Öppna huvudmenyn

MandatantalRedigera

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 fick valkretsen tio fasta mandat, ett antal som sänktes till nio i valet 1973 och sedan förblev oförändrat fram till 2002 då antalet mandat sänktes till 8 stycken. Valkretsen hade dessutom ett utjämningsmandat i valen 1970–1973, två i valet 1976, ett i valet 1979, noll i valet 1982, ett i valen 1985–1988 och två i valen 1991–1994. I riksdagsvalet 2006 hade valkretsen åtta fasta mandat och noll utjämningsmandat. Efter riksdagsvalet 2010 tilldelades valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
10 9 9 9 9 9 9 9 9 9 8 8 8 8 8

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1976/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

I första kammaren var Kalmar län vid valen 18661919 uppdelat i två valkretsar, Kalmar läns södra valkrets och Kalmar läns norra valkrets. I förstakammarvalet 1921 avskaffades dessa och hela länet uppgick i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets.

Andra kammarenRedigera

I andra kammaren var Kalmar läns landsbygd vid valen 18661908 uppdelat i åtta valkretsar: Södra Möre domsagas västra valkrets, Södra Möre domsagas östra valkrets, Norra Möre och Stranda domsagas valkrets, Aspelands och Handbörds domsagas valkrets, Sevede och Tunaläns domsagas valkrets, Södra Tjusts härads valkrets, Norra Tjusts härads valkrets samt Ölands valkrets.

Av städerna bildade Kalmar under samma tid en egen valkrets, medan valkretsarna varierade för övriga städer. Borgholms stad ingick i Ölands valkrets i valen 18661869, medan Västerviks stad och Oskarshamns stad bildade Västerviks och Oskarshamns valkrets och Vimmerby ingick i Växjö, Vimmerby och Eksjö valkrets. I valet 1872 överfördes Borgholm till samma valkrets som grannstäderna på Smålandskusten, så att det inrättades Västerviks, Oskarshamns och Borgholms valkrets. I valen 1887 ändrades alla stadsvalkretsar utom Kalmar, och det inrättades Eksjö, Vimmerby och Västerviks valkrets, Växjö och Oskarshamns valkrets samt Visby och Borgholms valkrets. Dessa gällde till och med valet 1893, men i valet 1896 ändrades grupperingen på nytt och det inrättades Västerviks och Eksjö valkrets samt Oskarshamns, Vimmerby och Borgholms valkrets. I valet 1908 avskaffades Västerviks och Eksjö valkrets, och Västervik bildade Västerviks stads valkrets medan Eksjö gick till Växjö och Eksjö valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades alla tidigare valkretsar och ersattes av två nya: Kalmar läns södra valkrets och Kalmar läns norra valkrets. I valet 1921 lades dessa samman till en gemensam valkrets med nio mandat till och med valet 1936, åtta mandat i valen 19401952 samt sju mandat i valen 19561968.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 249
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018