Wikipedia

Ladino

ibero-romanskt språk
Den här artikeln handlar om det ibero-romanska språket. För den rätoromanska dialekten talad av ladiner, se Ladinska.

Ladino, även kallat judisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492.

ladino
'dzhudezmo, spanyol גודיאו-איספאנייול
Talas iIsrael, Turkiet, m.fl.
RegionÖstra medelhavsområdet
Antal talare110 000–400 000 (varav 110 000 som modersmål)
Statushotat
Språkfamiljindoeuropeiska
latinska, kyrilliska, hebreiska
Officiell status
Officiellt språk iinget
SpråkmyndighetAlliance Israelite Universelle
Språkkoder
ISO 639‐2lad
ISO 639‐3lad
SILLAD
Regioner där ladino talas

Språket kan skrivas med latinsk, kyrillisk eller hebreisk skrift.[1]

Historia

redigera

Redan i Spanien innehöll judisk spanska ett antal hebreiska och arabiska ord. Efter diasporan från Spanien spred sig språket och anammade flera ord från omgivningen, där de sefardiska (judisk-spanska) judarna bosatte sig, huvudsakligen turkiska, även grekiska och diverse slaviska språk och med ökad utbildning även franska och italienska. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, huvudsakligen i Israel, men även i östra medelhavsområdet, USA och Frankrike.

Ladino har bevarat några fonem såsom [f] och [g] som i dagens spanska har ersatts med stumt <h>: fijo vs. hijo (son) eller fablar vs. hablar (att tala).[2]

Talare och status

redigera

Den största koncentrationen av ladinotalande (över 50 000 personer) fanns före Förintelsen i den grekiska staden Thessaloniki, där mer än halva befolkningen behärskade ladino och även en del icke-judar lärde sig språket.

Idag behärskas ladino enligt olika källor av 110 000–400 000 människor (60 000, enligt Jerusalem Post), varav cirka 110 000 uppges ha språket som modersmål, i framförallt Israel, därefter bland annat Turkiet, Grekland, och USA.[3][4][5][6]

Ladino har en stor kanon av traditionella sånger, som har tolkats av ett stort antal artister och grupper. Den israeliska sångerskan Yasmin Levy (född 1975) har ökat uppmärksamheten för ladino genom att sedan cirka år 2000 sjunga dels egna sånger, dels sådana som hennes far Yitzhak Levy hade dokumenterat. Yitzhak Levy var kompositör och kantor och utförde omfattande forskning kring den långa och rika historien för ladinomusik och kultur. Han var också redaktör för ladino-tidskriften Aki Yerushalayim. Han ägnade sig bland annat åt att leta upp personer som fortfarande talade ladino och som mindes melodier och sånger på ladino. Han dokumenterade sedan sina resultat i syfte att bevara denna krympande kultur för eftervärlden. Den svenska jazzsångaren Hayati Kafe har sjungit in låtar på ladino, liksom det svenska bandet Savor de Ladino.

Fonologi

redigera

Konsonanter

redigera
Bilabiala Labiodentala Dentala Alveolära Postalveolära Palatala Velara
Nasaler m n ɲ ŋ
Klusiler p | b t | d k | g
Affrikator t͡ʃ | d͡ʒ
Frikativor β f | v ð s | z ʃ | ʒ x | ɣ
Tremulanter r
Flappar ɾ
Lateraler l
Approximanter j w

Källa:[5]

Vokaler

redigera
Främre Centrala Bakre
Slutna i u
Halvslutna e o
Öppna a

Källa:[5]

Skriftsystem

redigera

Flera olika skriftsystem har använts för ladino:

  1. hebreiska: Främst religiösa texter har skrivits med hebreiska bokstäver, särskilt rashivarianten.
  2. grekiska och kyrilliska: Dessa alfabet används inte så mycket nu.[7]
  3. latinska: Det finns flera varianter:
    1. en turkisk, då det finns en del sefardiska judar kvar i Turkiet
    2. en israelisk, definierad av Autoridad Nasionala del Ladino och använd i tidskriften Aki Yerushalayim
    3. en translitterering definierad av Library of Congress
    4. en som liknar spanskan så mycket som det går[8]
    5. en definierad av Pablo Carvajal Valdés baserad på hur ladino skrevs när judarna fördrevs.

