Bengt Skytte
svenskt riksråd och landshövding
Bengt Skytte af Duderhof född den 30 september 1614 i Stockholm, död den 23 juli 1683 i Hamburg, var ett svenskt riksråd och landshövding.
| Bengt Skytte | |
 | |
| Född | 1614[1] Sankt Nikolai församling, Sverige[1] |
|---|---|
| Död | 1683[1][2][3] (68 år) Hamburg |
| Begravd | Skytteanska gravkoret |
| Medborgarskap | Svenskt |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat |
| Befattning | Landshövding i Uppsala län (1646–1649) Landshövding i Stockholms län (1647–1649) Lantmarskalk Riksdagen 1647 (1647–1647) |
| Make/maka | Christina Sparre (g. 1636–)[1] Eva Mörner (g. 1670–)[1] |
| Barn | Maria Skytte (f. 1630) |
| Föräldrar | Johan Skytte[1] Maria Näf |
| Släktingar | Vendela Skytte (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
BiografiRedigera
På grund av sitt "gudlösa leverne" och vanskötsel av ämbetet samt politiska intriger avsattes han 1664 och förvisades utomlands. Han avled fattig och nödställd i Hamburg.[4]
Skytte var son till riksrådet Johan Skytte (grundaren till den Skytteanska professuren vid Uppsala universitet) och Maria Näf samt far till Maria Skytte. Efter faderns och moderns död ärvde han egendomen Grönsö slott i Uppland. Han gravsattes i Skytteanska gravkoret i Uppsala domkyrka.
BefattningarRedigera
- 1633 Kammarherre hos drottning Kristina
- 1637 Assessor
- 1638 Revisor i räknekammaren
- 1640 Kammarråd
- 1646 Landshövding i Uppsala län
- 1648 Riksråd samt kansler för Dorpats akademi
- 1649 Avgår som landshövding
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b c d e f g] Bengt Skytte, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6031, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Early Modern Letters Online, EMLO-ID: cb70a08f-8b71-47a7-9557-3cbe1f74db7f, omnämnd som: Bengt Skytte, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
- ^ Libris, omnämnd som: Bengt Skytte, SELIBR-ID: 238810, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
- ^ Bengt G. Söderberg (1968). Slott och herresäten i Sverige – Uppland 1. Allhems Förlag Malmö. sid. 212