James Watson

anerikansk forskare och nobelpristagare
För andra betydelser, se James Watson (olika betydelser).

James Dewey Watson, född 6 april 1928 i Chicago, Illinois, är en amerikansk medicinsk forskare, en av upptäckarna av DNA-molekylens struktur. Han var chef för Cold Spring Harbor Laboratory i delstaten New York, men lämnade den posten den 25 oktober 2007 efter stark kritik av uttalanden han gjort vilka kritikerna menade var rasistiska [17].

James Dewey Watson Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1962
James D Watson.jpg
FöddJames Dewey Watson[1]
6 april 1928[2][3][4] (91 år)
Chicago[5][1]USA
MedborgarskapUSA[1][6]
Utbildad vidIndiana University Bloomington[1] och University of Chicago[5][1] Blue pencil.svg
SysselsättningBiolog[1], universitetslärare[1], kemist[1], fysiker[1], skribent[1], akademiker[1], biokemist[1], molekylärbiolog[1], genetiker[1], zoolog[7][8][1], biofysiker
ArbetsgivareHarvard University[5][1]
Universitetet i Cambridge[1]
National Institutes of Health[1]
Cold Spring Harbor-laboratoriet (1968–2007)[1][9]
ReligionBuddhist
UtmärkelserHedersdoktor vid Universitat Autònoma de Barcelona
Guggenheim-stipendiet
Utländsk ledamot av Royal Society
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1960)[10]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1962)[8][11][12]
John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (1971)
Presidentens frihetsmedalj (1977)
EMBO-medlemskap
Copleymedaljen (1993)[13]
Lomonosov-guldmedaljen (1994)[14]
National Medal of Science (1997)[15]
Masarykuniversitetets guldmedalj (1998)[16]
Mendel Medal (2000)
Fellow of the Royal Society (2000)
Philadelphia Liberty-medaljen (2000)
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden
Gairdner Foundation International Award (2002)
NamnteckningJames D Watson signature.svg
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Watson tog en kandidatexamen (B.Sc.) i zoologi vid University of Chicago 1947 och en doktorsexamen (Ph.D.) vid Indiana University i Bloomington år 1950, varefter han begav sig till Köpenhamn för vidare studier.

År 1952 började Watson vid Cavendish Laboratory vid universitetet i Cambridge, där han mötte Francis Crick. Med hjälp av bland annat Rosalind Franklins resultat från röntgendiffraktionsexperiment föreslog de en dubbelhelix-struktur för DNA, som de publicerade i tidskriften Nature år 1953. Tillsammans med Maurice Wilkins belönades de 1962 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter. År 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award och 1993 Copleymedaljen.

År 1988 utsågs Watson till ledare för Human Genome Project vid USA:s National Institutes of Health, en befattning som han behöll till 1992.

Watson har ofta uppmärksammats för sina ställningstaganden i olika politiska och religiösa frågor. I framförallt USA har hans åsikter ofta betraktats som kontroversiella. Han är en uttalad ateist liksom förespråkare av genmodifierade grödor, vars fördelar han anser vida överstiga eventuella miljörisker. Han har bland annat sagt att de flesta argument mot genmodifiering är ovetenskapliga och irrationella.

James Watson promoverades till medicine hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[18]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] P.A.M.Dirac Biography (på engelska), biografi, läst: 22 juli 2018
  2. ^ Internet Movie Database, IMDb ID: nm0914677co0047972, läst: 16 oktober 2015
  3. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6pc3ns4, omnämnd som: James Watson, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författare ID: 105789, omnämnd som: James D. Watson, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ [a b c] Encyclopædia Britannica Online: Academic, s.v. "James Watson," Britannica Academic, s.v. "James Watson,"
  6. ^ Libris, 26 mars 2018, läst: 24 augusti 2018
  7. ^ läs online,
  8. ^ [a b] DNA Discoverer James Watson Gives Advice on Success (på engelska)
  9. ^ läs online, läst: 15 januari 2019,
  10. ^ läs online,
  11. ^ läs online,
  12. ^ läs online,
  13. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läst: 30 december 2018
  14. ^ läs online,
  15. ^ läs online,
  16. ^ läs online,
  17. ^ CNN 25 oktober 2007: Controversial Nobel winner resigns
  18. ^ Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne Arkiverad 12 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2007-02-13

Tryckta källorRedigera

  • Watson, James D.; Valentin Jack (1968). Den dubbla spiralen. Stockholm: Norstedt. Libris länk , (översättning från The Double Helix av Jack Valentin).

Vidare läsningRedigera

  • Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier om läkemedel: om genialitet, hugskott, slump och vardagsslit. Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 230-251. Libris länk. ISBN 9186274600 

Externa länkarRedigera