Judar

etno-religiös grupp av människor
(Omdirigerad från Judarna)
Den här artikeln handlar om etniciteten judar. För religionen, se judendom.

Judar är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel. Enligt i huvudsak ortodox judisk religiös (halachisk) tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller konverterat för en erkänd rabbin. Från ett sekulärt perspektiv är judendom däremot en kulturell identitet som den enskilda individen bekräftar eller eventuellt frånsäger sig: en född jude kan därmed upphöra att vara jude om han eller hon så väljer. Kända historiska exempel på det senare är Benjamin Disraeli, Heinrich Heine, Gustav Mahler, Georg Brandes.

Judar
יְהוּדִים (Yehudim)
Star of David.svg
Davidsstjärnan används av judar för att uttrycka judisk religionstillhörighet.
Antal sammanlagt
14,6–17,8 miljoner

Jewish people around the world.svg2018

Regioner med betydande antal
Israel Israel 6 251 000 [1]
USA USA 6 500 000 [1]
Frankrike Frankrike 492 000 [1]
Kanada Kanada 373 000 [1]
Storbritannien Storbritannien 297 000 [1]
Ryssland Ryssland 228 000 [1]
Argentina Argentina 184 000 [1]
Tyskland Tyskland 118 000 [1]
Brasilien Brasilien 96 000 [1]
Australien Australien 88 831 [2]
Ungern Ungern 80 000–100 000 [3]
Ukraina Ukraina 80 000 [1]
Övriga 400 000–500 000
Språk

Hebreiska, jiddisch, ladino och andra judiska språk
Judar i diaspora talar dagligdags landets språk, främst engelska, hebreiska, jiddisch, ryska

Religion

Judendom

Antalet judar i dag är ungefär 13,8 miljoner, varav ungefär 18 000 i Sverige.[4][5]

HistoriaRedigera

Enligt biblisk tradition var Israels folk ursprungligen uppdelade på tolv stammar efter patriarken Jakobs söner. Efter storkonungen Salomos död splittrades riket i två delar på 900-talet f.Kr. Stammarna i det norra riket, Israel, kom med tiden att assimileras med omgivande folkslag. Dagens judar räknar enligt traditionen sin härkomst från det södra riket, Juda, och stammarna Juda, Benjamin och Levi. Majoriteten av dagens judar, drygt tio miljoner, tillhör den ashkenaziska etniska gruppen.[6]

Det judiska folket är genom sin historia bärare av den judiska religionen.

Historia i SverigeRedigera

Huvudartikel: Judar i Sverige

Skandinaviens första synagoga, Marstrands synagoga, inrättades i Marstrand. 1782 fick judar lov att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping genom judereglementet. Några år senare utsträcktes tillståndet att även gälla Karlskrona. Först år 1870 fick emellertid svenska judar fulla medborgerliga rättigheter.[7]

Historia i FinlandRedigera

Huvudartikel: Judar i Finland

Enligt judereglementet tilläts inga judar i den del av Sverige, som avträddes till Ryssland vid freden i Fredrikshamn 1809. Eftersom svensk lag (och därigenom judereglementet) fortsatte att gälla i Finland under den ryska tiden, har Finlands judar en helt annan bakgrund än de svenska, men kom av historiska skäl ändå att bli till modersmålet svenskspråkiga, trots att de invandrade som jiddischtalande ryska kantonister med början på 1830-talet.[8]

InriktningarRedigera

Det finns olika inriktningar i judendomen. De största är ortodox judendom, konservativ judendom och reformjudendom.

KonvertiterRedigera

Alla riktningar inom judendomen accepterar konvertiter, men har olika krav för konvertering. Den ortodoxa judendomen har de mest strikta kraven och kräver att konvertiter accepterar halacha, den judiska lagen fullt ut.[9]

HemmahörighetRedigera

 
Karta över Kanaan

IsraelRedigera

I judisk religiös tradition har Kanaan eller Israels land räknats som judarnas löftesland sedan Gud lovade Abraham landet.

I förskingringen, den judiska diasporan, har önskan om judarnas återvändande sedan Romarnas utplånande av Judea reflekterats i flera judiska böner och i välsignelser såsom "Nästa år i Jerusalem" ur Pesach Haggadan.[10] Sionismen växte fram under 1800-talet som modern ideologi men judar hade flyttat tillbaka till området ända sedan medeltiden. I vågor blev de utvisade av olika imperier men det fanns alltid en judisk närvaro i Palestina ända sedan år 70. I Balfourdeklarationen från 1917 lovade den brittiske utrikesministern att verka för att en judisk stat skulle bildas i Palestina. Efter folkmordet på sex miljoner judar under det andra världskriget stärktes den sionistiska saken och de vågor av migration som redan kommit till området skulle komma att förstoras av hundratusentals flyktingar från Europa och Mellanöstern. Judar från Mellanöstern fick sina tillgångar stulna och tvingades på flykt 1950-51 efter Arabförbundets misslyckande i kriget 1948. Massakrer på judar inträffade även bland annat i Jerusalem, Baghdad och Damaskus långt innan Staten Israels bildande.

Judar utanför IsraelRedigera

Det har även under diasporan funnits judar kvar i Palestina som minoritet.[11] Majoriteten lever dock fortfarande utanför Israel.

