Borgholms stad
Borgholms stad var en tidigare kommun i Kalmar län.
| Borgholms stad Före detta kommun | |
 Borgholms stadshus | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Öland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun, nu | Borgholms kommun |
| Centralort | Borgholm |
| Inrättad | 28 augusti 1816 1 januari 1863 |
| Införlivat | Gärdslösa landskommun (1969) Köpingsviks landskommun (1969) |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Borgholms kommun |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 2 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°52′43″N 16°41′52″Ö / 56.87874°N 16.697876111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Möre och Ölands domsagas tingslag (–) Ölands domsagas tingslag (–) Ölands norra mots tingslag (–) |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0885 |
| Redigera Wikidata | |
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen, Borgholms stad. För orten se Borgholm, för dagens kommun, se Borgholms kommun.
Administrativ historikRedigera
Borgholm är namngivet efter slottet Borgholm, uppfört på 1270-talet, och redan i de äldsta källorna, på 1280-talet, skrivs namnet precis som i dag. Då ingick slottet tillsammans med byarna Slät och Bragelunda under medeltiden i socknen Borg. Denna socken införlivades i början av Gustav Vasas tid med Räpplinge socken.[1]
Borgholm fick stadsrättigheter den 28 augusti 1816,[2] och när 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades staden som kommun från den 1 januari 1863. Unikt nog fick staden inte egen jurisdiktion utan löd alltjämt under landsrätt. Vid sekelskiftet 1900 var Borgholm och Haparanda de enda städer som saknade sådan,[3] men därefter inrättades heller inga nya rådhusrätter förutom Lysekils rådhusrätt 1903.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
- 1946 - Enligt beslut den 8 december 1944 överfördes till Borgholms stad och församling från Räpplinge landskommun och Räpplinge församling en obebodd del av fastigheten Borgholm 8:14 eller Åkerhagen, omfattande en areal av 0,34 km², varav allt land.[4]
- 1956 - Två områden överfördes till Borgholms stad och församling. Det första området hade 12 invånare och omfattade en areal av 0,17 km², varav allt land, och överfördes till staden från Gärdslösa landskommun och Räpplinge församling. Det andra området hade 102 invånare och omfattade en areal av 1,11 km², varav allt land, och överfördes till staden från Köpingsviks landskommun och Köpings församling.[5]
- 1969 - Borgholms stad inkorporerade de två landskommunerna Gärdslösa och Köpingsvik.
1 januari 1971, i samband med kommunreformen 1971, ombildades Borgholms stad till Borgholms kommun.[6]
1 januari 2016 inrättades distriktet Borgholm, med samma omfattning som Borgholms församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.
Judiciell tillhörighetRedigera
Staden saknade egen jurisdiktion och ingick i judiciellt hänseende i Ölands domsaga och från 1 januari 1969 i Möre och Ölands domsaga. Borgholms stad tillhörde först Ölands norra mots tingslag, som 1 januari 1943 uppgick i Ölands domsagas tingslag. Efter Ölands domsaga upphört den 1 januari 1969 tillhörde staden Möre och Ölands domsagas tingslag.[7]
Kyrklig tillhörighetRedigera
I kyrkligt hänseende tillhörde staden före 1969 Borgholms församling.[8]
SockenkodRedigera
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0789[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
StadsvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.
Vapnet fastställdes 1877. Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982.
GeografiRedigera
Borgholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2,01 km², varav 2,00 km² land.[4]
Tätorter i staden 1960Redigera
I Borgholms stad fanns tätorten Borgholm, som hade 2 488 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 %.[10]
NäringslivRedigera
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt:[11]
- 35,0 % av befolkningen levde av industri och hantverk
- 23,9 % av handel
- 16,6 % av samfärdsel
- 14,3 % av offentliga tjänster m.m.
- 4,5 % av jordbruk med binäringar
- 2,6 % av husligt arbete
- 0,0 % av gruvbrytning
- 3,0 % av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 20,7 % med varuhandel, 15,9 % med samfärdsel, 11,5 % med byggnadsverksamhet, 8,3 % med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 7,4 % med övriga inom handel samt 6,6 % med livsmedelsindustri m.m.. 0,9 % av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.[11]
PolitikRedigera
Mandatfördelning i valen 1919–1968Redigera
| Valår | V | S | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 3 | 7 | 10 |
| 20 | 82,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 4 | 7 | 9 |
| 20 | 33,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 4 | 7 | 9 |
| 20 | 38,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1926 | 3 | 4 | 13 |
| 20 | 61,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1930 | 5 | 4 | 11 |
| 20 | 66,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1934 | 8 | 3 | 9 |
| 20 | 75,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1938 | 9 | 4 | 7 |
| 20 | 72,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 11 | 4 | 5 |
| 20 | 70,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 8 | 7 | 5 |
| 20 | 76,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 12 | 8 | 5 |
| 25 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 12 | 7 | 6 |
| 25 | 81,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 1 | 10 | 2 | 6 | 6 |
| 25 | 79,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 2 | 10 | 2 | 6 | 5 |
| 25 | 80,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 3 | 9 | 4 | 5 | 4 |
| 25 | 83,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1968 | 1 | 11 | 17 | 3 | 8 |
| 40 | 85,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KällorRedigera
- ^ Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1980, red. Göran Hallberg, Sydsvenska ortnamnssällskapets Förlag, Lund 1980 ISSN 0302-8348, s. 23f
- ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1925
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402133253/http://domstol.se/Publikationer/Domkretsen/sveriges_underratter_erik_wangmar.pdf. Läst 1 mars 2011.
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Borgholms stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 56-57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.