Förenta nationernas klimatpanel

internationell vetenskapsorganisation
(Omdirigerad från IPCC)

Förenta nationernas klimatpanel (engelska: Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC) är en mellanstatlig organisation som etablerades 1988 av två FN-organ, Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och FN:s miljöprogram (UNEP), för att förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget vad gäller klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.[1]

Small Flag of the United Nations ZP.svg

Förenta nationernas klimatpanel
OrganisationstypProgram
FörkortningarIPCC
OrdförandeHoesung Lee
Bildad1988
SäteGenève, Schweiz
Webbplatswww.ipcc.ch
UnderordnadVärldsmeteorologiska organisationen (WMO)
FN:s miljöprogram (UNEP)

IPCC ska analysera – på ett uttömmande, objektivt, öppet och transparent sätt – den vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska information som är relevant för att förstå den vetenskapliga grunden till riskbedömningen av klimatförändring orsakad av människan, dess möjliga påverkan och möjligheter till anpassning och mildring av effekterna.[2]

IPCC framställer rapporter som citeras flitigt i debatter om global uppvärmning, och organisationen betraktas allmänt som en auktoritet i frågor som rör klimatförändring.[3][4][5] IPCC tilldelades, tillsammans med Al Gore, Nobels fredspris 2007.

OrganisationRedigera

Nuvarande ordförande är den sydkoreanske ekonomen Hoesung Lee. Tidigare ordföranden har varit den svenske meteorologen Bert Bolin (1988-1997), den brittiske kemisten Robert Watson (1997-2002) och den indiske ekonomen Rajendra K. Pachauri (2002–2015).[6]

RapporteringRedigera

IPCC utför ingen egen forskning utan dess uppgift är att framställa utvärderingar av forskningsläget rörande klimatförändringar inducerade av människan. Rapporterna är baserade på kvalitetsgranskade underlag som genomgått kollegial utvärdering och publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter. Baserat på dessa anser IPCC det fastställt att den pågående globala uppvärmningen till största delen är antropogen, det vill säga härrörande från mänsklig verksamhet, främst sådan som innebär ökning av atmosfärens halt av koldioxid.

Utifrån tre tydliga arbetsgrupper görs de återkommande utvärderingarna. Klimatpanelens första utvärdering gjordes 1990 och kom att utgöra grunden för den klimatkonvention som antogs 1992. Förnyade utvärderingar gjordes 1995, 2001, 2007 och 2014. 2018 utgavs en specialrapport över möjligheterna begränsa uppvärmningen till 1,5 grad.

Tre arbetsgrupper avger vid utvärderingarna var sin delrapport. En delrapport behandlar de fysikaliska och kemiska vetenskapliga grunderna kring klimatförändringar. En andra delrapport gäller effekterna av klimatförändringar och den tredje samhällets möjligheter att motverka klimatförändringarna eller anpassa sig till dem.[7]

Arbetet mellan utvärderingarna är organiserat i så kallade Focal Points. I Sverige är det SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) som är Focal Point och därmed upprätthåller kontakterna gentemot IPCC:s sekretariat i Genève.[8] Fram till 2013 var det Naturvårdsverket som var Sveriges Focal Point.[9]

IPCC 2007Redigera

Under 2007 presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin fjärde rapport (egentligen flera delrapporter) om den globala uppvärmningen. Rapporten där ca 2500 personer[källa behövs] (varav c:a 3-400 klimatologer) och tjänstemän från 130 länder deltagit i förarbetena anser att det är åtminstone 90 % säkert att mänskliga aktiviteter ligger bakom uppvärmningen som nu beräknas till ca 0,75 grader senaste 100 åren. Temperaturförändringar av den här storleken har förekommit tidigare i historien, men aldrig under så korta tidsperioder. Detta är dock kontroversiellt bland en del forskare [vilka?]och senare forskning efter rapportens publicering pekar på historiskt snabbare förlopp.[källa behövs] Den stora nyheten jämfört med 2001 års resultat är att man nu är mycket säkrare på sina slutsatser om orsaken till uppvärmningen och i och med 2007 års rapport har åsikter som avfärdar människans roll i den globala uppvärmningen fått minskat stöd. Enligt IPCC är också effekterna av uppvärmningen på klimatet och naturen redan markanta med fler översvämningar, extrema värmeböljor, smältande glaciärer etcetera. Förändringarna går till och med fortare än väntat.[10]

