Hälsingemålning

dekorativ målning i Hälsingland

Hälsingemålning är en dekorativ allmogemålning med limfärg, ibland tempera, oftast på grov linneväv, som förekommer i Hälsingland. Sedan 1500-talet har målningarna, utförda av mestadels okända och självlärda målare, utgjort mer eller mindre permanent väggdekor i Hälsingegårdarnas feststugor. I Voxnadalen i Hälsingland och området kring Ljusdal förekom under 1800-talet ett måleri med naiva figurframställningar, stadsmiljöer och blomstergirlanger. I hälsingemåleriet förekommer regelbundet schablondekorerade väggar i stället för tryckta tapeter.

Detalj av väggmålning med religiöst motiv från Kristofers i Järvsö, av hälsingemålaren Anders Ädel.

HistorikRedigera

Det första skriftliga belägget för inredningsmåleri i Hälsingland kommer från år 1457, men från och med 1500-talet finns fragment av originalbonader bevarade. Redan på 1500- och 1600-talen tycks målartjänster ha varit eftertraktade och i samtida dokumentation finns en stor mängd Hälsinglandsboende benämnda som målare. Från mitten av 1700-talet känner man inte enbart till namnen på ett flertal av dessa, utan det har även varit möjligt att koppla dem till enskilda målningar. Dit hör bland annat Snickarmålar'n Erik Ersson (1730-1800), bördig från Källeräng i Delsbo och den berömde korpralen vid Delsbo kompani, Gustav Reuter. [1]

 
Väggmålning i Jon-Lars i Alfta i karaktäristiskt blått.

De tidigaste kända målningarna, från 1500- och 1600-talen, påträffades 1954 i Östra Kyrkbyn, Alfta i Hälsingland. Det var långa vävnader som vid något tillfälle skurits ned och stoppats undan och upptäcktes på Hans-Ersgården. Några uppvisar nära samband med samtida muralmåleri i kyrkorna. I Alfta och Delsbo förekom från 1600-talets mitt målningssviter med bibliska motiv och gästabudsscener med deltagarna klädda i tidens modedräkter. Färgerna grått, svart och rött dominerar.

HälsingemålareRedigera

 
Kvinna känd som "Gullgana" i blått från väggmålning tillskriven den okända "Blåmålarn" i Pallars i Alfta.

Vid 1700-talets mitt växte ett dekorativt måleri kring Dellensjöarna fram med rötter i äldre tradition. Centralgestalten var allmogemålaren Gustaf Reuter (1699–1783). Med förkärlek målade han det nyfödda Jesusbarnet och de tre vise männen, ofta till häst, iförda karolinuniform, och han avporträtterade gärna samtida kungligheter och berömda fältherrar. Reuter bildade skola. Hans mest namnkunnige elev var Erik "Snickarmålarn" Ersson (1730–1800). Gustaf Reuter finns representerad i Delsbo Forngård, en hembygdsgård i Delsbo i norra Hälsingland med kulturhistoriskt värdefulla väggmålningar, Bjuråkers forngård, Hälsinglands museum i Hudiksvall och Ljusdalsbydens museum i Ljusdal. Hans lärjunge Erik Ersson finns också representerad i Delsbo forngård. Dessutom finns Erik Ersson representerad i Forsa forngård i Fränö i Forsa socken, Högs kyrka väster om Hudiksvall och Hälsinglands museum i Hudiksvall.

Ungefär samtida var med Gustaf Reuter och Erik Ersson var allmogemålaren Jonas Hertman (1755–1804). Målningar av Jonas Hertman finns i Ovanåker, Alfta, Bollnäs, Rensjö och Mo med naivt återgivna bibliska motiv, allegorier, fåglar och djur samt "Ålderstrappan" med människans åldrar. En variant av "Ålderstrappan" målades även av dalmålaren Winter Carl Hansson (1777–1805) i kurbitsmåleri i Danielsgården i Bingsjö 1799. Jonas Hertman finns representerad i "Hertmanskolan", Mårtes Edsbyns hembygdsgård och Hälsinglands museum i Hudiksvall.

Hälsingemålare i urvalRedigera

  • Paul Hallberg (1734–1789) finns representerad i Gnarps kyrka och Idenors kyrka i Hudiksvallsbygdens församling, båda kyrkorna i Uppsala stift. Han var allmogemålare från Hudiksvall, han målade altartavlan i Delsbo kyrka 1764. Sakristian i Gnarps kyrka utsmyckades 1766 med målningar, som skildrar händelser från Jesu liv.
  • Björ Anders Hansson (1775–1837) finns representerad i Ystegårn i Hillsta i Forsa socken i Hälsingland och Mårtes Edsbyns hembygdsgård. Han var född i Rättvik i Dalarna, men död i Hälsingland. Hembygdsgården Mårtes ligger mitt i centrala Edsbyn och omfattar 28 byggnader.[2]

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Hälsingegårdar”. www.regiongavleborg.se. https://www.regiongavleborg.se/halsingegardar/varldsarvet-halsingegardar/Vaggmalningar-och-tapeter/Det-aldsta-maleriet/. Läst 7 mars 2020. 
  2. ^ ”Hälsingegårdar.”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160206100824/http://www.halsingland.se/sites/default/files/publika_pdfer/upplevhalsingegardarlow.pdf. Läst 25 september 2014. 
  3. ^ Världsarvsgården Kristofers i Stene.
  4. ^ Engbergs i Stavsäter, en levande Hälsingegård.
  5. ^ ”Upplev Hälsingegårdar”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160206100824/http://www.halsingland.se/sites/default/files/publika_pdfer/upplevhalsingegardarlow.pdf. Läst 25 september 2014. 

KällaRedigera

  • NE, Nationalencyklopedin, Nionde bandet, Bokförlaget Bra Böcker, 1992 sidan 252. Hälsingemålning. ISBN 91-7024-620-3.
  • Sigurd Erixon (1937) Hälsinglands bygdemåleri - Svenska Kulturbilder Band 4 s. 169 - Ingår i serien Bygdekonstnärer och folkkonst.

Externa länkarRedigera