Homogena koordinater

typ av koordinater som framför allt används inom projektiv geometri och analytisk geometri

Homogena koordinater, eller fullständigare homogena kartesiska koordinater, är en typ av koordinater som framför allt används inom projektiv och analytisk geometri. Praktisk användning förekommer främst inom datorgrafik.[1]

Homogena koordinater kan, till skillnad från vanliga kartesiska koordinater, förutom att beteckna finita punkter även beteckna punkter i oändligheten. De homogena koordinaterna för den finita punkten i kartesiska koordinater definieras som:

där kan betraktas som en skalningsfaktor. Normalt brukar man sätta så att

.

men ur definitionen framgår att varje finit punkt kan representeras av ett oändligt antal homogena koordinater på formen med .

Observera!
Det förekommer även att koordinaterna anges med "skalfaktorn" först (vilken då ofta kallas ). I det tvådimensionella fallet således , så att [2]

Om betecknar koordinaterna en punkt i oändligheten på en linje med (värdet på är oväsentligt så länge det är ändligt - alla parallella linjer har samma oändlighetspunkt[3]). Om så ligger oändlighetspunkten i y-axelns riktning.

, och kan inte alla vara noll och saknar således innebörd. Origo representeras av , eller snarare av .

En linje i kartesiska koordinater motsvaras i homogena koordinater av [4].

Taltrippeln beskriver linjens läge och riktning och kallas linjens koordinater, dess linjekoordinater.

Ovan har tvådimensionella homogena koordinater beskrivits (att avbilda tredimensionella strukturer på ett tvådimensionellt plan är den vanligaste tillämpningen av projektiv geometri), men de kan definieras för från en till så många dimensioner man önskar. För en dimension har vi , för tre dimensioner etcetera.

Ursprungligen avsågs med beteckningen "homogena koordinater" sådana koordinater som avsåg detsamma om man multiplicerade (eller dividerade) dem med en skalningsfaktor, så att de representerade kvotförhållanden och inte absoluta värden - exempelvis blir punkten punkten (som ligger dubbelt så långt från origo, som , men i samma riktning) om man multiplicerar koordinaterna med , medan punkten förblir en och samma punkt vid multiplikation av alla koordinaterna med . Därför talar man exmpelvis även om "homogena barycentriska koordinater" och "homogena trilinjära koordinater". Jämför homogen funktion (av grad 1).

Historia redigera

Homogena koordinater anses ofta ha införts av August Ferdinand Möbius i Der barycentrische Calkul 1827[5], men det Möbius införde var barycentriska koordinater, vilka i och för sig fungerar på ett liknande sätt som homogena koordinater. Homogena koordinater i striktare mening beskrevs av Julius Plücker 1835 i System der analytischen Geometrie.[6][7] Punkter (och linjer) i oändligheten hade dock tidigare behandlats av Jean-Victor Poncelet i Essai sur les propriétés projectives des sections coniques 1820.

Notation redigera

Homogena koordinater kan dels skrivas med komma som separator, men även kolon förekommer  , vilket anses poängtera kvotförhållandet. Ibland används hakparenteser   för att markera mångfalden av koordinattripplar som betecknar samma punkt. Ibland används bådadera   och ibland, speciellt i äldre litteratur, används inga parenteser alls  [8].

Homogena (kartesiska) linjekoordinater redigera

Precis som   inte kan beskriva punkter i oändligheten, kan grundskolans och gymnasiets klassiska linjeekvation   med linjekoordinaterna   inte beskriva linjer som är parallella med y-axeln (med en oändlig riktningskoefficient och en skärningspunkt med y-axeln i oändligheten). För detta behövs en tredje linjekoordinat, vilket kan lösas med   och de motsvarande linjekoordinaterna  . Då är   en linje parallell med y-axeln genom punkten  , y-axeln motsvaras således av  , och   en linje parallell med x-axeln genom  , med   motsvarande x-axeln. Om vi även använder homogena punktkoordiater  , som i   så motsvarar   linjen i oändligheten (  och   kan anta vilka värden som helst och således avses alla punkter på oändlighetslinjen).

Liksom för homogena punktkoordinater saknar   mening och liksom för homogena punktoordinater är   om  .

Om   och   går linjen genom origo och har riktningskoefficienten  , och om   och   skär linjen y-axeln i   och har riktningskoefficienten  .

Dualitet och homogena koordinater redigera

Punkter och en rät linje Räta linjer och en punkt
Om   är variabler i punktkoordinaterna  , så omfattar ekvationen   alla punkter på den fixa räta linjen  . Om   är variabler i linjekoordinaterna  , så omfattar ekvationen   alla räta linjer genom den fixa punkten  .
En linjärkombination av två punkter   och  , det vill säga   eller   (där  ), är en punkt på den räta linjen genom   och  . Linjärkombinationen spänner upp värdemängden för punkterna på linjen genom   och  . En linjärkombination av två räta linjer   och  , det vill säga   eller   (där  ), är en rät linje genom skärningspunkten mellan   och  . Linjärkombinationen spänner upp värdemängden för linjerna genom skärningspunkten mellan   och  .
Om   och   är två punkter på linjen   så kan ekvationen för varje punkt på   skrivas som  . Om   och   är två linjer genom punkten   så kan ekvationen för varje linje genom   skrivas som  .
Två punkter   och   är identiska om och endast om determinanterna
 ,   och  .
Två räta linjer   och   är identiska om och endast om determinanterna
 ,   och  .
Tre skilda punkter  ,   och   ligger på en och samma räta linje om och endast om determinanten
 

 .
Tre skilda räta linjer  ,   och   skär varandra i samma punkt om och endast om determinanten
 

 .
Linjekoordinaterna   för linjen genom två icke identiska punkter   och   ges av:
 ,   och  .
Skärningspunkten   mellan två icke identiska linjer   och   ges av:
 ,   och  .

Se även redigera

Referenser redigera

  • William Caspar Graustein, 1920, Introduction to Higher Geometry, kapitel III, sid. 29 ff, McMillan, New York (15:e tryckningen 1939).
  • Frederick Shenstone Woods, 1864,-Higher Geometry; an Introduction to Advanced Methods in Analytic Geometry, sid. 27 ff, Ginn and company, Boston, New York...
  1. ^ Homogena koordinater och datorgrafik, Chalmers tekniska högskola 2011.
  2. ^ Se H.S.M. Coxeter, 1998, Non-Euclidean Geometry, sid. 76 ff, ISBN 9780883855225.
  3. ^  . Således går    (och  ) medan  .
  4. ^  
  5. ^ Der barycentrische CalkulBritannica Online.
  6. ^ Graustein, 1920, sid. 30.
  7. ^ Julius Plücker, 1835, System der analytischen Geometrie, sid.4-5, Verlag von Duncker und Humblot, Berlin.
  8. ^ Så gör exempelvis Woods (1864).

Externa länkar redigera