Uppvärmningen under det kommande seklet beräknas globalt bli mellan 1,8 och 4,5 grader, i värsta fall ända upp till 6,4 grader. Den stora osäkerhetsmarginalen beror på att ingen vet hur mycket utsläppen av växthusgaser kommer öka/minska kommande seklet och hur stor effekt de olika förstärkande effekterna som till exempel tinande permafrost kommer att ha. I de mest pessimistiska prognoserna är det de förstärkande processerna i naturen som till slut helt tar överhanden och uppvärmningen skenar väg, oavsett vad människan gör. Poängteras ska också att nämnda prognoser är ett globalt genomsnitt. Över haven blir uppvärmningen troligen mindre än genomsnittet medan vissa landområden drabbas av mycket större temperaturökningar, kanske mer än dubbelt jämfört med genomsnittet för hela världen. Störst väntas uppvärmningen bli i polartrakterna och tundraregionerna men även exempelvis Medelhavsområdet kommer troligen att bli hårt drabbat av uppvärmningen. Särskilt sommartid väntas temperaturökningen bli mycket hög, kanske så mycket som 7-8 grader. Mer konkret betyder det att den genomsnittliga julitemperaturen i till exempel Aten blir ungefär lika hög som i centrala Saharaöknen idag.

17 november 2007 presenterade IPCC sin slutrapport om det aktuella forskningsläget och konsekvenser av uppvärmningen. Enligt den rapporten går världen mot en global klimatkatastrof om inte radikala åtgärder vidtas för att minska utsläppen och därmed bromsa uppvärmningen. Enligt IPCC måste ökningen av utsläppen av växthusgaser ha stannat av senast 2015, annars blir det omöjligt att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till max 2,0 grader fram till år 2100 vilket anses vara den kritiska nivån för att förhindra en temperaturökning på 3–4 grader eller ännu mer vilket skulle få ödesdigra konsekvenser, man underströk igen att allra hårdast drabbas den fattiga delen av jordens befolkning.[11] Klimatforskarna i IPCC anser med andra ord att det måste vara slutdebatterat om orsakerna till att jordens medeltemperatur höjs.[12]

Under FN:s klimatkonferrens på Bali i december 2007 presenterades ny data som visar att perioden 1998-2007 globalt är den varmaste tioårsperioden som man någonsin registrerat och 11 av de 13 varmaste åren har registrerats sedan 1995.[13] Enligt Röda korset noterades också rekordmånga väderrelaterade naturkatastrofer under 2007.[14]

Kritik och kontroverserRedigera

I januari 2010 avslöjades en bluffrapport om att Himalayas glaciärer kommer att ha hunnit smälta bort år 2035, vilket var en av panelens prognoser i rapporten från 2007. Panelen erkände att en bristfällig källgranskning hade begåtts och att den detaljen således var byggd på enbart spekulationer.[15][16]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”IPCC — Intergovernmental Panel on Climate Change”. https://www.ipcc.ch/. Läst 20 juni 2021. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118213534/http://www.ipcc.ch/organization/organization_history.shtml. Läst 11 augusti 2011. 
  3. ^ US EPA, OAR (12 augusti 2013). ”Climate Change” (på engelska). US EPA. https://www.epa.gov/climate-change. Läst 20 juni 2021. 
  4. ^ ”Connie Hedegaard - IPCC's Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation (SRREN) - European Commission”. ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/archives/commission_2010-2014/hedegaard/headlines/news/2011-06-16_01_en.htm. Läst 20 juni 2021. 
  5. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/11817/a/124434IPCC[död länk][död länk]
  6. ^ ”R K Pachauri” (på engelska). Arkiverad från originalet den 15 december 2007. https://web.archive.org/web/20071215190419/http://www.ipcc.ch/pdf/press/briefcv_pachauri.pdf. Läst 13 april 2015. 
  7. ^ Michael Tjernström, Lennart Hultqvist. ”IPCC”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ipcc. Läst 13 april 2015. 
  8. ^ ”IPCC – Nationell kontaktpunkt”. smhi.se. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). http://www.smhi.se/tema/ipcc. Läst 13 april 2015. 
  9. ^ ”FN:s klimatpanel IPCC”. naturvardsverket.se. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/ipcc. Läst 13 april 2015. 
  10. ^ Hannes Delling (10 april 2007). ”Människans effekter på naturen större än väntat”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2708&a=637718. Läst 25 augusti 2008. 
  11. ^ Aftonbladet – Världen står på randen till en katastrof
  12. ^ Global Warming: A call to action
  13. ^ Susanna Baltscheffsky (13 december 2007). ”Varmaste decenniet hittills”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/klimathotet/artikel_686315.svd. Läst 25 augusti 2008. 
  14. ^ TT (13 december 2007). ”Katastrofer slår rekord”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article1454589.ab. Läst 25 augusti 2008. 
  15. ^ ”IPCC officials admit mistake over melting Himalayan glaciers” (på engelska). the Guardian. 20 januari 2010. http://www.theguardian.com/environment/2010/jan/20/ipcc-himalayan-glaciers-mistake. Läst 20 juni 2021. 
  16. ^ ”FN:s klimatrapport om Himalaya var bluff”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-361985. Läst 20 juni 2021. 

Externa länkarRedigera