Fruängen

en stadsdel i södra Stockholm

Fruängen är en stadsdel i Hägersten i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar mot Långbro, Herrängen, Västertorp och Solberga, samt till Huddinge kommun. Stadsdelen bildades 1 februari 1948.

Fruängen
Fruängen från luften 2011.
Fruängen från luften 2011.
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeHägersten-Älvsjö stadsdelsområde
DistriktBrännkyrka distrikt
Bildad1948
Antal invånare9 686 (2017)
Landareal129 hektar
PostortHägersten
Postnummer129 5X
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

HistorikRedigera

Huvudartikel: Fruängens gård

Namnet kommer från torpet Fruängen som lydde under Västberga gård[1] och låg vid båda sidor om Gamla Södertäljevägen, ungefär där Fruängsgårdens servicehus finns idag. Marken förvärvades av Stockholms stad 1937. Torpet revs i början av 1960-talet i samband med att det moderna Fruängen byggdes.

Stadsplan och utbyggnadRedigera

Huvudartikel: Fruängens centrum
 
Stadsplan för västra Fruängen 1954.

Exploateringen i Fruängen började först på 1950-talet. Tunnelbaneförortens stadsplaner togs fram 1953 och 1954 av arkitekt Göran Sidenbladh som var ansvarig för planeringen av Stockholms nya ytterområden. Planerna för Fruängen togs fram i rask takt. Stadsplanekontoret under ledning av Sven Markelius hade vid den tiden fått stor rutin och kunde tillämpa erfarenheterna från planeringen för liknande områden som växt upp efter andra världskriget. Enligt efterkrigstidens stadsplaneideal tillämpades även i Fruängen långtgående trafikseparering mellan gående och biltrafik. Karakteristiska cylindriska tunnlar leder fotgängarna under stadsdelens genomfartsvägar så att man kan röra sig fritt mellan tunnelbana, centrum och bostadsområdena. Centrumanläggningen har i sin tur gjorts lättillgänglig för biltrafik genom en ringgata.

Huvuddelen av Fruängens bostadshus uppfördes mellan 1954 och 1959. De är formgivna i den för tiden typiska folkhemsarkitekturen. Husen grupperades kring stora gårdar med bevarad naturmark däremellan. Bebyggelsen domineras av smalhus, några punkthus och några kraftig svängda lamellhus. Byggherre för en stor andel av husen var Riksbyggen. Det kulturhistoriskt värdefulla Triangelhuset på fastigheten Manikuristen 1, nordöst om centrum, utmärker sig med sin unika triangulära planform. Huset uppfördes 1955 av byggmästaren Olle Engkvist efter ritningar av den tyske arkitekten Werner Taesler. I östra delen av Fruängen finns ett större område med parhus och kedjehus uppförda 1964–1968.

I stadsplanen avsattes två områden för ”idrottsändamål” i nordvästra delen (idag Mälarhöjdens idrottsplats) och i södra delen (idag Fruängens bollplan). Mitt i området skapades ett ”specialområde för trafikändamål” (dagens tunnelbanestation). Söder om centrumanläggningen reserverades ett område för ”allmänt ändamål” (dagens Fruängens skola). Själva centrumanläggningen fick vänta några år och invigdes först 1962. Efter gängse mönster markerades stadsdelens centrum med ett höghus (arkitekt Åke Östin). Den nya tunnelbanestationen ritades av arkitekt Magnus Ahlgren och invigdes 5 april 1964. Centrumbebyggelsen är grönklassad av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den anses vara ”särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.[2]

Vid Södertäljevägen i Fruängen vid trafikplats Bredäng låg motellet Gyllene ratten. Motellet invigdes 1957 och revs 2007 efter att ha varit i bruk i 50 år. Där motellet Gyllene ratten tidigare låg, på gränsen till Hägersten, finns idag utmed Södertäljevägen ett Shurgard Self Storage för magasinering samt ett bostadsområde.

Alla gator i Fruängen har namngivits efter kända svenska kvinnor, till exempel Elsa Beskow, Fredrika Bremer, Wendela Hebbe, Anna Sandström, Elin Wägner, Elsa Brändström, Ellen Key, Jenny Nyström och Karin Boye.

TunnelbanestationenRedigera

Utomhusstationen Fruängen är ändstation för den röda linjen (linje 14) och ligger närmast till station Västertorp, 8,1 km från station Slussen. Stationen har entré i Fruängens centrum vid Fruängsgången och Fruängstorget. Den ligger 46,8 meter över havet och är den högst belägna i tunnelbanenätet.[3] Stationshuset ritades av arkitekt Magnus Ahlgren och invigdes 15 april 1956 men trafikerades med spårvagnar innan tunnelbanan öppnade för trafik i 5 april 1964.

Historiska bilderRedigera

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 9 700 invånare, varav cirka 26,9 procent med utländsk bakgrund.[4]

SkolorRedigera

I Fruängen finns en kommunal grundskola, Fruängens skola, som öppnade 1957. Skolbyggnaden ritades av arkitekt Ture Ryberg.

Modern kulturRedigera

Fredde Granbergs och Peter Settmans filmserie om Tratten och Finkel utspelar sig i Fruängen.[5] Även Tusenbröder har spelats in i Fruängen.

Nutida BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Registerkort:”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2ab001/323305b1/p3/0000165a.pdf. 
  2. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  3. ^ Björn Alfredsson med flera: Stockholm under, Brombergs 2000, ISBN 91-7608-832-4, sid 74
  4. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 
  5. ^ ”"Dom kallar oss Tratten & Finkel" (1996)” (på engelska). IMDb. IMDb.com, Inc. http://www.imdb.com/title/tt0484913/. Läst 1 september 2008. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera