IRIS-T (produktnamn), även AIM-2000 (beteckning), i Sverige känd som robot 98, kort rb 98, är en modern infraröd-jaktrobot för kurvstrid med medelkort räckvidd och förmåga till direktattack. Roboten utvecklades under 00-talet som ett samarbetsprojekt mellan Tyskland, Italien, Spanien, Grekland, Norge och Sverige med den tyska försvarskoncernen Diehl BGT Defence som samordnare.[2] Robotens framtagning grundar sig på att framför allt ersätta den mångspridda äldre jaktroboten AIM-9 Sidewinder och är optimerad för att kunna bekämpa mål på mycket korta avstånd från det egna flygplanet.[2] Förutom jaktrobot har IRIS-T senare även vidareutvecklats till luftvärnsrobot och attackrobot.

IRIS-T / AIM-2000
IRIS-T expo front (cropped 2).JPG
Blind IRIS-T jaktrobot uppvisad under ILA, Berlin, 2006.
TypJaktrobot
Luftvärnsrobot
UrsprungslandTyskland Tyskland
Servicehistoria
BrukstidDecember 2005[1]
Används avse Användare
Produktionshistoria
DesignerSamarbetsprojekt[2][3][4]

Tyskland Tyskland
Italien Italien
Grekland Grekland
Norge Norge
Sverige Sverige
Kanada Kanada
Spanien Spanien

1996 –
1996 –
1996 –
1996 –
1996 –
1996 – 2002
2002 –

DesigndatumRobotar

IRIS-T
IRIS-T SL

~ 1996 – 2004[3]
~ 2007 – 2015[1]

TillverkareDiehl BGT Defence (bland flera)
Kostnad/enhetRobotar

IRIS-T

270 000 $[5]

ProduktionsperiodRobotar + robotsystem

IRIS-T
Lvrbs 98

2005 –
2018 – 2023[6]

Antal tillverkadeRobotar

IRIS-T

4 000 st[3][5]

VarianterRobotar

IRIS-T
IRIS-T SL
IDAS

jaktrobot
luftvärnsrobot[2]
ubåtsrobot

Robotsystem

IRIS-T SLS
IRIS-T SLM

luftvärnssystem
luftvärnssystem

Specifikationer
Längd2936 mm
Vikt87,4 kg
Spännvidd447 mm
Diameter127 mm
StridsspetsFörfragmenterad splittersprängladdning
Stridsspetsvikt12,7 kg[7]
TändrörZonanslagsrör (zonar)
MålsökareMålsökning

IRIS-T
IRIS-T SL

Infraröd målsökare
Aktiv radarmålsökare

StyrsystemVektoriserad dragkraft
(TVC-styrning)[2]
Prestanda
RäckviddLängdräckvidd

IRIS-T
IRIS-T SLS
IRIS-T SLM

~ 25 000 m
~ 10 000 m[6][2]
~ 40 000 m[1]

MaxhöjdHöjdräckvidd

IRIS-T
IRIS-T SLS
IRIS-T SLM

~ 20 000 m
~ 5 000 m[6][2]
~ 20 000 m[1]

MaxhastighetMaxhastighet i machtal

IRIS-T
IRIS-T SLS

mach 3
mach 2+[8]

Tekniker från Luftwaffe monterar en IRIS-T på en Eurofighter Typhoon
Rb 98 IRIS-T på vingspetsen till en JAS 39C Gripen

IRIS-T står för "Infra Red Imaging System – Tail controlled", alternativt "Thrust vector controlled" (Infratött Bildsystem – Stjärtkontrollerad/Vektoriserad dragkraftkontrollerad,[9][2] tidigare även "Infra-Red Improved Sidewinder–TVC" (Infraröd Förbättrad Sidewinder).[4] AIM-2000 står för "Air Intercept Missile – 2000" (Luftgenskjutningsrobot årsmodell 2000).

Jaktvarianten av IRIS-T används i flera olika försvarsmakter. Den används bland annat inom det tyska flygvapnet och hellenska flygvapnet under beteckningen AIM-2000.[10][7] I svenska försvarsmakten används roboten under beteckningen robot 98 och brukas inom det svenska flygvapnet för JAS 39 Gripen och inom luftvärnet för Eldenhet 98 (Bandvagn 410).[2] Se avsnittet Sverige (Robotsystem 98) för mer information.

RobotvarianterRedigera

IRIS-TRedigera

IRIS-T utan suffix är den ursprungliga jaktvarianten av IRIS-T-familjen. IRIS-T är försedd med en infraröd målsökare, kombinerat med ett tröghets- och satellitnavigeringssystem (GPS).[2] Den har mycket hög stridsprestanda, såsom extrem närstridskapacitet (60 G, 60 °/s svängprestanda) och 5 till 8 gånger längre längdräckvidd än AIM-9 Sidewinder. Roboten har även mycket bra skydd mot motmedel, bland annat fackeldämpning och högt ECM-motstånd.[3] Robotens stridsdel består av en splitterstridsladdning som väger drygt 11 kilo och är försedd med ett zonanslagsrör.[2]

IRIS-T avancerade målsökare och kraftiga svängprestanda ger roboten möjlighet att bekämpa mål bakom avfyrningsflygplanet och roboten har kapacitet att avfyras både i LBL (Lock On Before Launch), mållåsning före avfyrning, eller LOAL (Lock On After Launch), mållåsning efter avfyrning, varav roboten matas med målinformation från flygplanets radar eller dylikt och kan avfyras mot målets generella riktning, varav robotens målsökare låser målet under loppets gång. IRIS-T saknar även datalänk och kan ej kontrolleras efter avfyrning (så kallad fire-and-forget på engelska).[2] Typen kan skjutas från både konventionella flygplansbalkar och luftvärnssystemet IRIS-T SLS.

Utvecklingen av IRIS-T började med internationellt stöd i oktober 1995. I juli 1996 undertecknade Tyskland tillsammans med Kanada, Grekland, Italien, Norge och Sverige ett samarbetsavtal som omfattar utveckling och produktion av IRIS-T. Den tyska regeringen finansierar 47 % av programkostnaden, Italien 20 %, Sverige 18 %, Grekland 8 %, Kanada 4 % och Norge 3 %.[4]

Framtagningen av roboten skulle göras av ett internationellt industriteam bestående av flera olika företag:[4]

Även Danmark, Nederländerna, Portugal, Spanien och Turkiet visade intresse för programmet[4] och år 2002 kom Spanien att gå med, i och med att Kanada utgick.[3]

I december 2005 var utvecklingen av roboten klar och produktionen av 4 000 robotar påbörjades för leverans till de olika projektländerna. Leveransen av dessa 4 000 robotar skulle pågå fram till 2011 enligt Diehl.[3]

IRIS-T SLRedigera

IRIS-T Surface Launched (SL), svenska: IRIS-T Ytavfyrad är en luftvärnsrobot vidareutvecklad av Diehl BGT Defence utifrån jaktroboten IRIS-T. IRIS-T SL är försedd med en aktiv radarmålsökare istället för en IR-målsökare, vilket gör att den låser sig på radarsignaturer istället för värmesignaturer. Roboten är även försedd med en mycket kraftiga och större raketmotor utvecklad av Nammo. Detta är för att ge roboten bra räckvidd då den avfyras från marken.[1][11]

IRIS-T SL roboten används i luftvärnsrobotsystemet IRIS-T SLM.

Utvecklingen av IRIS-T SL påbörjades runt 2007, då Diehl BGT Defense valde ut företaget Nammo för utvecklingen av en uppgraderad raketmotor för IRIS-T-roboten som skulle tillåta medellång räckvidd vid markavfyrning. Företaget INTRACOM Defense Electronics (IDE) fick uppdraget att konstruera en ny generations mjukvarudefinierad datalänk för roboten. I september 2008 gick kontraktet att ta fram robotens kontrolytor gick till företaget SENER, och i april 2009 tilldelades kontraktet för att ta fram en "high-pressure pure air generator" (HiPPAG), svenska: renluftshögtrycksgenerator, samt magnetventiler för målsökaren, till företaget Ultra Electronics Precision Air Systems. HiPPAG-systemet används som kylgaskompressor, medan magnetventilerna används för gasdistribution till IR-detektorerna.[1]

