Wikipedia

Suecia antiqua et hodierna

bok med koppargravyrer över Sverige på 1600-talet
(Omdirigerad från Sueciaverket)

Suecia antiqua et hodierna (latin för "Det forna och nuvarande Sverige"), även vardagligt kallad Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Verket var från början tänkt att uppvisa den svenska stormaktens alla märkvärdigheter, men det kom inte ut på marknaden i fullständigt skick förrän 1729 eller tidigt 1730. Verket innehåller 353 planscher varav ett hundratal är bilder på städer i dåvarande Sverige (inklusive Österlanden); något fler på slott och herresäten och resten är historiska platser som Birka och Uppsala högar, kyrkor eller annat som låg i samtidens intresse.

Titelbladet i volym 1 av Suecia antiqva et hodierna
Dahlbergs tolkning av Linköping där slottet och domkyrkan ges överdrivna proportioner jämfört med övrig bebyggelse.
Trapphuset, Drottningholms slott, gravyr av W. Swidde, 1694

Historik

redigera

Suecian framställs ofta som en officiell beställning från kronan, men allt talar för att initiativet helt och hållet var Erik Dahlberghs eget.[1] Under lång tid drev han projektet utan all form av ekonomisk uppbackning.[2]

Gravyrerna var dock inte alltid med sanningen överensstämmande, då Dahlbergh ofta tog med planerade ändringar, som sedan inte visade sig bli av.[3] Detta bör dock ses ur dåtidens syn på verket som snarare hade en retorisk funktion. Dessutom placeras ofta människor och hus i bilderna som inte är skalenliga, vilket fick byggnaderna att se större och pampigare ut än de i verkligheten var. Ett tydligt exempel på detta förstorande är vyn över Linköping där man får bilden av att Linköpings domkyrka och slott är mycket stora i jämförelse med den övriga bebyggelsen och framförallt i jämförelse med den intilliggande S:t Larskyrkan, vilken i själva verket enbart har något mindre dimensioner än domkyrkan.

Den 28 mars 1661 beviljades Erik Dahlbergh privilegium från förmyndarregeringen, vilket gav honom ensamrätt att utge ett arbete som i bild och text skulle återge alla städer och de viktigaste byggnadsverken och historiska platserna i dåtidens Sverige. Troligen hade idén väckts då han tecknade av Karl X Gustavs likfärd genom Stockholm den 4 november 1660.[4]

De följande åren reste Dahlbergh runt i Uppland, Södermanland och Östergötland och tecknade av städer och herresäten.[5] På hösten 1667 reste han till Paris för att låta verkställa graveringen av planscherna till ett stort historieverk om konung Karl X Gustavs krig med text av den tyske statsvetaren Samuel Pufendorf. Detta arbete var en officiell beställning bekostad av förmyndarregeringen i Stockholm och Dahlbergh skulle anlita några av de främsta franska gravörerna för uppgiften. Med sig i bagaget hade Dahlbergh även ett stort antal teckningar till Suecian. Hans plan var att låta samma gravörer som utförde bilderna till historieverket om Karl X Gustav även utföra några av gravyrerna till Suecian. Dessa skulle han sedan kunna använda som reklam för att söka ekonomiskt stöd för fortsatt utgivning.[6]

På grund av kriget med Danmark var det ett nära nog tioårigt avbrott i arbetet med verket fram till mitten av 1680-talet då arbetet återupptogs. Dahlbergh fick hjälp med tecknandet av miniatyrkonstnären vid Antikvitetskollegium Johan Lithen (1663–1725), och i några fall också av gravören Johannes Aveelen (fem stockholmsvyer) och hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl ("de renodlat dekorativa planscherna"). En del motiv över Drottningholms slott utfördes av kopparstickaren Willem Swidde från Holland. För tryckningen användes den för mer påkostade verk standardmässiga tekniken kopparstick, i hög grad med hjälp av franska gravörer. En textdel planerades också, 1661 fick Johannes Loccenius uppdraget att författa beskrivningar på latin av de objekt Erik Dahlbergh låtit avteckna. Av oklar anledning blev dock texten aldrig tryckt och finns idag endast bevarad som handskrift i Kungliga biblioteket. När Dahlbergh dog 1703 var verket fortfarande ofullbordat.

Tryckningen av detta monumentala verk blev långdragen, delvis beroende på att flera av huvudpersonerna avled. Vissa av planscherna och också en mindre del av texten trycktes redan i slutet av 1690-talet. 1716 beslöt man slutligen att utge vad som då fanns färdigtryckt – 353 planscher av 416 då färdiggraverade plåtar. Verket var från början inte avsett för försäljning utan skulle utdelas som ett artighetsbevis till främmande makter, deras sändebud, lärda och andra betydelsefulla personer. Senare lämnades gravyrsamlingen till Riksgäldskontoret, som sålde den mot kontant betalning eller lämnade den som likvid för fordringar på Kronan[7] och på 1740-talet reades många av de kvarvarande exemplaren ut. 1746 var större delen av utgåvan såld.

Kopparplåtarna till detta verk var under en lång följd av år förkomna; men påträffades slutligen på en vind i Stockholms rådhus bland en hop skräp, och förvaras nu på Kungl. biblioteket.[3]

Bibliografi

redigera

Originalutgåvan

redigera

Nyutgåvor

redigera
  • Första nyutgåvan kom 1856 i litografisk reproduktion, med bildtexter av Carl Ferdinand Lindström.
  • 1899–1900 kom en "nationalutgåva" med fotomekaniskt tryck och bildtext av Hans Hildebrand.
  • En ny "nationalutgåva" med text av Aron Rydfors utkom 1910 och utgavs senare i flera nya upplagor.
  • Senaste tryckningen var 1985.
  • Under 1960–70-talet utgavs även Erik Dahlbergs teckningar som utgjorde förlagorna till kopparsticken.

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Magnusson, Börje & Nordin, Jonas (2015). Drömmen om stormakten: Erik Dahlberghs Sverige. Stockholm: Medströms. sid. 21. ISBN 978-91-7329-130-9 
  2. ^ Nordin, Jonas (2023). ”Hästar, härar och hus: Förläggandet av den svenska stormaktstidens planschverk”. i Henning Hansen, Jesper Jakobsen, Caroline Nyvang, Maria Purtoft, Krista Stinne Greve Rasmussen & Maria Simonsen. Boghistorie i Skandinavien. Århus: Aarhus Universitetsforslag. sid. 169–199. doi:https://doi.org/10.2307/jj.3643869.9. ISBN 9788775972241 
  3. ^ [a b] Svenskt konversationslexikon. Tredje delen (1848) i Svenskt konversationslexikon Tredje delen. N–S (1848))
  4. ^ Magnusson, Börje & Nordin, Jonas (2015). Drömmen om stormakten. sid. 44, 53 
  5. ^ Magnusson, Börje & Nordin, Jonas (2015). Drömmen om stormakten. sid. 53–77 
  6. ^ Magnusson, Börje & Nordin, Jonas (2015). Drömmen om stormakten. sid. 79–103 
  7. ^ Sundquist, [Bror] Nils [Erling] (1947). Erik Dahlberghs originalteckningar till Sueciaverket : [Illustr.]. Uppsala. Libris 3100567  - Särtryck ur: Upplands fornminnesförenings årsbok Uppland 1946

Externa länkar

redigera
Wikimedia Commons har media som rör Suecia antiqua et hodierna.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Suecia_antiqua_et_hodierna&oldid=56556175”