Romarriket
Roman SPQR banner.svg

En del av Romportalen
Romarrikets statsskick och förvaltning

Historiska perioder
Roms kungatid
753509 f.Kr.

Romerska republiken
50927 f.Kr.
Romerska kejsardömet
27 f.Kr.395 e.Kr.

Västromerska riket
395476

Östromerska riket
3951453

Ordinära magistrater
Konsul (Rom)
Praetor
Prokonsul
Propraetor
Edil
Kvestor
Tribun
Censor
Curator
Extraordinära magistrater
Diktator
Magister Equitum
Ståthållare
triumviri
Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus
Dux
Officium
Prefekt
Praetorianprefekt
Vicarius
Vigintisexviri
Liktor
Magister militum
Imperator
Princeps senatus
Pontifex maximus
Tetrark
Augustus
Augusta
Africanus
Caesar
Dekurion
Dominus
Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten
Cursus honorum
Romerska folkförsamlingen
Romersk rätt
Romerskt medborgarskap
Imperium
Auktoritet
Kollegialitet

Augustus (latin "den upphöjde", plural augusti) var en romersk titel. Den feminina formen är Augusta.

Augustus var ursprungligen ett hedernamn som Gaius Julius Caesar Octavianus erhöll av senaten. Under republikansk tid hade namnet haft religiösa övertoner, och ansågs därför passa Octavianus i rollen som "oövervinnelig fredsbringare". Namnet kom att bli en titel för alla efterföljande romerska kejsare (utom Vitellius), och till skillnad från imperator och caesar aldrig för några andra i kejserliga familjen. Under tetrarkin som infördes av kejsar Diocletianus användes augustus av de två överkejsarna medan vicekejsarna kallades caesar.

KällorRedigera