Carl Ferdinand Julius Fröbel, född 16 juli 1805 i Griesheim, Schwarzburg-Rudolstadt, död 6 november 1893 i Zürich, var en tysk geolog, professor, skriftställare och liberal politiker. Han var brorson till Friedrich Fröbel.

Julius Fröbel
Julius Fröbel, 1848.
Född16 juli 1805[1][2][3]
Griesheim, Tyskland
Död6 november 1893[4][5][2] (88 år)
Zürich
Medborgare iSchwarzburg-Rudolstadt
Utbildad vidMünchens universitet
Jenas universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningDiplomat, geolog, mineralog, författare[6], politiker, essäist, universitetslärare, journalist, botaniker
Befattning
Ledamot av parlamentet i Frankfurt
ArbetsgivareZürichs universitet
Redigera Wikidata

Fröbel blev 1833 lärare i industriskolan i Zürich och professor i mineralogi vid därvarande universitet. År 1838 erhöll han medborgarrätt i Zürich och deltog från 1839 i det politiska livet där, varvid han anslöt sig till den demokratiska oppositionen. År 1842 lämnade han sin professur för att ägna sig åt den av honom grundlagda bokförlaget, Literarisches Comptoir, och utgav bland annat en serie demokratiska skrifter, som till största delen förbjöds i Tyskland.

År 1848 blev han medlem av Vorparlamentet i Frankfurt am Main. I oktober samma år begav han sig jämte Robert Blum till Wien för att till revolutionsledarna där överlämna en adress från Frankfurtparlamentets radikaler, deltog i folkresningen där, blev häktad 4 november och dömd till döden, men benådades. Efter att ha deltagit i den tyska nationalförsamlingens sista sammanträden emigrerade han hösten samma år till USA, där han en tid utgav en tidning i New York.

Från 1857 försökte han såsom i förbindelse med österrikiska regeringen arbetande publicist verka för frihandelssystemets införande i österrikiska monarkin och för Friedrich Ferdinand von Beusts och Ludwig von der Pfordtens planer på en "stortysk" rikspolitik under Österrikes ledning. Vid utbrottet av tyska enhetskriget 1866 lämnade han Wien och anslöt sig snart till den tyska politik, för vilken Preussen kämpade. År 1867 uppsatte han i München Die süddeutsche Presse, som i Bayern i förbindelse med ministerpresidenten Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst förde denna politiks talan. År 1873 blev han tysk konsul i Smyrna och 1876 i Alger, men tog 1889 avsked från konsulsbefattningen.

Bibliografi redigera

  • Mitteilungen aus dem Gebiet der theoretischen Erdkunde (tillsammans med Oswald Heer, två häften 1834)
  • Die physische Geographie, als systematische Wissenschaft, gemeinfaßlich dargestellt (1836)
  • Grundzüge eines Systems der Krystallologie (1843)
  • System der socialen Politik (två band, 1847)
  • Monarchie oder Republik? Ein Urteil von Julius Fröbel (1848)
  • Wien, Deutschland und Europa (1848)
  • Grundzüge zu einer republikanischen Verfassung für Deutschland. Der in Frankfurt zusammengetretenen constitutionellen Versammlung vorgelegt (1848)
  • Theorie der Politik als Ergebnis einer erneuten Prüfung demokratischer Lehrmeinungen, band 1: Die Forderungen der Gerechtigkeit und Gleichheit im Staate (1861), band 2: Die Tatsachen der Natur, der Geschichte und der gegenwärtigen Weltlage als Bedingung und Beweggründe der Politik (1864)
  • Die Forderungen der deutschen Politik. In: Kleine politische Schriften (1866)
  • Die Gesichtspunkte und Aufgaben der Politik. Eine Streitschrift nach verschiedenen Seiten (1878)
  • Lebensschicksale eines Achtundvierzigers in der Alten und Neuen Welt. Buchreihe:Abenteuerliche Lebensläufe Bd. 9. (1971)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ SNAC, Julius Fröbel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Julius Fröbel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Julius Froebel, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 24 september 2018, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor redigera