Högshult

	Högshult
	By
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun	Falkenbergs kommun
Koordinater	57°8′23″N 12°37′27″Ö / 57.13972°N 12.62417°Ö
Area	116.8
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
	Högshults läge i Hallands län. Högshults läge i Hallands län.
	Arealfakta från 1925

Högshult [hʏk:səl:t] är en by i Svartrå socken, Falkenbergs kommun som är belägen öster om Svartån till vars flöde ägorna når, och gränsar alltså till Rolfstorps socken i Varbergs kommun. Både Kalvsjön i Högshult, sjön Svarten och sträckan av Svartån mellan dessa båda sjöar är efter regeringsbeslut 2001 ett Natura 2000-område.

Idag (2010) består byn av en enda lantbruksfastighet, totalt två hushåll, vackert belägen vid Högsjön omedelbart öster om väg N 787 som slingrande skär genom det småskaliga odlingslandskapet. Inom byns ursprungliga ägovidd ligger även insjöarna Högshultasjön, Lilla Mellsjön och den sydvästligaste delen av Stora Mellsjön, vilka samtliga ingår i Ätrans huvudavrinningssystem.

Historia redigera

Byn Högshult var ursprungligen på 1 helt mantal kronohemman och finns först omnämnd 1592^[2], och kallas i gamla jordeböcker Tyge Persgård. Byns skattekraft blev redan år 1651 förmedlad (nedklassad) till 7/9 mantal. Byn bestod fram till mitten av 1800-talet av tre gårdar^[3]. Laga skifte har aldrig genomförts i denna by.

Bebyggelsenamn redigera

Ingen av de ursprungliga gårdarna tycks ha haft några personliga namn, men de gamla backstugorna och torpen har haft bebyggelsenamn.

Hyttan (?). En backstuga, endast känd genom muntlig tradition.
Nybygget (cirka 1828 - 1869). En backstuga.
Skomakaretorpet (cirka 1868 – 1910). Ett torp.
Yttre Hagen (cirka 1875 – 1907). Ett torp.
Österäng (cirka 1870 – cirka 1888). Ett torp.

Referenser redigera

Noter redigera

^ Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.
^ Ur Warbergs län jordebok 1592; "Kronne guodtz . . . Thuge Thordtzsenn ÿ "Hiøgsholt" (senare stavning i Ml 1612; "Høgs-" / "Høgtzholdtt")
^ Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren

Litteratur redigera

Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå
Rosengren, Ingemar (2001). Folket i Svartrå socken

Externa länkar redigera

Ortnamnsregistret Svartrå socken
Folket i Svartrå Socken, samtliga Svartråbor som levde från 1600-talet fram till år 1900
Naturvårdsverket Natura 2000

[1] Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.

[2] Ur Warbergs län jordebok 1592; "Kronne guodtz . . . Thuge Thordtzsenn ÿ "Hiøgsholt" (senare stavning i Ml 1612; "Høgs-" / "Høgtzholdtt")

[3] Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren

[1]

[2]

[3]