För helikoptertillverkaren, se Mil (helikopter).

Mil är en längdenhet vars definition varierat och varierar beroende på plats och tidpunkt. Den ursprungliga milen var den romerska, som motsvarade tusen dubbelsteg ’mille passus’ eller omkring 1 483 meter. Ordet mil kommer från latinets ’mille’=tusen. Senare etablerade ett flertal europeiska regioner egna definitioner. I Sverige, Finland och Norge är 1 mil numera 10 kilometer.

Olika betydelserRedigera

Internationellt används ännu inom sjö- och luftfart begreppet nautisk mil (distansminut), ibland kallad sjömil, samt i USA och i Storbritannien den engelska milen, dock inte i Kanada med flera samväldesländer.

Numera är 1 mil lika med 10 kilometer. Denna definition antogs i Sverige och Norge år 1889, då metersystemet infördes i den svensk-norska unionen. I det idag dominerande enhetssystemet, Internationella måttenhetssystemet (SI), ingår meter som en grundenhet och kilometer (km) som en multipelenhet, genom att prefixet k betecknar tusen. Längdenheten mil ingår inte i SI. Före 1889 definierades en svensk mil som 18 000 alnar, vilket motsvarade 10 689 m medan en norsk mil motsvarade 11 298 m.

Måttet används främst i dagligt tal. I officiella sammanhang används istället kilometer; vägmärken är ett viktigt exempel och anledningen är bland annat att man vill undvika att förvirra internationella trafikanter. Därför finns det inga vägmärken i Sverige som sätter ut avstånd i annat än kilometer. Motorfordons bränsleförbrukning brukar dock i Sverige och Norge anges i liter per mil även i officiella sammanhang; internationellt används istället ofta enheten liter per 100 kilometer. Uttrycken milersättning och milkostnad är vedertagna i Sverige, även i lagstiftning.

Den svenska enheten mil ingår inte i förteckningen över författningsenliga måttenheter i EU-direktivet 80/181/EEG[1]. Det innebär att ”mil” inte får användas som enhet i ekonomiska, hälsovårdande, skyddande eller administrativa sammanhang inom Europeiska unionen.

Svensk och finländsk historikRedigera

 
Milsten i Uppsala.

Före 1649 hade varje landskap en egen definition av mil. Här följer några längder för olika landskapsmil i dåvarande Sverige:

  • 1 finsk mil = omkring 6 000 meter
  • 1 Smålandsmil = omkring 7 000 meter
  • 1 Ångermanlandmil = 6 666 famnar = 11 875 meter
  • 1 västgötamil = omkring 13 000 meter
  • 1 dalamil = omkring 14 485 meter

År 1649 infördes enhetsmilen som motsvarade 10 688,54 meter (= en Upplandsmil). Den delades även in i 4 fjärdingsvägar om vardera 4 500 alnar eller 2 672 meter. En mil skulle representera avståndet mellan gästgivaregårdarna.

Genom 1665 års regelverk infördes följande definition:

1 svensk mil = 3 600 stänger = 6 000 famnar = 18 000 alnar = 36 000 fot ≈ 10 688,54 meter.

Ännu i slutet av 1700-talet kunde det dock vara oklart vad som avsågs med en mil. Abraham Hülphers skriver i sin lappmarksbeskrivning: ”Miltalen inom lappmarkerna bliva ofta olika anförda, genom förvirring av gamla och nya milar, av vilka de förra enbart äro ½ milar.”[2] Det han kallar "gamla milar" syftar på den äldre enheten fjällmil.

 
Norsk milsten

Från år 1889 då metersystemet slutgiltigt infördes blev 1 mil (nymil) = 1 myriameter = 10 kilometer = 10 000 meter. Ännu 1890[3] anger dock Nordisk familjebok att en geografisk mil motsvarar fyra nautiska mil, 7 408 m, och 1913[4] att en geografisk mil är 7 420,44 m.

Metriska mil var ett mått som antogs av den dåvarande unionen bestående av Sverige och Norge. De flesta andra länder i världen nöjde sig med att använda kilometer. I Finland används mil (på finska peninkulma, möjligen från peninkuuluma ”det avstånd på vilket en hund kan höras”[5]) ibland som namn för 10 kilometer, dock mycket mindre än i Sverige. Redan under den ryska perioden, innan metersystemet togs i bruk, var det ryska ”verst” (på finska: virsta), 1 067 m, mycket vanligare.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Rådets direktiv 80/181/EEG
  2. ^ Hülphers, Abraham Abrahamsson; Kallstenius Gottfrid (1922). Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland: femte samlingen, 3 bandet, Lappmarken. Stockholm: Norstedt. sid. 128. Libris länk. http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/Abraham_Hulpers_Binder2.pdf 
  3. ^ Sjömil i Nordisk familjebok (första upplagan, 1890)
  4. ^ Nautiska längdmått i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  5. ^ Matti Vilppula (9 mars 2004). ”Liian pitkä askel”. Kieli-ikkuna. Institutet för de inhemska språken. https://www.kotus.fi/nyt/kolumnit_artikkelit_ja_esitelmat/kieli-ikkuna_%281996_2010%29/liian_pitka_askel. Läst 19 augusti 2020.