IRIS-T SL provskjöts för första gången i oktober 2009. Provskjutningen tog plats vid försöksanläggningen "Overberg Test Range" i Sydafrika.[1] Diehl BGT Defense genomförde två testskjutningar av IRIS-T SL och demonstrerade dess mekaniska och aerodynamiska kapacitet samt operativa prestanda vid Overberg Test Range i maj 2011. Den första prototypen av IRIS-T SL testades mot en målrobot i december 2012 och ytterligare provskjutningar mot målrobotar kom att göras under följande år fram till slutproven 2015 då robotens styrförmåga kvalificerades.[1]

IDASRedigera

Interactive Defence and Attack System (IDAS), svenska: Interaktivt Försvar- och Attacksystem, är en ubåtsrobot (ubåtsavfyrad allmålsrobot) utvecklad ur IRIS-T.

IDAS planeras att användas av tyska flottans ubåtsklass Typ 212A bland annat. Detta kommer att bli världens första ubåtsavfyrade allmålsrobot, vilket öppnar helt nya taktiska möjligheter för ubåtar och ett sätt att försvara sig mot havsövervakningsplan och helikoptrar ämnade för ubåtsjakt.

RobotsystemRedigera

 
IRIS-T SLM monterad på en MAN 10 ton lastbil.

IRIS-T SLSRedigera

IRIS-T Surface Launched Short range (SLS), svenska: IRIS-T Ytavfyrad Korträckvidd, alternativt IRIS-T Surface Launched Standard, svenska: IRIS-T Ytavfyrad Standard,[2] är ett luftvärnsrobotsystem för IRIS-T-roboten med kort räckvidd. IRIS-T SLS-systemet använder vanliga oförändrade IRIS-T jaktrobotar med infraröd målsökare.[8] Själva robotlavetten matar istället in ny mjukvara i roboten vid eld för att få den att fungera som luftvärnsrobot.

Eftersom systemet använder vanliga IRIS-T jaktrobotar har systemet avsevärt försämrad robotprestanda jämfört med jaktsystemet, då roboten måste klättra till höjd själv och accelerera från stillastående plattform. IRIS-T SLS:s längdräckvidd anges till cirka 10 km och höjdtäckningen till cirka 5 km.[2]

IRIS-T SLS lanserades av Diehl tidigt 2011[11] men används 2021 enbart av svenska försvarsmakten. (se Luftvärnsrobotsystem 98 (IRIS-T SLS))

IRIS-T SLMRedigera

IRIS-T Surface Launched Medium range (SLM), svenska: IRIS-T Ytavfyrad Medelräckvidd, är ett luftvärnsrobotsystem för IRIS-T SL-roboten med medel räckvidd. IRIS-T SLM-systemet använder roboten IRIS-T SL som försetts med aktiv radarmålsökare och en större kraftigare raketmotor. Motorn är utvecklad av Nammo och tillåter den medellånga räckvidden. SLM-systemet har cirka 4 gånger så lång längdräckvidd och höjdräckvidd som SLS-systemet (40 000 meter längd, 20 000 meter höjd).[1][11]

Det första kompletta IRIS-T SLM-systemet testades framgångsrikt för första gången år 2014 inför internationella försvars-representanter.[12]

Sverige (Robotsystem 98)Redigera

I Sverige används IRIS-T under beteckningen robot 98 (rb 98), eller robotsystem 98 (rbs 98) för hela systemet. Den brukas i två primära varianter: en jaktvariant och en luftvärnsvariant.

Jaktrobotsystem 98 (IRIS-T)Redigera

 
JAS 39C Gripen beväpnad med jaktrobot 98 på vingarna

Jaktrobotsystem 98 (jrbs 98) är den Svenska benämningen för jaktrobotsystemet IRIS-T. Systemet brukas på enhetsflygplanen JAS 39A/B, C/D och E/F Gripen och bygger bland annat på integrering av mjukvara i flygplanen som tillåter användning av robot 98 jaktrobotar. Robot 98 som avses användas i jaktroll brukar benämnas jaktrobot 98 (jrb 98).

