Stattena

stadsdel i Helsingborg

Stattena [statteːna] är en stadsdel i norra Helsingborg som avgränsas av Hälsovägen/Ängelholmsvägen i söder, Norra Stenbocksgatan i väster, Ringstorpsvägen i öster och Johan Banérs gata i norr. Den 31 december 2020 hade statistikområdet Stattena 2 879 invånare.[2]

Stattena
Stadsdel
Funkishus längs Norra Stenbocksgatan.
Funkishus längs Norra Stenbocksgatan.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°3′30″N 12°42′14″Ö / 56.05833°N 12.70389°Ö / 56.05833; 12.70389
Area 58,13 hektar[1]
Folkmängd 2 879 (2020)[2]
Befolkningstäthet 50 inv./ha
Statistikkod B011
Stadsdelen Stattenas läge i Helsingborg.
Stadsdelen Stattenas läge i Helsingborg.
Portal: Coat of arms of Helsingborg, Sweden.svg Portal:Helsingborg
Senmodernistisk bebyggelse bakom Stattena centrum.

Det är oklart varför stadsdelen Stattena kallas så. En vanlig teori är att den fick sitt namn under den tid då det var fråga om ett ensamt hus ute på ett fält strax utanför stadens gamla staket. Stå för sig själv och en bit utanför stadskärnan och i Hälsovägens förlängning stod huset där ensamt, ensligt och ena. Detta blev sedan till Stattena, på sin tid också känt som slutstation för några spårvagnslinjer.

HistoriaRedigera

Fram till 1700-talet användes området som fäladsmark av stadens invånare, men vid slutet av århundradet anlades ett antal kronotorp i anslutning till Ringstorpsvägen och Ängelholmsvägen. Dessa var Stattenahus, Ladugårdshus och längre norrut Ringstorpshus. Landsvägarna från Ängelholm och Kullabygden möttes här och trafiken till staden fördes genom den anslutande Långvinkelsgatan, något som bidrog till att krogen Stattenahus inrättades.

Under första hälften av 1800-talet förtätades området då flera tomter styckades ut ur kronotorpens mark. Det till kom även fler krogar i korsningen mellan Långvinkelsgatan och Hälsovägen - "Plottas krog" och senare Norrbro krog (1870). Vidare uppfördes här en väderkvarn i holländsk stil (Ringstorpskvarnen) och senare landeriet Ringstorp. 1851 brann Stattenahus och Ladugårdshus ner till grunden, vilket öppnade möjligheten för att omdana hela stadsdelen. Ett 30-tal hus uppfördes på tomterna under 1850- och 60-talen. På 1870-talet började även en del industri uppstå i området; Ringstorpskvarnen gjordes om till Ångkvarn och senare grundades Ringstorps Ångbryggeri. Under tiden växte området stadigt med enkel bruks- och arbetarbebyggelse i ett plan. Bebyggelsen var helt oreglerad fram till 28 november 1890, då Helsingborgs landsförsamlings municipalsamhälle bildades, vilket ledde till en mer kontrollerad planläggning och en mer stadslik miljö. Huvuddelen av municipalsamhället uppgick i Helsingborgs stad 1905 och kvarvarande del 1907.

I början av 1900-talet förbättrades förbindelserna med andra stadsdelar då två spårvägslinjer (nr 4 och 5) drogs ut till förorten Stattena. De sista spårvagnarna upphörde att rulla i samband med högertrafikomläggningen 1967. I takt med att bebyggelsen förtätades växte Stattena ihop med den egentliga staden. Ett industriområdet växte fram längs Ängelholmsvägen. 1907 förklarade Helsingborgs stadsfullmäktige att stadsdelen med sin till stor del trånga och oreglerade bebyggelse var en sanitär olägenhet, vilket förvisso förändrades efter detta i och med nya anläggningar.

När ny tankar inom arkitektur och stadsplanering fick sina genombrott genomgick Stattena på 1930-talet en stor omdaning. Stadsdelen hade nu vuxit ihop med Helsingborg och man försåg området med en funktionalistisk bebyggelse, särskilt kring Norra Stenbocksgatan. Det gamla Hotell Norrbro revs och ersattes 1939-40 med Norrbrohuset. Dragningen av E4:an längs Ängelholmsvägen gjorde att Norrbroplats, som tidigare varit en central plats i stadsdelen, förlorade sin prägel som stadsdelstorg i och med den tunga biltrafik som passerade dagligen.

Till slut revs nästan all kvarvarande småskaliga bebyggelse för att ge plats åt Stattena centrum och omgivande bostadshus. Inte ens gatunätet sparades.

