Imperator

titel härstammande från antikens Rom
Romarriket

Romarrikets statsskick och förvaltning

Historiska perioder
Roms kungatid
753509 f.Kr.

Romerska republiken
50927 f.Kr.
Romerska kejsardömet
27 f.Kr.395 e.Kr.

Västromerska riket
395476

Östromerska riket
3951453

Ordinära magistrater
Konsul (Rom)
Praetor
Prokonsul
Propraetor
Edil
Kvestor
Tribun
Censor
Curator
Extraordinära magistrater
Diktator
Magister Equitum
Ståthållare
triumviri
Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus
Dux
Officium
Prefekt
Praetorianprefekt
Vicarius
Vigintisexviri
Liktor
Magister militum
Imperator
Princeps senatus
Pontifex maximus
Tetrark
Augustus
Augusta
Africanus
Caesar
Dekurion
Dominus
Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten
Cursus honorum
Romerska folkförsamlingen
Romersk rätt
Romerskt medborgarskap
Imperium
Auktoritet
Kollegialitet

Imperator (latin för "befälhavare" och "diktator") är en titel härstammande från antikens Rom, som också användes som officiell titel (имперáтор) på Rysslands tsarer under åren 1721–1917.

Imperator under Romerska republiken redigera

Imperator var en titel som tilldelades en segrande fältherre (genom tillrop av soldaterna)[1] efter en överväldigande seger. Detta var nödvändigt för att kunna få ansöka om en triumf hos senaten. Efter sitt triumftåg så förlorade fältherren sin rätt till titeln imperator.

Några fältherrar utropade till imperator:

Imperator under Romerska kejsardömet redigera

Från Augustus tid var titeln för den romerske kejsaren imperator. Titeln var begränsad till denne, men kunde också tilldelas dennes släktingar.

Imperator efter Romerska rikets fall redigera

Titeln fortsatte att användas efter det västromerska rikets kollaps. Kejsarna i Östromerska riket använde titeln. Karolingerna använda titeln och i Tysk-romerska riket var titeln i bruk fram till dess upplösning 1806. Titeln användes i Kejsardömet Österrike, sedermera Österrike-Ungern, fram till dess upplösande 1918. I och med skapandet av Ryska kejsardömet började Peter den store kalla sig imperator (ryska (IМПЕРАТОРЪ). Dock fortsatte man i vardagligt språk kalla de ryska härskarna för tsar, som kan härledas från Caesar. Ryska härskarinnor kallades imperatritsa. Dessa titlar användes fram till upplösandet av kejsardömet 1917.

Brittiska monarker lade sig till med initialerna RI rex imperator (kung-kejsare) efter att ha utropat sig till kejsare av Indien. Georg VI av Storbritannien abdikerade från kejsartiteln den 22 juni 1948. Han var den sista monark som använde titeln.

Referenser redigera

  1. ^ Svenska Akademiens ordlista