Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk
Konventionen om urfolk och stamfolk (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention) är en konvention som antogs av Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989. Den bygger bland annat på att principerna från FN:s övriga rättighetsdeklarationer skall tillämpas även på urfolk.
| 169 | |
| Konventionen om urfolk och stamfolk | |
| Antagen | 27 juni 1989 |
|---|---|
| Ikraftträdande | 5 september 1991 |
| Klassificering | |
| Ämne | Ursprungsfolk och stamfolk |
Innehåll redigera
Konventionen vill med text i 44 artiklar säkerställa urfolks rätt att själva välja i vilken grad de vill behålla sin kulturella och politiska identitet och beskydda urfolk mot icke frivillig assimilering. I likhet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om civila och politiska rättigheter syftar konvention 169 till att hindra diskriminering. Konventionen erkänner urfolkens behov av att bevara och utveckla identitet, språk och religion.
Konventionen berör rätten till tvåspråkig utbildning, sedvanerätt, landrättigheter, egendomsrätt samt rätt att bli rådfrågade och att delta i beslutsprocesser.
Närmare 300 miljoner människor tillhör något av de flera tusen olika urfolken i världen. För Sveriges, Norges och Finlands del rör konventionen samerna, och för Danmarks inuiterna.
Ratificering redigera
Följande länder har ratificerat konventionen[1]:
Finland redigera
En tidigare finländsk regering uttalade i sitt regeringsprogram för 2011–2015 en målsättning att ratificera ILO-konventionen 169.[2] och överlämnade en proposition till riksdagen[3] Den föll dock på grund av nyval, eftersom den inte dessförinnan slutbehandlats.
Sverige redigera
Sverige har inte ratificerat konventionen. Detta har föranlett omfattande kritik från flera olika aktörer, bl.a. FN[4], Diskrimineringsombudsmannen[5] och Amnesty[6]. I Sverige hänvisas till att samernas rätt till mark och vatten, liksom jakt- och fiskerättigheter utreds.[7][8] Frågan om en ratificering av Sverige är ännu (2022) inte avgjord.
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”Ratifications of C169 - Indigenous and Tribal Peoples Convention, 1989 (No. 169)” (på engelska). Internationella arbetsorganisationen. https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:11300:0::NO::P11300_INSTRUMENT_ID:312314. Läst 18 november 2021.
- ^ Oddasat.se 30 maj 2012
- ^ Proposition till Finlands riksdag om godkännande av konventionen om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder RP 264/2015
- ^ ”Report of the Special Rapporteur on the rights of indigenous peoples, James Anaya. Addendum. The situation of the Sami people in the Sápmi region of Norway, Sweden and Finland”. daccess-ods.un.org. https://daccess-ods.un.org/access.nsf/Get?OpenAgent&DS=A/HRC/18/35/Add.2&Lang=E. Läst 6 april 2023.
- ^ Pikkarainen, Heidi (2008). Diskriminering av samer : samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). ISBN 978-91-973654-4-4. OCLC 317560067. https://www.worldcat.org/oclc/317560067. Läst 6 april 2023
- ^ ”Amnesty till den nya regeringen: Dags för Sverige att ta urfolksrätten på allvar?”. www.amnesty.se. https://www.amnesty.se/aktuellt/amnesty-till-den-nya-regeringen-dags-sverige-att-ta-urfolksratten-pa-allvar/. Läst 6 april 2023.
- ^ Tobias Poggats (26 augusti 2011). ”22 års väntan - när antas ILO-169?”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4664135.
- ^ SOU 1999:25 (1999): Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige. Frågan om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169, Jordbruksdepartementet, Stockholm.