Knutpunkten

järnvägsstation i Helsingborg, Skåne
(Omdirigerad från Helsingborg C)

Knutpunkten, numera formellt Helsingborg C[2] (av äldre personer även kallad "Nya Knutpunkten", i folkmun kallad "Knutan"[3]) är Helsingborgs huvudstation och ett kommunikationsnav för färjor, fjärrtåg, Öresundståg, Pågatåg, stads- och regionbussar. Det är en av Sveriges mest trafikerade kommunikationsanläggningar. Järnvägsstationen är elfte störst i Sverige med 20 600 passagerare per vardag (2011).[4] Till detta kommer passagerare hos färjetrafiken och busstrafiken. Totalt besöks Knutpunkten av cirka 45 000 personer dagligen.[5] Byggnaden är ett stort komplex som även innehåller restauranger, pubar, butiker och kontorslokaler. Granne med Knutpunkten ligger det samtida Elite Hotel Marina Plaza med 197 rum. Som järnvägsstation betraktat är det en av de största stationsbyggnaderna i Sverige och en av Sveriges åtta stationer med underjordiska järnvägsspår i Helsingborgstunneln.[6] Det finns två perronger under jord (fyra spår). Det finns även en perrong ovan jord, som dock inte är i reguljärt bruk utan används för parkering av tåg. Byggnaden innehåller dessutom flera administrativa funktioner för Helsingborgs stad såsom Stadsbyggnadsförvaltningen med mera.

Knutpunkten
Knutpunkten-Helsingborg C Byggs om.png
Under ombyggnad 2020
Stationsinformation
OrtHelsingborg
Öppnade1991
Trafikeras avSJ AB
Skånetrafiken
ÄgareWihlborgs
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Nivåer1
Spår under jord4 resandespår
Passagerare per år18 miljoner (2002)[1]
varav 6 miljoner med tåg (2011)
Förbindelser
Övriga trafikslagBussar
Färjor
Anslutande linjerVästkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Läge
Koordinater56°2′40″N 12°41′40″Ö / 56.04444°N 12.69444°Ö / 56.04444; 12.69444
StationssignaturHb
Exteriör mot Kungstorget före ombyggnad
Interiör före ombyggnad

KommunikationerRedigera

Knutpunkten är Helsingborgs största järnvägsstation (av tre inom tätorten och tio totalt inom Helsingborgs kommun) [a] och en av de största i Sverige. Tidigare var den station som låg 300 m norrut viktig främst för fjärrtrafiken med tåg från Göteborg och Stockholm som även fortsatte med färja till Helsingør, men idag har den regionala tågtrafiken tagit över nästan helt. Det går Öresundståg till Göteborg, Malmö och Köpenhamn via Landskrona. Det går också Pågatåg till Förslöv och Halmstad och även till Kristianstad (via Hässleholm och Åstorp) samt till Trelleborg via Landskrona och mot Ystad via Eslöv. Även SJ trafikerar Helsingborg som en del av linjen Malmö-Helsingborg-Göteborg-Stockholm, efter att inte trafikerat staden 2011–2015. Söder om den underjordiska tågstationen (med fyra spår) är Västkustbanan dubbelspårig. Norr om stationen leds trafiken under Helsingborg i den enkelspåriga Helsingborgstunneln och fortsätter genom Pålsjö skog i ovan jord fram till Maria Station. Detta segment är den enda återstående delen av Västkustbanan som inte byggts ut till dubbla spår.

Från och med 2010 avgår både Scandlines och HH-Ferries färjor från Knutpunkten till Helsingør.[7] HH-leden trafikeras i och med det var 15:e minut (om natten mer sällan). Eftersom Öresundsförbindelsen kostar nästan dubbelt så mycket för i stort sett alla biljettyper, har trafiken på HH-leden inte minskat i någon betydande grad.

Att stationen gjordes så pass stor beror på följande:

Bussarna har numera en ny bussterminal på Knutpunkten som invigdes 2005.

