Åstorp

tätort i Åstorps kommun, Sverige

Åstorp är en tätort i nordvästra Skåne, till största delen belägen i Åstorps kommun men även inkluderande en liten del av Ängelholms kommun. Åstorpsdelen av tätorten utgör centralort i Åstorps kommun. Åstorp är beläget vid Söderåsens nordvästra sluttning nära den viktiga motorvägenE4:an.

Åstorp
Tätort · Centralort
Åstorps hembygdsgård.
Åstorps hembygdsgård.
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommuner Åstorps kommun, Ängelholms kommun
Koordinater 56°7′51″N 12°56′2″Ö / 56.13083°N 12.93389°Ö / 56.13083; 12.93389
Area
 - tätort 666,972 hektar (2015)[4]
 - kommun 93,18 kvadratkilometer
 - Åstorps kommun 661,857 hektar (2015)[4]
 - Ängelholms kommun 4,554 hektar (2015)[4]
Folkmängd
 - tätort 9 633 (2017)[2]
 - kommun 15 875 (2018)[1]
 - Åstorps kommun 9 207 (2015)[4]
 - Ängelholms kommun (2015)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort 14,443 inv./hektar
 - kommun 170 inv./kvadratkilometer
 - Åstorps kommun 13,911 inv./hektar
 - Ängelholms kommun 1,757 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T3192[5]
GeoNames 2724435
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Åstorp
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Innehåll

HistoriaRedigera

Administrativa tillhörigheterRedigera

Åstorp var och är kyrkby i Björnekulla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Björnekulla landskommun där Åstorps municipalsamhälle inrättades 15 juli 1887. Åstorps köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen med municipalsamhället. 1952 införlivades Västra Broby landskommun i köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Åstorps kommun där Åstorp sedan dess är centralort.[6] Bebyggelsen har också med en liten del kommit att expandera in i Ausås socken i Ängelholms kommun.

I kyrkligt hänseende har orten till 2002 hört till Björnekulla församling, därefter till Björnekulla-Västra Broby församling. En mindre del tillhör Strövelstorps församling.[7]

Orten ingick till 1877 i Södra Åsbo tingslag och därefter till 1971 i Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Åstorp i Ängelholms domsaga och sedan 2001 ingår orten i Helsingborgs domsaga.[8]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Åstorp 1900–2015[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
834
1960
  
4 305
1965
  
5 415
1970
  
6 412
1975
  
7 437
1980
  
8 103
1990
  
8 326 609
1995
  
8 402 639
2000
  
8 007 646
2005
  
8 514 658
2010
  
9 488 712
2015
  
9 215 667
Anm.: Sammanvuxen med Nyvång 1975. Björnås utbruten 2015
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

SamhälletRedigera

I Åstorp ligger Björnekulla kyrka. Här uppfördes under första världskriget ett av nio spannmålslagerhus, vilka fungerade som beredskapslager för livsmedel. Lagerhuset i Åstorp revs 1999.

Björnekullaskolan, en kommunal högstadieskola, ligger här. Sedan läsåret 2014/2015 är skolan enbart för årskurs 7-9. Skolan har cirka 300 elever. [11]

KommunikationerRedigera

Åstorp är en järnvägsknut. Pågatåg går på Skånebanan mot Helsingborg och Kristianstad. Söderåsbanan utgår härifrån söderut mot Malmö (godstrafik, framtida planer på Pågatågstrafik finns[12]). Fram till 1992 fanns tågtrafik till Höganäs via Skåne–Hallands Järnväg. Spåret till Kattarp finns kvar och är i drift som en avlastningsbana till Västkustbanan. Fram till 1982 bedrevs godstrafik på den sydligaste delen av Skåne–Smålands Järnväg.

Tåglinjer till/från Åstorp Tågtyp
Åstorp-Helsingborg Pågatåg
Helsingborg-Åstorp-Hässleholm-Kristianstad Pågatåg

IdrottsföreningarRedigera

Åstorps FF – fotboll

Åstorps IK – ishockey, konståkning

Åstorp/Kvidinge IBS – innebandy

Björnekulla BK – brottning

Kända PersonerRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2018, Statistiska centralbyrån, 9 maj 2018, läs online
  2. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  3. ^ [a b c d] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 65, läs online
  4. ^ [a b c d e f] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 5 juli 2017
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 mars 2014
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ om tingsrätten (NAD)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Åstorps kommuns hemsida”. http://www.astorp.se/toppmeny/lara/grundskola/bjornekulla.4.7c21e15812c403ca74d8000173093.html. Läst 17 augusti 2018. 
  12. ^ Trafikverket. ”Söderåsbanan, Åstorp–Teckomatorp, kapacitetshöjning för persontrafik” (på sv). Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Skane/projekt-i-skane-lan/Soderasbanan/. Läst 15 juli 2018.