Införskaffningen av jaktrobot 98 gjordes som ett framtagningssamarbete mellan ett antal länder där Sverige ingick. En av grunderna för projektet var att ta fram en ersättare för den äldre AIM-9L Sidewinder (robot 74) från 1980-talet.[2] Jaktrobot 98 blev operativ i det svenska flygvapnet 2009 och används än idag.[2]

Luftvärnsrobotsystem 98 (IRIS-T SLS)Redigera

 
Eldenhet 98 (IRIS-T SLS) uppvisad under ILA, Berlin, 2018.

Luftvärnsrobotsystem 98 (lvrbs 98) är den Svenska benämningen för luftvärnsrobotsystemet IRIS-T SLS. Till systemet används samma typ av IR-robot som till jaktrobotsystem 98 i bruk på JAS 39 Gripen (robot 98).[8] Robot 98 som avses användas i luftvärnsroll brukar benämnas luftvärnsrobot 98 (lvrb 98).

Systemet bygger på bandvagn 410 som byggts om till robotavfyrningsplattform under enhetsbeteckningen eldenhet 98 (elde 98). Se Eldenhet 98. I robotsystemet ingår även ett lednings- och sambandssystem, radarsystem och ledningscontainrar.[13]

Anskaffning av Luftvärnsrobotsystem 98Redigera

Införskaffningen av IRIS-T SLS påbörjades under början av 2010-talet för att hitta en ersättare för robotsystem 70 som varit i bruk sedan 1977, och antogs skulle tas ur bruk runt 2016/2017.[14] Sveriges riksdag tog beslut om att anskaffa systemet strax före juluppehållet 2012, och på regeringssammanträdet den 20 december fick Sveriges försvarsmakt i uppdrag att göra en beställning för systemet.[14] Trots att socialdemokraterna var överens med regeringen Reinfeldt om att det behövdes en uppgradering av det svenska luftvärnet var de dock emot beslutet att köpa in IRIS-T SLS.[14]

Beställningen för det nya IRIS-T SLS-systemet ska ha gjorts i mars 2013[11] för en kostnad av cirka 1 miljard svenska kronor (1 000 000 000 SEK).[6][14] Enligt de ursprungliga planerna skulle systemet levereras redan 2016,[11] men på grund av förseningar kom det första kompletta systemet av luftvärnsrobotsystem 98 (eldenhet 98) först att överlämnas av Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten den 23 augusti 2019.[15][16] Luftvärnsrobotsystem 98 kommer att levereras fram till cirka 2023[6] och ska på sikt ersätta robotsystem 70 inom den svenska armén.

Eldenhet 98Redigera

Eldenhet 98 (elde 98) är den robotavfyrningsplattform som skjuter robot 98 i luftvärnsrobotsystem 98. Plattformen baseras på en modifierad bandvagn 410 som försetts med en uppfällbar robotlavett för 4 robotar på den bakre vagnen.[8]

Systemet kan verka med god förmåga mot alla typer av luftmål; till exempel flygplan, helikoptrar och andra robotar.[8] Vid eld skjuts robotarna rakt upp och kan sedan välja ett mål i 360 grader.[13] Förenklat sagt; robotarna skjuts genom att förmedla måldata till robotarna från en radar, såsom målets position, hastighet och höjd, etc, varav en måldator räknar ut hur roboten ska flyga för att kunna se målet. Därefter avfyras roboten enligt målbanan och börjar söka efter målet med sin infraröda målsökare. När målet hittats så låser sig roboten på målet och börjar jaga det. Alla fyra robotar kan skjutas samtidigt från samma lavett mot fyra olika mål.[13]

