Knut Egron Ström, född 7 april 1887 i Piteå, Norrbottens län, död 4 april 1971Höstsol i Täby, var en svensk regissör och scenograf.

Knut Ström
Född7 april 1887[1]
Piteå landsförsamling[1], Sverige
Död4 april 1971[1] (83 år)
Täby församling[1], Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidKonstfack
SysselsättningRegissör, filmregissör, målare
MakaAnna Ström[1]
BarnCarl Johan Ström (f. 1914)
Lillanna Söderberg (f. 1916)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Ström, som var son till agenten Johan (John) Ström, utexaminerades från Tekniska skolan i Stockholm 1903, var teatermålare hos Carl Grabow 1904, vid Kungliga Teaterns ateljé 1905–1910, hos H. Brausch vid Theater des Westens i Berlin 1910–1913, dekormålare, regissör och chef för Schauspielhaus i Düsseldorf 1913–1919 och anställdes 1919 vid Lorensbergsteatern i Göteborg, där han var chef 1924–1926. Han var anställd som regissör vid Göteborgs stadsteater 1934–1958. Han konstruerade dess scen och tekniska anordningar samt var ofta ansvarig för både regi och dekor vid sina föreställningar där. Han är representerad vid Scenkonstmuseet[3] och Göteborgs teatermuseum.

För sina insatser vid Lorensbergsteatern och Stadsteatern mottog Knut Ström Göteborgs stads förtjänsttecken den 3 juni 1949.

1969 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".

Knut Ström är begravd på Lidingö kyrkogård.[4] Han var gift med målaren Anna Ström och far till scenografen Carl Johan Ström samt farfar till musikern Ted Ström.

Teater redigera

Regi (ej komplett) redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1922 Sabinskornas bortrövande
Der Raub der Sabinerinnen
Franz von Schönthan och Paul von Schönthan Lorensbergsteatern
1925 Swedenhielms
Hjalmar Bergman Lorensbergsteatern,
25 februari 1925
1934 Sångare
Rudolf Värnlund Lorensbergsteatern,
4 januari 1934
1935 Första maj
Herbert Grevenius Borås teater,
6 februari 1935
Den politiska kannstöparen
Ludvig Holberg Göteborgs stadsteater,
13 april 1935[5]
1940 Farmor och vår herre
Hjalmar Bergman Göteborgs stadsteater,
29 november 1940
1941 Beredskap
Gunnar Ahlström Göteborgs stadsteater,
14 oktober 1941
1942 Jubileum
Gunnar Ahlström Göteborgs stadsteater,
4 december 1942
1943 Vävaren i Bagdad
Hjalmar Bergman Göteborgs stadsteater,
23 november 1943
1945 Vår ofödde son
Vilhelm Moberg Göteborgs stadsteater,
14 september 1945
1946 Othello
William Shakespeare Göteborgs stadsteater,
22 februari 1946
Krigsmans erinran
Herbert Grevenius Göteborgs stadsteater,
15 september 1946
1947 Allt sedan Paradiset
J.B. Priestley Göteborgs stadsteater
Lutans sång
Kao-Tse-Tcheng Göteborgs stadsteater,
25 oktober 1947
1948 Flickan från Lothringen
Maxwell Anderson Göteborgs stadsteater,
7 februari 1948
Vi tre debutera
Herbert Grevenius Göteborgs stadsteater,
11 april 1948
1949 På Manhattan
Maxwell Anderson Göteborgs stadsteater,
1 januari 1949
Brott och brott
August Strindberg Göteborgs stadsteater,
22 januari 1949
Journalist
Åke Hall Göteborgs stadsteater,
10 september 1949
1950 Förrädaren
Bengt Anderberg Göteborgs stadsteater,
2 januari 1950
Drömflickan
Elmer Rice Göteborgs stadsteater,
13 oktober 1950
1951 Oväder
August Strindberg Göteborgs stadsteater,
2 januari 1951
1952 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
I skvallerspegeln
Samuel Spewack Göteborgs stadsteater,
29 augusti 1952
Du ropar i natten
Hans Hergin Göteborgs stadsteater,
22 november 1952
1953 Spökdamen
Calderón de la Barca Göteborgs stadsteater,
13 februari 1953
Körsbärsträdgården
Anton Tjechov Göteborgs stadsteater,
25 november 1953
1954 Litet bo
Herbert Grevenius Göteborgs stadsteater,
18 februari 1954
Glaskulan
Finn Carling Göteborgs stadsteater,
6 maj 1954
1955 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill Göteborgs stadsteater[6]

Scenografi redigera

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1948 Alltsedan paradiset
Ever since paradise
J. B. Priestley
Översättning Barbro Alving
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
1953 Den Jäktade
Den stundesløse
Ludvig Holberg Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
Frun från havet
Fruen fra havet
Henrik Ibsen Göteborgs stadsteater,
26 november 1953
1955 Pygmalion
George Bernard Shaw Göteborgs stadsteater,
18 februari 1955
1956 Petrus Kuräll
Olle Mattson
Keve Hjelm Göteborgs stadsteater[7]
1959 Major Barbara
George Bernard Shaw
Keve Hjelm Göteborgs stadsteater[8]

Radioteater redigera

År Produktion Upphovsmän
1949 Filip Collins äventyr: Detektiven Kenyons blandade känslor
Frank Heller[9]

Källor redigera

Noter
  1. ^ [a b c d e] Knut Egron Ström, läst: 16 april 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ FinnGraven.se, Knut Egron Ström, läs online, läst: 16 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  4. ^ FindaGrave.com
  5. ^ ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016. 
  6. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 2 maj 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-05-02/117/16. Läst 20 januari 2016. 
  7. ^ S. B-l (7 april 1956). ”Svensk urpremiär: 'Petrus Kuräll' av Olle Mattson”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-04-07/94/12. Läst 27 december 2021. 
  8. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020. 
  9. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 maj 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-05-14/128/20. Läst 29 januari 2022.