Gästgivars är en bondgård i Vallsta, Arbrå socken, Hälsingland byggt 1837. Gästgivars är en av de sju Hälsingegårdar som den 1 juli 2012 kom med på Unescos lista över världsarv. Gästgivars blev byggnadsminne 2010. Gården består av bostadshus, herrstuga, ekonomibyggnader och uthus.

Gästgivars
Gård
Världsarvsgården Gästgivars festbyggnad.
Världsarvsgården Gästgivars festbyggnad.
Land Sverige Sverige
Kommun Bollnäs
Ort Vallsta
Koordinater 61°31′56.5″N 16°22′4.39″Ö / 61.532361°N 16.3678861°Ö / 61.532361; 16.3678861
Lägeskarta

Gården har gett namn åt Gästgivartapeten som är baserad på schablonmålningar från festsalen.

ExteriörerRedigera

 
Flygbild över Gästgivars olika byggnader med festbyggnaden längst till höger i bild, mot norr.

Sammanlagt omfattar gården 9 byggnader och all exteriör är byggnadsminnesmärkt. Feststugan, i Hälsingland kallad barstubyggning, ligger i vinkel med bostandshuset och är en parstuga som 1838 byggdes enbart för fest. Huset är idag klätt i slamfärgad träpanel och ovanför ingången finns ett litet tak från 1950. På 1860-talet vet man att gården var byggd i en stängd fyrkant, sedan byggdes bostadshuset om 1882 och gården är numer öppen mot Ljusnandalen.[1]

De mindre ekonomibyggnaderna, som varit stall och förråd, tros vara från 1700-talet och en större ladgård mot gårdens södersta del är från 1900-talets början.[1]

InteriörerRedigera

Gästgivars byggdes samtidigt som schablonmåleriet kom till Hälsingland.[2] I herrstugan finns schablonmålningar av Jonas Wallström (1798-1862) från 1840-talet. Jonas Wallström kom själv från Vallsta,[3] byn där Gästgivars står och är en av de kända hälsingemålarna. Bland målningarna finns i den övre salen förlagan till den välkända tapeten Gästgivartapeten som fått sitt namn efter gården och började tryckas på 1960-talet.

Övervåningensmålningar skiljer sig från undervåningens genom att vara mer precist utförda och väggarna är indelade i fält, vilket målningarna på undervåningen inte är. I övervåningens sal finns förutom de schablonmålade väggarna också fält målade med frihand för att märka ut särskilt viktiga placeringar. Ett sådant är målningen mellan de två fönstren föreställande exotiskt motiv, föreställande en kvarn och några fiskare, som kan ha verkat som en fond för brudparet och andra viktiga gäster.[2] Ovanför ses två vitmålade bevingade figurer från antiken mot en blå botten som är inspirerade av det engelska porslinet Wedgwood.[1]

VerksamhetRedigera

Gårdens historia kan spåras till medeltiden. Gästgiveriverksamheten, som gett namn åt gården, pågick under 1600- och 1700-talen och upphörde när den sista gästgivaren dog 1766. På 1940-talet ägdes gården av tre syskon som alla var utan barn att i arv ta över gården. En arrendator tog då över och ett 50-tal mjölkor ingick i då i bondgården. Sista arrendatorn lämnade under 1970-talet. Arbrå hemslöjdsförening använde herrstugan för praktiskt hemslöjdsarbete sommartid från1952 till 2018. Herrstugan kallades vanligen Hemslöjdsgården medan verksamheten pågick.

I maj 2018 annonserades att fastigheten var ute till försäljning vilket var första gången ett världsarv varit till salu i Sverige. De nya ägarna bedriver sedan sommaren 2019 caféverksamhet, butiksförsäljning och ger guidade visnignar av världsarvsgården för allmännheten under sommarmånaderna.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Jansson Herlitz, Lenita. Världsarvsgården Gästgivars. Hälsingegårdar 
  2. ^ [a b] Mimmi Göllas, Lars Lööv och Stephanie C Kristofers (2012). 7 Världsarvsgårdar i Hälsingland. ISBN 978-91-637-1350-7 
  3. ^ Folkesdotter, Gärd. ”Schablonmåleri”. http://halsingegardar.se/om-halsingegardar/vaggmaleri/schablonmaleri/. Läst 30 september 2014. 
  4. ^ CHARLOTTA RÖNN (20 juni 2019). ”Vi blev förälskade i hälsingegården”. Land. 

Externa länkarRedigera

{{#coordinates:}}: kan inte ha mer än en primär tagg per sida