Borgholms stad
Borgholms stad var en tidigare kommun i Kalmar län.
| Borgholms stad fd kommun | |
 Borgholms stadshus | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Öland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun, nu | Borgholms kommun |
| Centralort | Borgholm |
| Inrättad | 28 augusti 1816 1 januari 1863 |
| Införlivat | Gärdslösa landskommun (1969) Köpingsviks landskommun (1969) |
| Upphörd | 31 december 1970 |
| Uppgått i | Borgholms kommun |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 2 kvadratkilometer () |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°52′43″N 16°41′52″E / 56.87874°N 16.697876111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Tingslag | Möre och Ölands domsagas tingslag (–) Ölands domsagas tingslag (–) Ölands norra mots tingslag (–) |
| Koder | |
| Kommunkod | 0885 |
| Redigera Wikidata | |
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen, Borgholms stad. För orten se Borgholm, för dagens kommun, se Borgholms kommun.
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Borgholm är namngivet efter slottet Borgholm, uppfört på 1270-talet, och redan i de äldsta källorna, på 1280-talet, skrivs namnet precis som i dag. Då ingick slottet tillsammans med byarna Slät och Bragelunda under medeltiden i socknen Borg. Denna socken införlivades i början av Gustav Vasas tid med Räpplinge socken.[1]
Borgholm fick stadsrättigheter den 28 augusti 1816,[2] och när 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades staden som kommun från den 1 januari 1863. Unikt nog fick staden inte egen jurisdiktion utan löd alltjämt under landsrätt. Vid sekelskiftet 1900 var Borgholm och Haparanda de enda städer som saknade sådan,[3] men därefter inrättades heller inga nya rådhusrätter förutom Lysekils rådhusrätt 1903.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
- 1946 - Enligt beslut den 8 december 1944 överfördes till Borgholms stad och församling från Räpplinge landskommun och Räpplinge församling en obebodd del av fastigheten Borgholm 8:14 eller Åkerhagen, omfattande en areal av 0,34 km², varav allt land.[4]
- 1956 - Två områden överfördes till Borgholms stad och församling. Det första området hade 12 invånare och omfattade en areal av 0,17 km², varav allt land, och överfördes till staden från Gärdslösa landskommun och Räpplinge församling. Det andra området hade 102 invånare och omfattade en areal av 1,11 km², varav allt land, och överfördes till staden från Köpingsviks landskommun och Köpings församling.[5]
- 1969 - Borgholms stad inkorporerade de två landskommunerna Gärdslösa och Köpingsvik.
1 januari 1971, i samband med kommunreformen 1971, ombildades Borgholms stad till Borgholms kommun.[6]
1 januari 2016 inrättades distriktet Borgholm, med samma omfattning som Borgholms församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.
Judiciell tillhörighetRedigera
Staden saknade egen jurisdiktion och ingick i judiciellt hänseende i Ölands domsaga och från 1 januari 1969 i Möre och Ölands domsaga. Borgholms stad tillhörde först Ölands norra mots tingslag, som 1 januari 1943 uppgick i Ölands domsagas tingslag. Efter Ölands domsaga upphört den 1 januari 1969 tillhörde staden Möre och Ölands domsagas tingslag.[7]
Kyrklig tillhörighetRedigera
I kyrkligt hänseende tillhörde staden före 1969 Borgholms församling.[8]
SockenkodRedigera
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0789[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
StadsvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.
Vapnet fastställdes 1877. Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982.
GeografiRedigera
Borgholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2,01 km², varav 2,00 km² land.[4]
Tätorter i staden 1960Redigera
I Borgholms stad fanns tätorten Borgholm, som hade 2 488 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 %.[10]
NäringslivRedigera
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt:[11]
- 35,0 % av befolkningen levde av industri och hantverk
- 23,9 % av handel
- 16,6 % av samfärdsel
- 14,3 % av offentliga tjänster m.m.
- 4,5 % av jordbruk med binäringar
- 2,6 % av husligt arbete
- 0,0 % av gruvbrytning
- 3,0 % av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 20,7 % med varuhandel, 15,9 % med samfärdsel, 11,5 % med byggnadsverksamhet, 8,3 % med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 7,4 % med övriga inom handel samt 6,6 % med livsmedelsindustri m.m.. 0,9 % av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.[11]
PolitikRedigera
Mandatfördelning i valen 1919–1968Redigera
| Valår | V | S | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1919 | 3 | 7 | 10 |
| 20 | 82,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 4 | 7 | 9 |
| 20 | 33,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 4 | 7 | 9 |
| 20 | 38,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1926 | 3 | 4 | 13 |
| 20 | 61,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1930 | 5 | 4 | 11 |
| 20 | 66,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1934 | 8 | 3 | 9 |
| 20 | 75,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1938 | 9 | 4 | 7 |
| 20 | 72,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1942 | 11 | 4 | 5 |
| 20 | 70,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1946 | 8 | 7 | 5 |
| 20 | 76,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1950 | 12 | 8 | 5 |
| 25 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1954 | 12 | 7 | 6 |
| 25 | 81,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 1 | 10 | 2 | 6 | 6 |
| 25 | 79,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1962 | 2 | 10 | 2 | 6 | 5 |
| 25 | 80,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1966 | 3 | 9 | 4 | 5 | 4 |
| 25 | 83,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1968 | 1 | 11 | 17 | 3 | 8 |
| 40 | 85,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
KällorRedigera
- ^ Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1980, red. Göran Hallberg, Sydsvenska ortnamnssällskapets Förlag, Lund 1980 ISSN 0302-8348, s. 23f
- ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1925
- ^ http://www.domstol.se/Publikationer/Domkretsen/sveriges_underratter_erik_wangmar.pdf
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Borgholms stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 56-57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015