Öppna huvudmenyn

Jonas Stadling

svensk baptistpredikant, tidningsman och skriftställare

Jonas Jonsson Stadling, född 12 november 1847 i Myssjö i Jämtland, död 11 maj 1935 i Stockholm, var en svensk baptistpredikant, tidningsman och skriftställare.

Jonas Stadling
Jonas Stadling SPG.jpg
Jonas Stadling år 1900.
Född12 november 1847
Bergs kommunSverige
Död11 maj 1935[1][2][3] (87 år)
Adolf Fredriks församling[4]Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
NationalitetSverige
SysselsättningJournalist, skribent, upptäcktsresande
Redigera Wikidata
Ombord på HMS Svenskund vid Andrées polarexpedition 1896–1897. Stadling i mitten med pälsmössan.

Innehåll

BiografiRedigera

Jonas Stadling var son till hemmansägaren i Lockåsen och Svedje, Myssjö Jöns Jönsson och Hedvig Stadling, vars mor tillhörde ätten Planting-Berglod.[5] Jonas Stadling upptog följaktligen moderns släktnamn.

1869–1873 gick Stadling på Baptistsamfundets pastorsskola Betelseminariet.[6] Det följdes av studier i Uppsala 1875–1876, Genève och Manchester 1876–1878, samt företog 1880–1883 vidsträckta resor i Amerika.

Efter hemkomsten ägnade han sig åt undervisning och tidningsmannaskap i frikyrklig riktning. År 1891 blev han medarbetare i "Aftonbladet". Under hungersnöden i Ryssland 1892–1893 bereste han detta land, där han som ombud för amerikanska filantroper understödde Lev Tolstojs nödhjälpsverksamhet.

År 1897 medföljde han som korrespondent för "Aftonbladet" Salomon August Andrée till Spetsbergen. På våren följande år anträdde han med två följeslagare en färd till norra Sibirien för att där, om möjligt, inhämta upplysningar om den förolyckade Andréexpeditionen. Färden ställdes till Irkutsk och därifrån till Lenaflodens mynning, varifrån Stadling fortsatte i öppen båt, efter hund eller ren längs kusten över Tajmyrhalvön till Jenisejs mynning samt uppför denna flod, varefter expeditionen återvände till Sankt Petersburg och Stockholm, dit den anlände i december 1898. Något spår av Andrée fanns ej, men resan gav värdefulla botaniska resultat. Stadling var därefter verksam som föreläsare och skriftställare samt sysslade med filantropiska ärenden.

Stadling finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med översättning av ett verk (nr 10) och i frikyrkliga psalmböcker som till exempel Segertoner 1988 med minst ett verk (nr 331) och Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920).

PsalmerRedigera

BibliografiRedigera

SkönlitteraturRedigera

VariaRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, GND ID: 10551637517749153-1, läst: 13 oktober 2015, licens: CC0
  2. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library ID: OL2582698A, omnämnd som: J. Stadling, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0
  3. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library ID: OL2334298A, omnämnd som: Jonas Jonsson Stadling, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0
  4. ^ [a b c] SvenskaGravar.se, omnämnd som: Jonsson- Stadling, Jonas, läs online, läst: 16 februari 2018
  5. ^ ”Björn Espells släktforskning”. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205033618/http://www.espell.se/adel/p5d61b8ed.html#. Läst 28 november 2014. 
  6. ^ Stadling var vän till Leo Tolstoj”. Dagen. 7 maj 2001. http://www.dagen.se/kultur/stadling-var-van-till-leo-tolstoj-1.264396. Läst 27 maj 2017. 

Vidare läsningRedigera

  • Ekerwald, Carl-Göran (1995). ”Jonas Stadling”. Jämten (Östersund : Jamtli/Jämtlands läns museum, 1906-) 1996 (89),: sid. 33-43 : ill. ISSN 0348-9825. ISSN 0348-9825 ISSN 0348-9825.  Libris 2121069
  • Hemmendorff, Ove (1995). ”Stadling som pressfotograf vid Andrées avfärd till Nordpolen”. Jämten (Östersund : Jamtli/Jämtlands läns museum, 1906-) 1996 (89),: sid. 44-50 : ill. ISSN 0348-9825. ISSN 0348-9825 ISSN 0348-9825.  Libris 2121025
  • Silfverdal, Anders (2000). ”Vem var Jonas Stadling?”. Oviks- och Myssjöbygden (Oviken : Myssjö-Ovikens hembygdsförening, 1958-) 1999,: sid. 51-56 : ill. ISSN 0284-2211. ISSN 0284-2211 ISSN 0284-2211.  Libris 3192364