EtymologiRedigera

Ortnamnet kommer från benämningen "statt ena", alltså "stå ensam" på gammal skånska, vilket i Skåne var ett vanligt namn på ett hus eller mindre samling hus som står ensamma en bit utanför den centrala bebyggelsen och förekommer på ett fyrtiotal platser i landskapet.[3] Uttalet ska därför ha betoning på "Statt" och ett långt e i "ena". Det har funnits teorier om att ortnamnet ska vara en förvrängning av ordet "stättorna" i betydelsen ängarna, eller att det ska komma från tyskans Stadt ende (stadens slut), men på en karta från 1787 av Daniel Björkegren och Carl Egerström ser man att det ungefär vid Norrbro ligger en byggnad som benämns "Stadt Ena", vilket bekräftar att den handlar om en ensamstående byggnad eller bebyggelse.[4]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Stattena 2000–2020[2]
ÅrFolkmängd
2000
  
2 571
2001
  
2 481
2002
  
2 458
2003
  
2 476
2004
  
2 498
2005
  
2 549
2006
  
2 546
2007
  
2 547
2008
  
2 516
2009
  
2 592
2010
  
2 570
2011
  
2 564
2012
  
2 614
2013
  
2 661
2014
  
2 744
2015
  
2 811
2016
  
2 849
2017
  
2 858
2018
  
2 951
2019
  
2 929
2020
  
2 879

DemografiRedigera

Statistikområdet Stattena hade 2 564 invånare den 1 januari 2012, vilket utgjorde 2,6 % av befolkningen i hela Helsingborgs tätort (här alla statistikområden i Helsingborgs kommuns innerområde, motsvarande Helsingborgs tätort inklusive vissa närliggande småorter). Medelåldern var vid samma tid 45,0 år, vilket är något högre än medelåldern i Helsingborgs om helhet.[5] Den största åldersgruppen inom statistikområdet var 20 till 29 år med 19,5 %. Andelen barn och ungdomar var däremot lägre än för Helsingborg som helhet.[6]

Andelen personer med utländsk bakgrund, alltså personer som antingen är födda utanför Sverige eller har föräldrar som båda är födda utanför Sverige, var inom statistikområdet 15,9 %, vilket är klart lägre än genomsnittet för staden. Av de som är födda utanför Sverige är en något större andel födda i Norden och en något mindre andel födda utanför Europa än för Helsingborg som helhet.[7]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Åldersfördelning (2011)
Åldersgrupp Andel
0–9 5,8 %
  
10,4 %
  
10–19 6,7 %
  
10,2 %
  
20–29 19,5 %
  
15,5 %
  
30–39 14,8 %
  
13,1 %
  
40–49 12,2 %
  
13,3 %
  
50–59 12,2 %
  
12,3 %
  
60–69 11,2 %
  
11,6 %
  
70–79 8,5 %
  
7,6 %
  
80– 9,1 %
  
6.0 %
  
Medelålder 45,0
  
41,8
  
       Utländsk bakgrund (2011)
Andel 15,9 %
  
28,8 %
  
Födelseland (för födda utanför Sverige)
Region Andel
Övriga Norden 17,6 %
  
12,3 %
  
Övriga Europa 45,7 %
  
48,7 %
  
Övriga Världen 36,7 %
  
39,1 %
  
Källa: Helsingborgs stad.[5][7]

Utbildning och inkomstRedigera

Stattena hade den 31 december 2011 en utbildningsnivå i någorlunda paritet med Helsingborg som helhet. Andelen invånare mellan 20 och 64 år med endast förgymnasial utbildning var däremot lägre än genomsnittet för staden medan andelen med gymnasial eller eftergymnasial utbildning var något högre än genomsnittet.[8] Medelinkomsten för statistikområdet uppgick 2010 till 300 800 kronor jämfört med 315 500 kronor för Helsingborg som helhet. Kvinnornas medellön var 79,3 % av männens, vilket är en något mindre skillnad än genomsnittet i Helsingborg på 76 %.[9]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Utbildningsnivå (2011)
Utbildning Andel
Förgymnasial 12,1 %
  
15,2 %
  
Gymnasial 47,9 %
  
46,0 %
  
Eftergymn. (<3 år) 16,5 %
  
16,1 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 21,6 %
  
20,7 %
  
Ingen uppgift 1,9 %
  
2,1 %
  
       Förvärvsinkomst (2010)
Kön Inkomst
Kvinnor 265,9
  
272,7
  
Män 335,4
  
357,8
  
Medel 300,8
  
315,5
  
Källa: Helsingborgs stad.[8][9]

