Knut Ström
Knut Egron Ström, född 7 april 1887 i Piteå, Norrbottens län, död 4 april 1971 på Höstsol i Täby, var en svensk regissör och scenograf.
| Knut Ström | |
 | |
| Född | 7 april 1887[1] Piteå landsförsamling, Sverige[1] |
|---|---|
| Död | 4 april 1971[1] (83 år) Täby församling, Sverige[1] |
| Begravd | Lidingö församlings kyrkogård[2] |
| Medborgarskap | Svenskt |
| Utbildad vid | Konstfack  |
| Sysselsättning | Regissör, filmregissör, målare |
| Make/maka | Anna Ström[1] |
| Barn | Carl Johan Ström (f. 1914) Lillanna Söderberg (f. 1916) |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Ström, som var son till agenten Johan (John) Ström, utexaminerades från Tekniska skolan i Stockholm 1903, var teatermålare hos Carl Grabow 1904, vid Kungliga Teaterns ateljé 1905–10, hos H. Brausch vid Theater des Westens i Berlin 1910–1913, dekormålare, regissör och chef för Schauspielhaus i Düsseldorf 1913–1919 och anställdes 1919 vid Lorensbergsteatern i Göteborg, där han var chef 1924–26. Han var anställd som regissör vid Göteborgs stadsteater 1934–1958. Han konstruerade dess scen och tekniska anordningar samt var ofta ansvarig för både regi och dekor vid sina föreställningar där. Han är representerad vid Scenkonstmuseet[3] och Göteborgs teatermuseum.
Knut Ström fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 3 juni 1949, med följande motivering:
| ” | "Knut Ström hör icke till de feta och slätkammade, som låter världen ha sin gång och sover lugnt om nätterna. Han tänker mycket. Sådant folk är farligt för det traditionsbundna och slentrianmässiga. Knut Ström var på kontinenten och tillägnade sig det nya hos den store Reinhardt och andra, men han fastnade icke i deras formler. Han kom hit till Göteborg med en idé, ett syfte, en framtidssyn; han ville förnya den svenska scenkonsten. Och han har lyckats. Lorensbergsteatern och Stadsteatern har varit hans arbetsfält. Han kan se tillbaka på märkliga resultat av sin gärning. Knut Ström, vi göteborgare hyllar i Er regikonstens mästare. Det gläder oss, att Ni lovat mottaga stadens egen utmärkelse." | „ |
1969 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".
Knut Ström är begravd på Lidingö kyrkogård.[4] Han var gift med målaren Anna Ström och far till scenografen Carl Johan Ström samt farfar till musikern Ted Ström.
TeaterRedigera
Regi (ej komplett)Redigera
ScenografiRedigera
| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater | Noter |
|---|---|---|---|---|---|
| 1953 | Den Jäktade Den stundesløse |
Ludvig Holberg | Göteborgs stadsteater, 1 maj 1953 |
||
| 1953 | Frun från havet Fruen fra havet |
Henrik Ibsen | Göteborgs stadsteater, 26 november 1953 |
||
| 1955 | Pygmalion |
George Bernard Shaw | Göteborgs stadsteater, 18 februari 1955 |
||
| 1959 | Major Barbara |
George Bernard Shaw |
Keve Hjelm | Göteborgs stadsteater[7] |
KällorRedigera
- Ström, Knut Egron i Vem är Vem?: Götalandsdelen utom Skåne (första upplagan, 1948)
- Ström, Knut E i Vem är det 1969
- Noter
- ^ [a b c d e] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 34566, omnämnd som: Knut Egron Ström, läst: 16 april 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ FinnGraven.se, omnämnd som: Knut Egron Ström, läs online, läst: 16 april 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017.
- ^ FinnGraven
- ^ ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 2 maj 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-05-02/117/16. Läst 20 januari 2016.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020.