USA är sedan andra världskriget det land i världen där det bor flest judar - för närvarande cirka 6 miljoner (2 procent av USA:s folkmängd) – varav 2 miljoner i New Yorks storstadsområde.

Genetiska studierRedigera

Genetiska studier visar att de flesta judar världen över är besläktade och härstammar från Mellanöstern. Deras gener kan spåras bakåt till förfäder som bör ha kommit från Persien och Babylon, området som nu utgörs av Iran och Irak. Det genetiska trädet visar att för mellan 100 och 150 generationer sedan, det vill säga för cirka 2 500 år sedan, delades ursprungspopulationen i två delar. Den ena delen har spridit sig i Europa och Nordafrika, medan den andra har stannat i Mellanöstern. Detta sammanfaller med när judarna tvingades i exil under Nebukadnessar II i det som kallas den babyloniska fångenskapen.

Man har även funnit bevis för en stor konverteringsvåg till judendomen under romartiden, då upp emot 10 procent av Romarrikets befolkning var judar, vilket beräknas ha varit fem till sju miljoner (av rikets cirka 60 miljoner) invånare.[12][11][13] Det finns dock andra forskare som påstår att det finns ett stort antal judar i Östeuropa som har sitt ursprung i Kaukasus, möjligen bland khazarer eller andra grupper.[14] Dessa teorier anses vara ytterkantsteorier som inte har något stöd i den bredare forskningen men som däremot har stor popularitet inom antisemitiska kretsar. Forskaren Jon Entine har forskat på bland annat kohanim-grupper men han exkluderar så kallade levitiska grupper av judar, vilket gör att man redan där ser två eller flera grupper inom judendom[15] vilket skulle visa att det råder en viss mångfald bland judar men att just kanske kohanim-grupper har en starkare släktskap gemensamt som möjligen sträcker sig till mellanöstern eller medelhavet.

På familytreedna.com finns ett judiskt dna-projekt med mer än 1000 testade. I detta projekt är det flera så kallade haplogrupper som finns registrerade vilket visar på ett blandat ursprung bland de testande. Både dna-grupper från Västeuropa R-M269, Östeuropa R-M512, Levanten (J-M172) och Nordafrika (E-M34) finns överrepresenterade, vilket visar på ett blandat ursprung.[16] Det finns också italienska och grekiska dna-grupper representerade, och de innehåller också haplogrupper från Nordafrika och resten av Mellanöstern.[17][18] Så det är svårt att definiera mellanöstern-dna, då de europeiska länderna vid Medelhavet varit utsatta för konstant blandning av folk från Nordafrika och Levanten ända sedan forntiden, i flera vågor.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j] [1]
  2. ^ Folkräkning i Australien 2006
  3. ^ Jews in Hungary
  4. ^ Israel's Jewish population passes 6 million mark.
  5. ^ Antisemitism and racism Arkiverad 5 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Ashkenazi Jews Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Judarna i Sverige”. Judiska församlingen i Göteborg. 2007. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111020021318/http://www.judiskaforsamlingen.se/sv/Svenskjudiskhistoria/tabid/145/Default.aspx. Läst 19 mars 2011. 
  8. ^ Arnö, Kaj (2 november 2020). ”About language and the Jews of Finland”. Projekt Fredrika r.f.. https://projektfredrika.fi/de-linguis-iudaeorum-finlandiae/. Läst 3 november 2020. 
  9. ^ Se artikeln Who is a Jew? på engelskspråkiga Wikipedia
  10. ^ Michele Alperin: Next Year in Jerusalem - Understanding the familiar phrase in light of modern realities
  11. ^ [a b] http://www.newscientist.com/article/dn19008-how-religion-made-jews-genetically-distinct.html%7Chämtdatum=24 januari 2012
  12. ^ http://www.sciencenews.org/view/generic/id/59938/title/Tracing_Jewish_roots
  13. ^ Rasmussen, Tarald (2007). Kristendomen-En historisk introduktion. Artos. sid. 35. ISBN 9789175803364 
  14. ^ Rita Rubin (7 maj 2013). ”‘Jews a Race’ Genetic Theory Comes Under Fierce Attack by DNA Expert”. Forward. http://forward.com/news/israel/175912/jews-a-race-genetic-theory-comes-under-fierce-atta/. 
  15. ^ Entine, Jon. ”Jewish DNA - The Kohanim Gene and the Lost Tribes of Israel”. https://www.youtube.com/watch?v=ioYAjdDALqk. 
  16. ^ ”Jewish DNA Project”. Familytree DNA. https://www.familytreedna.com/public/JewishDNAProject/default.aspx?section=yresults. 
  17. ^ ”Greek DNA Project”. Familytree DNA. https://www.familytreedna.com/public/Greece/default.aspx?section=yresults. 
  18. ^ ”Italy DNA Project”. Familytree DNA. https://www.familytreedna.com/groups/italy/about/background. 

Övriga källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Svensk judisk bibliografi - Deldatabas i Libris med referenser till böcker, tidskrifter och ett urval artiklar om judisk historia, kultur och samhälle, på svenska och andra språk.

Externa länkarRedigera