening, som han spelade för, svensk mästare i ishockey. Han invaldes i IIHF:s Hall of Fame 2002, och har Stora Grabbars Märke nummer 49 inom ishockey.

Karriär inom fotbollRedigera

Nils Nilsson spelade även allsvensk fotboll för Djurgårdens IF. Där spelade han vårsäsongen 1959 men det blev för få matcher för att få SM-guld[3]. Efter flytten tillbaka till Värmland spelade han för Karlstad BIK.

Efter idrottskarriärenRedigera

Efter idrottskarriären blev Nilsson fritidsledare i Forshaga kommun, men efter fem år blev han resande choklad- och godisförsäljare, vilket han sysslade med i trettio år fram till sin pension[4].

MemoarerRedigera

Nisse Nilsson utgav sina memoarer Mina tolv VM - och litet till 1967.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Värmländsk hockeylegendar död”. Nya Wermlands-Tidningen. http://nwt.se/sport/ishockey/2017/06/24/varmlandsk-hockeylegendar-dod. Läst 25 juni 2017. 
  2. ^ Janne Bengtsson: "Dubbel-Nisses mål för alltid i hockeyhistorien" 12 mars 2017 https://www.nhl.com/sv/news/nilssons-mal-en-klassiker/c-287639314
  3. ^ ”Dubbel-Nisse”. Aftonbladet. Aftonbladet.se. 23 april 2002. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/article10272965.ab. Läst 3 augusti 2012. 
  4. ^ Agne Byström: "'De gamla hockeyskadorna plågar mig'" Nya Wermlands-Tidningen 2016-03-05 https://nwt.se/familj/2016/03/05/de-gamla-hockeyskadorna-plagar-mig

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Gert Blomé
Guldpucken
Nils Nilsson
1966
Efterträdare:
Bert-Ola Nordlander