Elitserien i ishockey 1983/1984

nionde säsongen av Elitserien i ishockey

Elitserien i ishockey 1983/1984 spelades från och med den 22 september 1983 till och med den 11 mars 1984 och inleddes med en grundserien som spelades till och med den 11 mars, och avslutades med ett slutspel som spelades mellan den 15 och 29 mars 1984. AIK vann både grundserien och finalserien och blev således svenska mästare för sjunde gången och andra gången på tre säsonger (AIK vann även 1981/82).

Elitserien
Säsong1983/1984
GrundserievinnareAIK
SlutspelsvinnareAIK (svenska mästare)
Nya lag för säsongenSödertälje SK
NedflyttadeModo AIK
Västra Frölunda IF
EuropacupenAIK[1]

Deltagande lag redigera

Lag Län Ort Arena Plac 1:a säs. Sedan
AIK   Stockholm Stockholm Johanneshovs Isstadion 1975/1976 1975/1976
Brynäs IF   Gävleborg Gävle Gavlerinken 1975/1976 1975/1976
Djurgårdens IF   Stockholm Stockholm Johanneshovs Isstadion 1975/1976 1977/1978
Färjestads BK   Värmland Karlstad Färjestads ishall 1975/1976 1975/1976
IF Björklöven   Västerbotten Umeå Umeå ishall 1976/1977 1978/1979
Leksands IF   Kopparberg Leksand Leksands Isstadion 1975/1976 1975/1976
Modo AIK   Västernorrland Örnsköldsvik Kempehallen 1975/1976 1975/1976
Skellefteå AIK   Västerbotten Skellefteå Skellefteå Isstadion 1975/1976 1975/1976
Södertälje SK   Stockholm Södertälje Scaniarinken 1975/1976 1983/1984
Västra Frölunda IF   Göteborgs och Bohus Göteborg Scandinavium 1975/1976 1975/1976

Slutställning redigera

Grundserien redigera

Grundserien bestod av tio lag, dels de åtta främsta lagen från föregående år, vinnaren av kvalserien 1983 samt vinnaren av den allsvenska finalen 1983. Samtliga tio lag mötte varandra fyra gånger, två gånger hemma och två gånger borta, vilket innebar att varje lag spelade totalt 36 matcher. Södertälje SK, som var nykomlingar inför säsongen, lyckades komma på en fjärdeplats och tog sig således till slutspel den första säsongen efter uppflyttningen. I övrigt var det AIK, Djurgårdens IF och IF Björklöven som tog sig till slutspel, precis som lagen hade gjort föregående säsong.

I grundserien gav seger två poäng, oavgjort en poäng och en förlust noll poäng. Lagen rankades först efter poäng och därefter målskillnad.

Slutställning redigera

Lag 1–4: Slutspel
Lag 9: Nedflyttningskval
Lag 10: Nedflyttade

 Denna tabell: visa  redigera 

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 AIK 36 19 6 11 141 114 +27 44
2 Djurgårdens IF (RM) 36 18 5 13 144 123 +21 41
3 IF Björklöven 36 15 10 11 140 121 +19 40
4 Södertälje SK 36 17 6 13 157 154 +3 40
5 Färjestad BK 36 16 6 14 130 134 −4 38
6 Skellefteå AIK 36 15 5 16 132 122 +10 35
7 Leksands IF 36 14 7 15 147 140 +7 35
8 Brynäs IF 36 12 8 16 140 140 0 32
9 Modo AIK 36 12 7 17 131 148 −17 31
10 Västra Frölunda 36 8 8 20 129 195 −66 24

Seriematcherna redigera

SM-slutspelet redigera

Slutspelsträd redigera

Semifinaler Final
1  AIK 2  
4  Södertälje SK 1  
 
    1  AIK 3
  2  Djurgårdens IF 0
2  Djurgårdens IF 2
3  IF Björklöven 1  
Tabellplacering

Semifinaler redigera

Semifinalerna spelades i bäst av tre matcher. Det lag som kom på första plats (AIK) mötte laget på fjärde plats (Södertälje) i grundserien, samtidigt som lag två och tre mötte varandra (Djurgården respektive Björklöven). Det lag som var bäst placerade i grundserien fick hemmamatch i en eventuell tredje avgörande match. De båda Stockholmslagen AIK och Djurgårdens IF vann sina respektive semifinalmatcher med 2–1 i matcher. AIK vann sin tredje semifinal mot Södertälje med hela 11–1, vilket var den näst största slutspelssegern i Elitseriens historia (den tidigare var Leksands seger i matchen om tredje pris 1975/76, då de besegrade Skellefteå med 14–0). Semifinalerna inleddes den 15 mars 1984, den andra matchen spelades den 18 mars och den sista spelades antingen 20 eller 21 mars.

Finaler redigera

Finalserien spelades i bäst av fem matcher, där det bäst placerade laget i grundserien (AIK), fick spela den första matchen som hemmalag och därefter spelade lagen varannan hemma och varannan borta. I och med att AIK mötte Djurgården, spelades dock samtliga matcher på Johanneshovs Isstadion, där båda lagen hade sin hemmaplan. AIK vann tre raka matcher och tog således SM-guld efter 3–0 i matcher.

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ ”Coupe d'Europe 1984/85” (på franska). Hockeyarchives. 1984-1985. http://www.passionhockey.com/hockeyarchives/Europe1985.htm. Läst 12 juli 2014. 

Externa länkar redigera