Öppna huvudmenyn

Klimatanpassning, eller anpassning av samhället till ett föränderligt klimat handlar om att skapa en resiliens i ett samhälle och en förmåga att hantera riskerna med klimatförändringarna. Working Group II i FN:s klimatpanel (IPCC) har behandlat klimatanpassning i sin rapport från 2014.[1] FN:s klimatpanel har också behandlat ämnet i IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad från 2018.[2]

Effekter av klimatförändringarnaRedigera

Klimatförändringarna kommer att få olika konsekvenser i olika delar av världen. En global uppvärmning på 1,5-2 grader innebär att vissa områden kommer att ha en avsevärd högre medeltemperaturökning under vissa delar av året. Generellt så innebär den globala uppvärmningen att det kommer att bli varmare, vilket i sin tur får följdeffekter som innebär risker för ett stort antal naturliga och mänskliga system. Exempel på system som är i farozonen är ekosystem på land, utmed kusterna och i haven, areella näringar, infrastruktur, bebyggd miljö, mänsklig hälsa och socio-ekonomiska system.[2]

I Skandinavien förväntas klimatförändringarna innebära medeltemperaturhöjningar under vintern på 10 grader och en genomsnittlig ökning på 3-5 grader. Nederbördsmängden förväntas öka med ungefär 20 % fram till 2050-talet, men mest under vinterhalvåret. Klimatförändringar kan också komma att påverka mängden extrema väderhändelser i Skandinavien. Detta innebär att mängden översvämningar från sjöar och vattendrag kommer att öka i vissa delar av Sverige under framförallt vintern. Ett varmare klimat innebär att havet stiger och havsnivåhöjningen kan få stora effekter på den bebyggda miljön. I norra Skandinavien kompenserar landhöjningen inledningsvis för havsnivåhöjningen. Risken för ras och skred kommer att bli mer påtagliga i framtiden, speciellt i områden som redan idag har en hög risk. Framtida klimatförändringar kan också innebära förändringar i frekvensen av nollgenomgångar och värmeböljor, samt öka risken för vattenbrist och skogsbränder.[3]

Effekter på samhälletRedigera

Eftersom dagens samhälle är uppbyggt och anpassat för dagens klimat så kommer framtida klimatförändringar innebära ändrade förutsättningar och ökade risker för samhället. Framförallt är riskerna stora för den grundläggande infrastrukturen, såsom transportinfrastruktur och energi- och vattenförsörjningssystem, samt bebyggelse. Även naturmiljön och ekosystem kommer att påverkas negativt, vilket kan ge negativa konsekvenser för samhället och areella näringar i synnerhet. Även människors hälsa kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Varmare väder innebär förändrade smittspridningsmönster och att sjukdomar kommer att dyka upp på platser där de inte tidigare har funnits. Lokala och regionala klimatförändringar kommer också att få konsekvenser på en global skala, då begränsade möjligheter till livsmedelsproduktion kan driva upp priserna. Brist på livsmedel, vatten och säkra livsmiljöer kan också ge följdeffekter i form av ökad fattigdom och fler väpnade konflikter.[3]

Anpassningsåtgärder i världenRedigera

SverigeRedigera

Sveriges regering tillsatte år 2005 en Klimat- och sårbarhetsutredning tillsattes för att undersöka och sammanställa Sveriges sårbarhet inför klimatförändringarna. Utredningen gick igenom en rad sektorer som berörs, däribland tekniska försörjningssystem, bebyggd miljö och areella näringar.[4]

SMHI har med hjälp av klimatmodeller tagit fram en rad klimatanalyser och klimatindex som beskriver hur det framtida klimatet kommer att bli i Sverige.[5]

Som en följd av Klimat- och sårbarhetsutredningen har Sveriges regering gett en rad olika myndigheter, bland andra SMHI, Boverket, MSB, Livsmedelsverket och SGI, i uppdrag att arbeta med klimatanpassning inom sina respektive ansvarsområden. Sveriges 21 länsstyrelser fick år 2009 uppdraget att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Information om klimatanpassningsarbetet i Sverige samlas på webbportalen Klimatanpassningsportalen.[6] I mars 2018 presenterade regeringen en nationell klimatanpassningsstrategi med syfte att skapa större tydlighet och en nationell samordning kring klimatanpassningsrelaterade frågor. Förutom att hantera samordningen av klimatanpassning medförde strategin också ändringar i plan- och bygglagen, vilka bland annat innebär att kommunerna i sina respektive översiktsplaner måste ge sin syn på risken för skador till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt hur den risken ska hanteras.[3]

Forskningsrådet Formas, Mistra-SWECIA och FOI är exempel på några organ som finansierar forskning inom klimatanpassningsområdet.[7][8]

KällorRedigera