Stationens funktion har förändrats en hel del sedan invigningen. Tidigare gick tågfärjetrafiken in i en terminal i södra änden av Knutpunkten, men när Öresundsbron invigdes försvann godstrafiken och tågfärjeläget revs år 2000. Istället har den nya bussterminalen tagit över ytorna där tågen höll till under ett fåtal år.

ByggnadenRedigera

 
Ett vikarierande pågatåg inväntar avgång mot Malmö via Teckomatorp

Knutpunkten uppfördes 1984-1991 efter ritningar av Ivar Krepp och med delar ritade av Helgo Zettervall på platsen där den gamla Centralstationen tidigare låg. I och med byggandet av Knutpunkten och nergrävningen av spåren löstes ett stort problem angående järnvägen i Helsingborg.

Fastigheten har bytt ägare ett flertal gånger i mitten av 2000-talet. Kungsleden AB sålde 2005 fastigheten till en fond förvaltad av danska Keops A/S. 2007 förvärvades fastigheten av en fond förvaltad av brittiska Lathe Investment för att redan 2008 tas över av Nordic Land. 13 oktober 2010 bytte byggnaden åter ägare, denna gången till Wihlborgs[8].

Tågtrafik före KnutpunktenRedigera

Tidigare fanns två järnvägsstationer för fjärrtrafik i Helsingborg: Färjestationen samt Centralstationen.

Från Ångfärjestationen avgick tåg norrut och österut (mot Göteborg, Stockholm och Hässleholm) samt, som namnet antyder, tåg mot Danmark via färjorna till Helsingör. Denna station låg ungefär 300 m norr om Knutpunkten. Från Centralstationen som låg där Knutpunkten ligger idag avgick tåg söderut (till Malmö på den enkelspåriga Rååbanan), samt tåg mot Åstorp (Skånebanan som anslöt via nuvarande Ramlösa Station). Tåg till Hässleholm (och vidare till Kristianstad eller Stockholm) kunde således avgå från valfri station - internationella tåg mot Stockholm stannade vid Ångefärjestationen; regionaltåg avgick från Centralstationen. Alla dessa spår låg i markplan med undantag för en viadukt över Drottninggatan upp mot Pålsjö skog.[9]

De bägge stationerna var endast sammanbundna av ett stickspår som korsade Sundstorget och Kungsgatan i markplan. På detta spår drogs tågsätt med växellok i gångfart. Istället för vanliga plankorsningar med bommar gick en järnvägstjänsteman viftande med röd flagga före tåget.[10] Denna förflyttning skedde mycket långsamt och stoppade upp bil- och gångtrafik till Helsingborgarnas stora förargelse. Detta föranledde att tåg Göteborg–Malmö inte leddes via Helsingborg. Att ta bort detta spår och öppna upp för ombyggnation av Norra hamnen och Inre hamnen var ett viktigt argument för att bygga Knutpunkten.

Efter många års diskussioner fram och tillbaka skrev år 1984 SJ och kommunen ett avtal där parterna förband sig att bygga en gemensam station för alla trafikslag: överföring till färjorna, färjetrafiken i sig, genomgående tågtrafik i Helsingborg för den nya Västkustbanans passagerartåg (dubbelspår söderut) samt lokal och regional busstrafik. Dock byggdes endast tunnel för ett enkelspår norr om Knutpunkten vilket idag blivit en allvarlig flaskhals på Västkustbanan.[11] Ovanpå stationen lät kommunen bygga kontorslokaler till stadsförvaltningarna och ett parkeringsgarage samtidigt som ett hotell fick tillstånd att bygga intill Knutpunkten. Byggarbetena pågick 1987–1991.