AnvändareRedigera

 
Saab 39 Gripen med blind IRIS-T på vingspetsen

AnmärkningarRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j] ”IRIS-T SL Surface-to-Air Guided Missile”. airforce-technology.com. https://www.airforce-technology.com/projects/iris-t-sl-surface-to-air-guided-missile/. Läst 24 september 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Nytt närluftvärn med IRIS-T SLS” (pdf). luftvarn.se. http://www.luftvarn.se/vlv/vlv_1301_iris_t_sls.pdf. Läst 24 september 2021. ”Andra källor, däribland tidskriften "Ny Teknik" den 27 december, anger också att beslutet innefattar köp av det tyska luftvärnsrobotsystemet IRIS-T SLS (Infra Red Imaging System -Tail/Thrust Vector Controlled Surface Launched Standard).” 
  3. ^ [a b c d e f] ”IRIS-T – The world's highest-performance, short range, air-to-air guided missile”. diehl.com. 12 maj 2005. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306174050/http://www.diehl.com/en/nc/diehl-group/press/iris-t-the-worlds-highest-performance-short-range-air-to-air-guided-missile/190.html. Läst 15 oktober 2021. 
  4. ^ [a b c d e] ”IRIS-T”. airwar.ru. http://www.airwar.ru/weapon/avv/iris-t.html. Läst 15 oktober 2021. 
  5. ^ [a b] ”IRIS-T”. deagel.com. https://www.deagel.com/Defensive%20Weapons/IRIS-T/a001103. Läst 15 oktober 2021. 
  6. ^ [a b c d e] Thomas Molen (5 december 2014). ”Skjut och glöm med luftvärnsrobot 98” (jpg). pbs.twimg.com. Arkiverad från originalet den 24 september 2021. https://web.archive.org/web/20210924120346/https://pbs.twimg.com/media/B4HFhWlCAAAEd19?format=jpg&name=small. Läst 24 september 2021. ”Hur många miljarder koster det, 1.0.” 
  7. ^ [a b] Grekiska flygvapnet. ”AIM-2000 (IRIS-T) Infrared Imaging Seeker – Tail”. haf.gr. https://www.haf.gr/en/equipment/aim-2000-iris-t-infrared-imaging-seeker-tail/. Läst 15 oktober 2021. 
  8. ^ [a b c d e] ”Ett starkare försvar, Eldenhet 98 till Luftvärnsregementet” (video). youtube.com. 6 september 2019. https://www.youtube.com/watch?v=F_s4-zt-sKE. Läst 15 oktober 2021. 
  9. ^ ”Nya vapen till Gripen” (PDF). 2000. https://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_2_2000_nya_vapen_till_gripen.pdf. Läst 15 oktober 2021. ”Robot 98 heter IRIS-T, vilket är en förkortning av Infra Red Imaging System- Tail control.” 
  10. ^ [bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/ausruestung-bewaffnung/iris-t-aim-2000 ”Die Luft-Luft-Rakete IRIS-TInfra-Red Imaging System – Tail/Thrust Vector controlled AIM-2000”]. bundeswehr.de. bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/ausruestung-bewaffnung/iris-t-aim-2000. Läst 15 oktober 3032. 
  11. ^ [a b c d e] ”IRIS-T SLM”. deagel.com. https://www.deagel.com/Artillery%20Systems/IRIS-T%20SLM/a002642. Läst 24 september 2021. 
  12. ^ ”Air Defence Systems IRIS-T SLM/SLS”. diehl.com. https://www.diehl.com/defence/en/products/air-defence-systems/. Läst 24 september 2021. 
  13. ^ [a b c] Stefan Bratt, red (2019). Artilleri & Luftvärn, Artilleri-Tidskrift (Stefan Bratt) (3): sid. 10, 11. Läst 15 oktober 2021. 
  14. ^ [a b c d] ”Enström: Vi behöver en ny luftvärnsrobot”. sverigesradio.se. 27 december 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5392079. Läst 15 oktober 2021. 
  15. ^ ”Överlämning av nya Eldenhet 98 påbörjad”. fmv.se. Arkiverad från originalet den 5 september 2019. https://web.archive.org/web/20190905172335/http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Overlamning-av-nya--robotsystem-98-paborjad/. Läst 5 september 2019. 
  16. ^ ”Försvaret om ny luftvärnsrobot: Starten på ombeväpningen av luftförsvaret”. sverigesradio.se. 23 augusti 2019. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=7285589&fbclid=IwAR10EmX0NujjtKoEfx9DkRIquvPovdZhH9ojxtSpFHlV_y_2pKf6eiM-Lmc. Läst 5 september 2019. 

Externa länkarRedigera