Öppna huvudmenyn

Gustaf Adolf Reuterholm

svensk friherre och statsman
(Omdirigerad från Gustav Adolf Reuterholm)
Uppslagsordet ”Reuterholm” leder hit. För andra betydelser, se Reuterholm (olika betydelser).

Gustaf Adolf (eller Adolph) Reuterholm, född 7 juli 1756Svidja i Sjundeå i Finland, död 27 december 1813 i Slesvig, var en svensk friherre, en av rikets herrar och statsman. Under Gustav IV Adolfs förmyndarregering 1792-1796 var han Sveriges verkliga regent.

Gustaf Adolf Reuterholm
Friherre Gustaf Adolf Reuterholm, iklädd riksrådsdräkt, samt bärande runt halsen Serafimerordens samt Nordstjärneordens kedjor.
Oljemålning 1795 av Carl Fredrik von Breda.
Titlar
Tidsperiod 1756-1813
Tidsperiod 1793-1813
Utnämnd av Gustav IV Adolf
Tidsperiod 1792-1796
Utnämnd av Sofia Magdalena
Yrke Militär och politiker
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid 1770 - 1777
Grad Fänrik
Enhet Östgöta infanteriregemente
Utmärkelser Serafimerorden
Nordstjärneorden
Carl XIII:s orden
Politik
Parti Riksdagsman för Ridderskapet och adeln
Personfakta
Född 7 juli 1756
Svidja, Storfurstendömet Finland
Död 27 december 1813 (57 år)
Slesvig, Danmark
Begravd Strängnäs domkyrka
Frälse/adelsätt Reuterholm
Sätesgård Svidja
Far Esbjörn Kristian Reuterholm
Mor Maria Gyllenstierna af Lundholm
Gustaf Adolf Reuterholm. Kopparstick
Gustaf Adolf Reuterholm. Kopparstick

Innehåll

FöräldrarRedigera

Reuterholm var son till riksrådet Esbjörn Kristian Reuterholm, en av Mösspartiets ledare som fängslades under Gustav III:s statskupp och dog kort efter frigivningen, och friherrinnan Maria Gyllenstierna af Lundholm.

KarriärRedigera

Tidig karriärRedigera

Gustaf Adolf Reuterholm studerade i Uppsala. Som kammarherre hos drottning Sofia Magdalena från 1778 fick han god kontakt med kronprinsen, den senare Gustav IV Adolf och hertig Karl. Han delade hertig Karls intresse för frimureri och fick 1782 den högsta frimurargraden. Vid riksdagarna 1786 och 1789 tillhörde Reuterholm oppositionen. Han gick två gånger i halvt frivillig landsflykt och vistades i Paris under revolutionen 1789. Efter mordet på Gustav III kallade hertigen hem Reuterholm. Han anlände från Rom till Stockholm den 3 juli 1792 och blev president i Kammarrevisionen[1]

Sveriges styresman 1792 - 1796Redigera

Reuterholm hade ett betydande inflytande över den svenska politiken under den tid Gustav IV Adolf var omyndig, det vill säga under åren 1792–1796. Hans inflytande berodde på att han var förtrogen med hertig Karl, som var förmyndare för den unge kungen. Perioden kallas reuterholmska regimen. Reuterholm själv kallades ibland Storveziren[1]

InrikespolitikenRedigera

Reuterholms regim började med upphävandet av Gustav III:s censur, vilket skedde genom 1792 års tryckfrihetslag, i december samma år återinfördes dock censuren. Reuterholm bekämpade gustavianerna, bland annat genom rättegången mot Armfelt. Upplösningen av den Svenska Akademien 1795 ses också som ett försök att trygga Reuterholms makt.[1]

Den sparsamma ekonomiska politiken anknöt till de yngre mössornas traditioner. Landet gynnades av goda skördar och fördelaktig utrikeshandel.[1]

UtrikespolitikenRedigera

Den Reuterholmska regimen höll Sverige utanför det första koalitionskriget. England, som gick in i kriget i februari 1793, sökte blockera Frankrikes sjöhandel och uppbringade 75 svenska fartyg. Reuterholm lyckades i mars 1794 sluta ett svensk-danskt neutralitetsförbund som genom gemensamt väpnat uppträdande till sjöfartens skydd förbättrade situationen.[1][2]

År 1796 försökte Reuterholm fördjupa förhållandet till Ryssland och förmedla äktenskap mellan Gustav IV Adolf och storfurstinnan Alexandra Pavlovna, vilket dock misslyckades.[1][3]

Reuterholms fall och senare årRedigera

När Gustav IV Adolf själv tog över styret av Sverige den 1 november 1796 förvisades Reuterholm från Stockholm. Han befann sig därefter mestadels utomlands. Efter att kungen avsatts genom statskuppen 1809 återvände Reuterholm 1810 till Sverige men nekades att träffa Karl XIII. Han lämnade åter riket och avled tre år senare.

Reuterholm invaldes 1796 som ledamot nummer 278 av Kungliga Vetenskapsakademien. Gustaf Adolf Reuterholm är begravd i Strängnäs domkyrka.

EftermäleRedigera

Reuterholm beskrivs ofta som härsklysten, högdragen, fåfäng och vidskeplig men han kunde även uppträda älskvärt. Med en skarp psykologisk blick upptäckte han och drog nytta av fiendens svagheter.[3]

Utmärkelser[4]Redigera

BilderRedigera

Reuterholm som frimurareRedigera

 
Reuterholm som frimurare.

Gustaf Adolf Reuterholm var friherre, överkammarherre, en av Rikets Herrar och president. Bilden föreställer Gustaf Adolf Reuterhom som frimurare, iklädd ordendräkt för Kungliga Carl XIII:s orden med Serafimerordens band över axeln. Tavlan är full av symboler, riddarhjälmen på sarkofagen bär en friherrelig krona vilket syftar på Reuterholm som var friherre, och på sarkofagen står IBM som är latin för ’’på samma ställe’’. Devisen på latin på skölden bakom Reuterholm, Nec Aspera Terrent, betyder på svenska den starke fruktar ingenting, vilket var Reuterholms valspråk som Serafimerriddare. Reuterholm står över en död hydra vars ena tentakel är i formen av en räv med kungakrona, troligen en referens till att Reuterholm stöttade mordet på Gustav III. Runt hans fötter kryper även kräftor.

Reuterholm som pilgrimRedigera

 
Gustaf Adolf Reuterholm som pilgrim. Akvarell och gouache på elfenben av Anton Oechs. Nationalmuseum, Gripsholmssamlingen.

Reuterholm som pilgrim pekandes på sin egen grav, med inskiften;
G.A.R. VINCIT 18_ _
Ici le repos
vilket på svenska blir
G(ustav).A(dolf).R(euterholm). Segrade 18 _ _
Här vilar han.
Vilket troligen är en allusion på hans frimureri.

Bibliografi i urvalRedigera

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gustav Adolf Reuterholm, 1904–1926.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] Sten Carlsson, Den Reuterholmska Regimen; Den Svenska Historien, Band 7, s. 224ff, Bonniers 1968
  2. ^ Sveriges Historia; Jan Melin, Alf W Johansson, Susanna Hedenborg; Prisma 1997-2006.
  3. ^ [a b] Gustaf Adolf Reuterholm, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2019-01-06.
  4. ^ adeslvapen.com, Tab 2

Vidare läsningRedigera