Aki Yerushalayims stavning

redigera

Tidskriften Aki Yerushalayim använder sig av följande avbildning mellan ljud och bokstäver:

Bokstav A a B b Ch ch D d Dj dj E e F f G g H h I i J j K k L l M m N n Ny ny O o P p R r S s Sh sh T t U u V v X x Y y Z z
IPA [a] [b~β] [t͡ʃ] [d~ð] [d͡ʒ] [e] [f] [g~ɣ] [x],[h] [i~j] [ʒ] [k] [l] [m] [n~ŋ] [ɲ] [o] [p] [r~ɾ] [s] [ʃ] [t] [u~w] [v] [gz] [j] [z]
  • En punkt skrivs mellan s och h (s·h) för att representera [sx] så att det inte blir en sammanblandning med [ʃ]: es·huenyo [esˈxweɲo] ('dröm').
  • Det finns inga accenter som i modern spanska.
  • Lånord behåller sin stavning och där kan q och w förekomma.

Hebreisk stavning

redigera

Ladino skrivs traditionellt med hebreiska bokstäver, särskilt rashi och dess kursiva variant, solitreo. Stavningen är inte reglerad, men ofta används dessa bokstäver:

Fyrkantig bokstav א ב ב׳ ג ג׳ ד ה ו ז ז׳ ח ט י יי כ/-ך ל מ/-ם נ/-ן ניי ס ע פ/-ף פ׳/-ף׳ צ/-ץ ק ר ש ת
Rashibokstav      ׳    ׳          ׳            /-     /-   /-             /-   ׳/- ׳  /-         
Motsvarande i AY a, Ø, e, o b v g dj, ch d a, e u, o, v z j h t i, e, y y k, h l m n ny s Ø, e, a p f (t)s k r sh, s t

Källor

redigera
  1. ^ ”ScriptSource - Ladino”. scriptsource.org. https://www.scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=lad. Läst 22 september 2023. 
  2. ^ ”Ladino language | Sephardic, Judeo-Spanish, Hebrew” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Ladino-language. Läst 22 september 2023. 
  3. ^ ”Did you know Ladino is at risk?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/3444. Läst 22 september 2023. 
  4. ^ ”Ladino” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/lad/. Läst 22 september 2023. 
  5. ^ [a b c] ”Ladino (djudeoespanyol) language”. omniglot.com. https://www.omniglot.com/writing/ladino.htm. Läst 22 september 2023. 
  6. ^ ”Ladino lingers on in Brooklyn - barely” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post. https://www.jpost.com/magazine/features/ladino-lingers-on-in-brooklyn-barely. Läst 22 september 2023. 
  7. ^ Verba Hispanica X: Los problemas del estudio de la lengua sefardí Arkiverad 7 april 2008 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 7 April 2008, Katja Šmid, Ljubljana, pages 113–124: Es interesante el hecho que en Bulgaria se imprimieron unas pocas publicaciones en alfabeto cirílico búlgaro y en Grecia en alfabeto griego. [...] Nezirović (1992: 128) anota que también en Bosnia se ha encontrado un documento en que la lengua sefardí está escrita en alfabeto cirilico. Den andra referensen är: Nezirović, M., Jevrejsko-Španjolska književnost. Institut za književnost, Svjetlost, Sarajevo, Bosnia 1992.
  8. ^ Se förordet skrivet av Iacob M. Hassán(en) till Romero, Coplas Sefardíes, Córdoba, sidorna 23–24.

Externa länkar

redigera
 
Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Ladino.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ladino&oldid=54630487”