Wikipedia

Rolfstorps socken

socken i Halland

Rolfstorps socken i Halland ingick i Himle härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun och motsvarar från 2016 Rolfstorps distrikt.

Rolfstorps socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradHimle härad
KommunVarbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area55 kvadratkilometer
Upphov tillRolfstorps landskommun
Rolfstorps församling
MotsvararRolfstorps distrikt
TingslagHallands mellersta domsagas tingslag (–)
Himle tingslag (–)
Karta
Rolfstorps sockens läge i Hallands län.
Rolfstorps sockens läge i Hallands län.
Rolfstorps sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°08′38″N 12°28′03″Ö / 57.14388889°N 12.4675°Ö / 57.14388889; 12.4675

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1484
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Rolfstorps distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 54,78 kvadratkilometer, varav 52,49 land.[1] År 2000 fanns här 1 068 invånare.[2] Tätorten Rolfstorp med sockenkyrkan Rolfstorps kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Rolfstorps socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rolfstorps församling och för de borgerliga frågorna till Rolfstorps landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Himledalens landskommun som 1971 uppgick i Varbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Himledalens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Rolfstorp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Himle härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur redigera

Rolfstorps socken ligger öster om Varberg med Himleån i sydväst. Socknen är slättbygd i sydväst i övrigt kuperad skogsbygd.[6][7][1] De östra delen av socknen är rik på insjöar. De största är Svarten som delas med Nösslinge och Skällinge socknar i Varbergs kommun och Svartrå socken i Falkenbergs kommun, Valasjön som delas med Sibbarps och Grimetons socknar i Varbergs kommun samt Yasjön.

I socknen finns fyra naturreservat: Nabben som delas med Sibbarps socken och Gässlösa ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Hallagården som delas med Skällinge socken och Skärte är kommunala naturreservat.

En sätesgård var Hovgårds säteri.[8][9]

I kyrkbyn Rolfstorp fanns förr ett gästgiveri.[10]

Jordmånen i de olika delarna av socken beror på förhållandet till högsta kustlinjen, omkring 70 meter ovan havet i detta området. De högre delarna som vid istidens slut låg ovan vatten består av morän medan de delar som var hav består av sand- och leravlagringar. Berggrunden består av gnejs och granit.

Länsväg 153 går genom Rolfstorp på sin väg mellan Varberg och Ullared. Länsväg N785 förbinder Rolfstorp med Åkulla och Svartrå, länsväg N815 går till Skällinge och Nösslinge, medan länsväg N764 går till Grimeton och Spannarp och länsväg N812 går till Valinge. Tidigare gick en järnväg förbi samhället.

Historia redigera

Forntid redigera

Från bronsåldern finns högar och gravrösen. Från järnåldern finns gravfält samt offerfynd i Åkullamossen.[6][7][11][12]

Västra Rolfstorp utgör en del av ett större område som sträcker sig från Spannarps socken till Skällinge socken och som utgjorde en centralbygd under brons- och järnåldern. Framförallt områdena kring Mute och Skärte är rika på lämningar. Den östra delen av församlingen är däremot fattiga på lämningar, troligen fanns i den delen ingen mer omfattande bebyggelse i förhistorisk tid.

Medeltiden redigera

Med utgångspunkt från orternas namn, eller snarare efterled kan en sannolik historik skapas. Troligen är Aleslöv äldst, då efterledet –lev antyder en hög ålder, därefter kom troligen Mute (Mudene) och Skärte (Skärene) som alla troligen är äldre än Rolfstorp. Det tidigaste skriftliga belägget för socknens existens är från år 1475, men att kyrkan och socknen fanns från 1200-talet har kunnat säkerställas på andra sätt. Församlingens byar finns skriftlig belagda tidigare, Mute 1355, Gässlösa 1355 och Skärte 1398.

I den östra delen av församlingen dog Bockstensmannen en vådlig död under senare delen av medeltiden.

1800-talet till nutid redigera

I november 1854 fick länsmannen Fredrik Kjellman veta att det skedde olaglig handel i Mute by. När han kom dit blev han och hans mannar angripna och misshandlade av en folkmassa bestående av cirka femtio personer. Efteråt placerades militär på orten under cirka ett par månader och tolv personer blev dömda till fängelse.

Efter mycket dividerande byggdes den första fattiggården 1906.

I Rolfstorp öppnade en telefonstation 1910 och i Åkulla 1929. En telegramexpedition inrättades 1937. Stationerna automatiserades 1962 respektive 1964.

WbÄJ, som är förkortningen för Varberg-Ätrans Järnväg, var en 49 km lång, normalspårig järnväg mellan Varberg och Ätran. Den var i bruk från 1911 till 1961. I Rolfstorp placerades stationen på slätten ett stycke från bebyggelsen och bildade där ett litet stationssamhälle. Statistiska Centralbyrån (SCB) registrerar Rolfstorps f.d. stationssamhälle som en egen småort.

Namnet redigera

Namnet (1475 Rowelstorp) kommer från kyrkbyn. Förleden kan innehålla mansnamnet Rolf. Efterleden är torp, 'nybygge'.[13][7]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Rolfstorps socken 1760–1990
ÅrFolkmängd
1760
  
829
1769
  
879
1780
  
914
1800
  
905
1810
  
930
1820
  
989
1830
  
1 168
1840
  
1 330
1850
  
1 387
1860
  
1 495
1870
  
1 560
1880
  
1 509
1890
  
1 379
1900
  
1 303
1910
  
1 146
1920
  
1 111
1930
  
1 134
1940
  
989
1950
  
896
1960
  
815
1970
  
834
1980
  
1 001
1990
  
1 073
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Personer med koppling till Rolfstorp redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Rolfstorp socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Rolfstorp socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Hofgård, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Rolfstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Rolfstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Rolfstorps socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Rolfstorps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rolfstorps_socken&oldid=54233332”