Kung Johan III befallde i ett brev den 8 februari 1583 om upprättande av en stad nära platsen för korsmässmarknaden på Härnön vid Ångermanälvens mynning, där det hade ägt rum livlig handel mellan köpmän och birkarlar sedan 1400-1500-talet. Konungen inskärpte befallningen med eftertryck i ett brev den 3 juni 1584,[1] då Härnösand i en källa anges som "funderad" som stad.[2] Emellertid hörsammade inte köpmännen uppmaningen att raskt bebygga staden, som ännu var obebyggd enligt ett brev den 11 mars 1585, då kungen lovar köpmännen privilegier och fogden får resurser.[1] Staden anses således i allmänhet grundad 1585,[3] den 14 september,[4] och fick sedan stadsprivilegier den 8 februari 1587[2] som en utbrytning ur Härnö socken.
Staden inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 1 januari 1873 inkorporerades Härnö landskommun i staden.[5] Härnösands stad påverkades inte av kommunreformen 1952 och förblev oförändrad fram till den 1 januari 1969 då de båda landskommunerna Säbrå och Högsjö inkorporerades i staden. År 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Härnösands stad ombildades därmed, utan någon territoriell förändring, till Härnösands kommun. 1 januari 2016 inrättades distriktet Härnösands domkyrkodistrikt, med samma omfattning som Härnösands domkyrkoförsamling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.
Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till 1965 varefter den ingick i Ångermanlands södra domsagas tingslag.[6]
Stadsförsamlingen Härnösands församling inkorporerade 1873 Härnösands landsförsamling och bytte 1979 namn till Härnösands domkyrkoförsamling.[7]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2470[8] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär koden även används för Härnö socken.
Härnösands stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 45,30 km², varav 44,30 km² land.[10]
-
Härnösands stad 1952–68
-
Härnösands 1969-1970
I Härnösands stad fanns del av tätorten Härnösanda, som hade 16 793 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 97,8 procent.[11]
Befolkningsutvecklingen i Härnösands stad 1750–1970[12][13][14][15] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1750 | | 1 170 |
1760 | | 1 387 |
1769 | | 1 594 |
1810 | | 1 769 |
1820 | | 1 826 |
1830 | | 1 966 |
1840 | | 2 163 |
1850 | | 2 738 |
1860 | | 3 239 |
1870 | | 3 707 |
1880 | | 5 370 |
1890 | | 5 789 |
1900 | | 7 890 |
1910 | | 9 424 |
1920 | | 9 742 |
1930 | | 11 787 |
1940 | | 12 624 |
1950 | | 15 333 |
1960 | | 17 178 |
1970 | | 26 933 |
Anm: 1873 inkorporerades Härnö landskommun och 1969 kommunerna Högsjö och Säbrå. För åren 1810-1940: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1960 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Härnösands stad omfattade när den ombildades till Härnösands kommun 1 januari 1971. |
Mandatfördelning i valen 1919–1968
redigera
Valår | V | S | ÖVR | NSAP | C | FR | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1919 | 4 | 4 | | | | | 8 | | 14 | | 30 | 63,0 | |
1920 | 3 | 3 | | | | | 8 | | 16 | | 30 | 28,9 | |
1922 | 8 | 5 | | | | | 5 | | 18 | | 36 | 31,3 | |
1926 | 3 | 9 | 3 | | | 2 | 2 | | 17 | | 36 | 46,5 | |
1930 | 2 | 11 | 4 | | | 2 | | | 17 | | 36 | 51,4 | |
1934 | 1 | 13 | 3 | 1 | | | 2 | | 16 | | 36 | 56,6 | |
1938 | | 18 | 3 | | | | 3 | | 12 | | 36 | 64,3 | |
1942 | 1 | 17 | 3 | | | | 5 | | 10 | | 36 | 60,0 | |
1946 | 3 | 16 | 1 | | | | 6 | | 10 | | 36 | 64,9 | |
1950 | | 18 | | | | | 12 | | 6 | | 36 | 77,2 | |
1954 | 1 | 17 | | | | | 11 | | 7 | | 36 | 80,0 | |
1958 | 1 | 16 | | | 2 | | 8 | | 9 | | 36 | 79,7 | |
1962 | 1 | 18 | | | 3 | | 8 | | 6 | | 36 | 81,5 | |
1966 | 2 | 14 | | | 3 | | 8 | 1 | 8 | | 36 | 78,5 | |
1968 | 2 | 25 | | | 10 | | 5 | 1 | 7 | | 50 | 87,6 | |
- Övriga 1926 var Fackföreningsfolket
- Övriga 1930 var Fastighetsägare (3), Tjänstemän och löntagare (1)
- Övriga 1934 och 1942-1946 var Fastighetsägare
- Övriga 1938 var Fastighetsägare (2), Gårdsägare (1)
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
^a Tätorten Härnösand var delad mellan Härnösands stad (16 793 inv.) och Säbrå landskommun (1 481 inv.).
- ^ [a b] Johan Nordlander, Korsmässmarknaden till Härnösands stads anläggning år 1583, Norrländska samlingar häfte 11 (III:1), Fritzes bokförlag 1933.
- ^ [a b] Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1100
- ^ Staden grundades 1585 och firade 400-årsjubileum 1985, enligt Leif Grundberg, Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer, doktorsavhandling 2006.
- ^ "Härnösand grundades 1585 av Johan III nära platsen för korsmässomarknaden, som hölls 14 september på Härnön vid Ångermanälvens mynning", Härnösand i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 90
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Härnösands stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ SCB: Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 180 i pdf:en
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 43 i pdf:en
- ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 2 april 2023. https://web.archive.org/web/20230402045726/http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 9 april 2023.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 21 juni 2019.
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 21 juni 2019.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 21 juni 2019.