Sysselsättning och hälsaRedigera

Arbetslösheten för personer mellan 20 och 64 år uppgick år 2011 till totalt 6,7 %, vilket är under genomsnittet i staden. Ungdomsarbetslösheten (för personer mellan 18 och 24 år) var 6,4 %, vilket är en av de lägsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna i Helsingborg. Arbetslösheten för personer i åldersgruppen 55 till 64 år var 6,0 %, även det en bra bit under medel.[10] Den öppna arbetslösheten uppgick 2010 till 2,5 %.[11] Andelen förvärvsarbetande uppgick 2010 till totalt 73,6 %. Förvärvsintensiteten var något högre för kvinnorna (75,1 %) jämfört med männen (72,2 %).[12] Av de med arbete i stadsdelen pendlade 1 142 personer till arbeten utanför stadsdelen år 2010, medan 1 623 pendlade in från utanför Stattena till arbeten i stadsdelen.[13] Antalet arbetsplatser i stadsdelen var samma år 1 735. Den avgjort största yrkesgruppen var inom tillverkningsindustri.[14] Andelen studerande var 3,9 %.[11]

År 2010 var 7,5 % av befolkningen i stadsdelen förtidspensionerad.[11] Det genomsnittliga antalet frånvarodagar på grund av sjukdom för stadsdelen uppgick år 2011 till 31,3 dagar jämfört med 29,4 dagar för Helsingborg som helhet. Ohälsotalet var större för kvinnorna än för männen.[15]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Arbetslöshet (2011)
Åldersgrupp Andel
Totalt (18–64 år) 6,7 %
  
9,4 %
  
18–24 år 6,4 %
  
12,1 %
  
55–64 år 6,0 %
  
7,6 %
  
       Ohälsotal (2011)
Kön Dagar
Kvinnor 34,9
  
34,6
  
Män 27,8
  
24,2
  
Medel 31,3
  
29,4
  
Källa: Helsingborgs stad.[10][15]

Politiska sympatierRedigera

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
Parti Andel
Moderaterna 29,6 %
  
31,5 %
  
Socialdemokraterna 27,1 %
  
30,6 %
  
Sverigedemokraterna 11,5 %
  
10,2 %
  
Miljöpartiet 11,3 %
  
9,3 %
  
Folkpartiet 7,2 %
  
7,1 %
  
Vänsterpartiet 4,0 %
  
3,6 %
  
Kristdemokraterna 2,8 %
  
2,9 %
  
SPI 3,0 %
  
2,0 %
  
Centerpartiet 1,6 %
  
1,9 %
  
Källa: Helsingborgs stad.[16]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Statistikområden Helsingborg”. Öppna Helsingborg. Helsingborgs stad. https://helsingborg.opendatasoft.com/explore/dataset/statistikomraden-helsingborg/table/. Läst 7 augusti 2021. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder”. Helsingborgs stads statistikdatabas. Helsingborgs stad. http://statistik.helsingborg.se/PXWeb/pxweb/sv/helsingborg/helsingborg__Befolkning/BE01.px. Läst 7 augusti 2021. 
  3. ^ Edlund, Lars-Erik (2016), Litteraturkrönika 2016, Lund: Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet, s. 233, https://www.sol.lu.se/fileadmin/user_upload/sol/ovrigt/anf/193-235_ANF_17.pdf 
  4. ^ Ander 1985, s. 5–7.
  5. ^ [a b] Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  6. ^ Helsingborgs stad. Statistikdatabas för Helsingborg : Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder[död länk]. Senast uppdaterad 31 maj 2012. Läst 18 juli 2012.
  7. ^ [a b] Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund efter ålder 2011-12-31[död länk].
  8. ^ [a b] Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
  9. ^ [a b] Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
  10. ^ [a b] Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].
  11. ^ [a b c] Helsingborgs stad. Befolkningens sysselsättning år 2010 (20-64 år)[död länk].
  12. ^ Helsingborgs stad. Förvärvsarbetande efter kön, förvärvsintensiteter 2010[död länk].
  13. ^ Helsingborgs stad. Arbetspendling 2010[död länk].
  14. ^ Helsingborgs stad. Sysselsatta efter näringsgren 2010[död länk].
  15. ^ [a b] Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
  16. ^ Helsingborgs stad. Statistikdatabas för Helsingborg : Valresultat i kommunvalen efter delområde, valår och avgivna röster mm.[död länk]. Senast uppdaterad 3 januari 2011. Läst 19 juli 2012.

KällorRedigera

  • Helsingborgs stads hemsida
  • Ander, Karl Erik (1985), Statt Ena och Möllerna på Wången, Helsingborg: Eget förlag, ISBN 91-7810-460-2 
  • Ranby, Henrik (2005), Helsingborgs historia, del VII:3 : Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971, Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8 

Externa länkarRedigera