Backskärvfrö
Backskärvfrö (Noccaea caerulescens) är en mångformig flerårig ört som tillhör familjen korsblommiga växter, blommar tidigt på våren och förekommer i Europa och Skandinavien. Arten är även känd för att ackumulera större mängder av vissa metaller.
| Backskärvfrö | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kålordningen Brassicales |
| Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte | Backskärvfrön Noccaea |
| Art | Backskärvfrö N. caerulescens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Noccaea caerulescens | |
| Auktor | (J. Presl & C. Presl) F.K. Mey. |
| Synonymer | |
| |
Systematik
redigera
Arten beskrevs första gången 1819 under namnet Thlaspi caerulescens av Jan Svatopluk Presl och Karel Bořivoj Presl i Flora Čechica.[1] År 1973 flyttades den till släktet Noccaea av Friedrich Karl Meyer[2]
Noccaea caerulescens uppträder i många former på grund av frekvent självpollinering, där avkomman ofta bevarar nyförvärvade egenskaper i små isolerade populationer. Beroende på auktoritet klassificeras dessa taxon antingen som arter, underarter eller sorter. Ytterligare forskning behövs för att klargöra artens naturliga släktskap och utbredningsområde.[3]
Utbredning och habitat
redigeraBackskärvfrö förekommer i Europa och Skandinavien. Den föredrar torra ängar, skogskanter, diken, trädgårdar, gräsmattor, betesmarker, åkerkanter och kala platser.[4]
Förekomst i Sverige
redigeraTill Sverige introducerade den under 1840-talet och har sedan dess fått stor spridning. Den sprids främst som ogräs tillsammans med gräs- eller vallfrö.[5] Enligt Artfakta förekommer underarterna brachypetala (storskärvfrö) och caerulescens (vanligt backskärvfrö) i Sverige.[6]
Utseende
redigeraBackskärvfrö blir 5 till 25 centimeter hög och blommar med vita till ljusröda blommor.
Ekologi
redigeraI Skandinavien blommar den från tidig april till juni, men längre söderut i Europa redan från mars.[7]
Backskärvfrö och människan
redigeraBackskärvfrö var den första växt som upptäcktes vara en hyperackumulator, det vill säga att den ackumulerar metall i sin växtvävnad, då det upptäcktes att den tog upp bly ur förorenad jord genom så kallad fytoremediering.[8] Den ackumulerar även zink och kadmium.
I Sverige kategoriseras backskärvfrö som ett mindre problem som ogräs.[9]
Referenser
redigera- ^ Jan Svatopluk Presl & Karel Bořivoj Presl (1819) Flora Čechica, s:133
- ^ Friedrich Karl Meyer (1973) Conspectus der Thlaspi-Arten Europas. Afrikas und Vorderasiens. Ur: Feddes Repertorium, vol. 84, nr. 5–6, s:463
- ^ Ihsan A. Al-Shehbaz (2014): A synopsis of the genus Noccaea (Coluteocarpeae, Brassicaceae). Ur: Harvard Papers in Botany, vol.19, nr.1, s:25–51. doi:10.3100/hpib.v19iss1.2014.n3 (
PDF)
- ^ ”Alpine Pennycress”. NatureGate. http://www.luontoportti.com/suomi/en/kukkakasvit/alpine-pennycress. Läst 24 december 2013.
- ^ ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019.
- ^ Artfakta, Namn och släktskap
- ^ Erich Oberdorfer (2001): Pflanzensoziologische Exkursionsflora für Deutschland und angrenzende Gebiete. Unter Mitarbeit von Angelika Schwabe und Theo Müller. 8., stark überarbeitete und ergänzte Auflage. Eugen Ulmer, Stuttgart (Hohenheim), ISBN 3-8001-3131-5, S. 448–449.
- ^ ”Växterna som städar jorden”. Sveriges television. Arkiverad från originalet den 17 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180217082544/http://urplay.se/program/204281-vaxterna-som-stadar-jorden. Läst 17 februari 2018.
- ^ ”Ogräsrådgivaren - SLU!”. ograsradgivaren.slu.se. http://ograsradgivaren.slu.se/. Läst 27 december 2017.
Externa länkar
redigera- Den virtuella floran
Wikimedia Commons har media som rör Backskärvfrö.