Gamla KnutpunktenRedigera

 
Kiosken vid gamla Knutpunkten (2007)

Knutpunkten var ursprungligen benämning på korsningen Trädgårdsgatan, Södergatan, Bergaliden och S. Storgatan.[12] På denna plats förgrenade sig spårvägens linjer mot Norr, Söder och Stattena. År 1942 uppförde spårvägen på denna plats en vänthall med personalutrymme, troligen ritad av Ragnar Siebke. Idag hyser byggnaden (lätt ombyggd) en kebabkiosk.[13] Busshållplatsen längs Trädgårdsgatan heter idag "Biblioteket" (efter det närbelägna Stadsbiblioteket) och ligger idag hundra meter längre västerut.

FramtidRedigera

Det finns planer på en nedgrävning av järnvägen söder om stationen, Södertunneln, och då vill man förlänga och utveckla området, bland annat ny nedgång från markplan till den underjordiska tågplattformen. Denna nedgrävning har dock skjutits på framtiden och har (2020) inget beslut om byggstart.

Norrut begränsas trafiken av enkelspår mellan Knutpunkten och Maria Station. Planer finns för dubbelspår men inget beslut är taget om utbyggnad då dubbelspår kräver en ny och kostsam tunnel, Tågaborgstunneln.

Planerna kompliceras även av HH-förbindelsen, den föreslagna tågtunneln mellan Helsingborg och Helsingör.

EftermäleRedigera

En teaterpjäs med titeln Knutpunkten spelades på Lilla scenen på Helsingborgs stadsteater den 26 januari–2 mars 2019. Pjäsen var skriven av Jörgen Dahlqvist och regisserades av Linda Ritzén. Knutpunkten beskrevs som "[...] en kul och samtidigt ömsint berättelse om fem människor som befinner sig på Helsingborgs centralstation. En fiffig väv av historier som på Tjechovskt manér flätas samman av tidlösa teman som kärlek, klass, liv, död och… turandets tuborgdoftande frestelser."[14]

KommentarerRedigera

  1. ^ Inom staden – Maria, Knutpunkten och Ramlösa. Utanför – Kattarp och Ödåkra, Rydebäck, Påarp, Mörarp, Gantofta och Vallåkra

ReferenserRedigera

  1. ^ Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad (2003). Helsingborgs stadskärna: Bevarandeprogram 2002, s. 156. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-3664-3
  2. ^ Emma Thörnkvist (29 januari 2019). ”Knutpunkten blir Helsingborg C – vad tycker du om namnbytet?”. Helsingborgs Dagblad. https://www.hd.se/2019-01-29/knutpunkten-blir-helsingborg-c-vad-tycker-du-om-namnbytet. Läst 27 november 2020. 
  3. ^ Glappet Arkiverad 13 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Resandet med tåg fortsätter att öka i Skåne
  5. ^ Nytt samarbete ska lyfta Knutpunkten Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Lista över järnvägstunnlar i Sverige#Underjordiska stationer
  7. ^ Carlson, Peter (5 augusti 2010). ”Hårt berg försvårar hamnarbete”. Helsingborgs Dagblad. ISSN 1103-9388. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100808161427/http://hd.se/helsingborg/2010/08/05/hart-berg-forsvarar-hamnarbete/. Läst 31 augusti 2010. 
  8. ^ Helsingborgs Dagblad 20 september 2010: Knutpunktens nya ägare utlovar upprustning Arkiverad 23 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ https://stadslexikon.helsingborg.se/viadukter/
  10. ^ Överföring Hbgb Hbf Godståg mellan Helsingborg Godsbangård och Helsingborg Färjestation (video: youtube.com)
  11. ^ https://www.mynewsdesk.com/se/helsingborg/pressreleases/nu-kraevs-beslut-om-sista-delen-av-vaestkustbanan-2986659
  12. ^ https://stadslexikon.helsingborg.se/gamla-knutpunkten/
  13. ^ http://museum.helsingborg.se/web/object/309178
  14. ^ ”Knutpunkten., Helsingborgsstadsteater.se”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190115235637/https://helsingborgsstadsteater.se/shows/knutpunkten/. Läst 15 januari 2019. 

Externa länkarRedigera