Röd sumpkräfta
Röd sumpkräfta[2] (Procambarus clarkii) är en sötvattenlevande kräfta.
| Röd sumpkräfta | |
 | |
| Systematik[1] | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Storkräftor Malacostraca |
| Ordning | Tiofotade kräftdjur Decapoda |
| Infraordning | Astacidea |
| Familj | Cambaridae |
| Släkte | Procambarus |
| Art | Röd sumpkräfta P. clarkii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Procambarus clarkii | |
| Auktor | Girard, 1852 |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utbredning
redigeraRöd sumpkräfta förkom ursprungligen i norra Mexiko och sydöstra USA. Idag finns den inplanterad i andra delar av Syd- och Nordamerika samt i Afrika, Asien och Europa. I Nordeuropa kan populationerna fortleva men utvidgas inte[källa behövs], medan den i Sydeuropa förökar sig och aktivt koloniserar nya områden. Detta sker på bekostnad av de inhemska populationerna av flodkräfta (Astacus astacus) och olika arter av Austropotamobius.
Uteseende och ekologi
redigeraTill skillnad från till exempel signalkräfta så är sumpkräftan röd till färgen redan som levande, särskilt på buksidan. [3] Röd sumpkräfta växer snabbt, och vuxna exemplar kan nå vikter på över 50 g och bli 5,5–12 cm långa. De kan också överleva i lätt salthaltigt vatten, vilket är ovanligt bland kräftor.
Röd sumpkräfta och människan
redigeraRöd sumpkräfta är invasiv enligt EU-förordning 1143/2014 och det är därför olagligt att byta, odla, föda upp, transportera, använda eller sälja individer av arten. Förbudet gäller vuxna kräftor såväl som ägg och ungdjur.[4] Det är dock tillåtet att importera kokta och/eller frysta exemplar, vilket sker i stor utsträckning, främst som människoföda.
Källor
redigera- ^ Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.
- ^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/procambarus-clarkii-6007840
- ^ Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.
- ^ ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845."18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."