Gustaf Adolf Reuterholm

Gustaf Adolf Reuterholm
Gustaf Adolf Reuterholm
	Friherre Gustaf Adolf Reuterholm, iklädd riksrådsdräkt, samt bärande runt halsen Serafimerordens samt Nordstjärneordens kedjor.; Oljemålning 1795 av Carl Fredrik von Breda.
	Titlar
	Friherre
Tidsperiod	1756–1813
	En av rikets herrar
Tidsperiod	1793–1813
Utnämnd av	Gustav IV Adolf
	Överkammarherre
Tidsperiod	1792–1796
Utnämnd av	Sofia Magdalena
Yrke	Militär och politiker
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Infanteriet
Tjänstetid	1770 - 1777
Grad	Fänrik
Enhet	Östgöta infanteriregemente
Utmärkelser	Serafimerorden; Nordstjärneorden; Carl XIII:s orden
	Politik
Parti	Riksdagsman för Ridderskapet och adeln
	Personfakta
Född	7 juli 1756; Sjundeå, Sverige (Storfurstendömet Finland)
Död	27 december 1813 (57 år); Slesvig, Danmark
Begravd	Strängnäs domkyrka
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Reuterholm
Sätesgård	Svidja slott
Far	Esbjörn Kristian Reuterholm
Mor	Maria Gyllenstierna af Lundholm
	Gustaf Adolf Reuterholm. Kopparstick
	Heraldiskt vapen
	;

Uppslagsordet ”Reuterholm” leder hit. För andra betydelser, se Reuterholm (olika betydelser).

Gustaf Adolf (eller Adolph) Reuterholm, född 7 juli 1756 på Svidja i Sjundeå i Finland, död 27 december 1813 i Slesvig, var en svensk friherre, en av rikets herrar och statsman. Under Gustav IV Adolfs förmyndarregering 1792–1796 var han Sveriges verkliga regent.^[1]

Föräldrar

Reuterholm var son till riksrådet Esbjörn Kristian Reuterholm, en av Mösspartiets ledare som fängslades under Gustav III:s statskupp och dog kort efter frigivningen, och friherrinnan Maria Gyllenstierna, dotter till Axel Erik Gyllenstierna av den friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm.

Karriär

Tidig karriär

Gustaf Adolf Reuterholm studerade vid Uppsala Universitet. Som kammarherre hos drottning Sofia Magdalena från 1778 fick han god kontakt med kronprinsen, den senare Gustav IV Adolf och hertig Karl. Han delade hertig Karls intresse för frimureri och fick 1782 den högsta frimurargraden. Vid riksdagarna 1786 och 1789 tillhörde Reuterholm oppositionen. Han gick två gånger i halvt frivillig landsflykt och vistades i Paris under revolutionen 1789. Han var enligt uppgift invigd i 1789 års sammansvärjning.^[2]

Efter mordet på Gustav III kallade hertigen hem Reuterholm. Han anlände från Rom till Stockholm den 3 juli 1792 och blev president i Kammarrevisionen.^[3]

Sveriges styresman 1792–1796

Reuterholm hade ett betydande inflytande över den svenska politiken under den tid Gustav IV Adolf var omyndig, det vill säga under åren 1792–1796. Hans inflytande berodde på att han var förtrogen med hertig Karl, som var förmyndare för den unge kungen. Perioden kallas reuterholmska regimen. Reuterholm själv kallades ibland Storveziren.^[3]

Inrikespolitiken

Reuterholms regim började med upphävandet av Gustav III:s censur, vilket skedde genom 1792 års tryckfrihetslag, i december samma år återinfördes dock censuren. Reuterholm bekämpade gustavianerna, bland annat genom rättegången mot Armfelt efter Armfeltska konspirationen. Upplösningen av den Svenska Akademien 1795 ses också som ett försök att trygga Reuterholms makt.^[3]

Den sparsamma ekonomiska politiken anknöt till de yngre mössornas traditioner. Landet gynnades av goda skördar och fördelaktig utrikeshandel.^[3]

Utrikespolitiken

Den Reuterholmska regimen höll Sverige utanför det första koalitionskriget. England, som gick in i kriget i februari 1793, sökte blockera Frankrikes sjöhandel och uppbringade 75 svenska fartyg. Reuterholm lyckades i mars 1794 sluta ett svensk-danskt neutralitetsförbund som genom gemensamt väpnat uppträdande till sjöfartens skydd förbättrade situationen.^[3]^[4]

År 1796 försökte Reuterholm fördjupa förhållandet till Ryssland och förmedla äktenskap mellan Gustav IV Adolf och storfurstinnan Alexandra Pavlovna, vilket dock misslyckades.^[3]^[5]

Reuterholms fall och senare år

Efter att Gustav IV Adolf själv tagit över styret av Sverige förvisades Reuterholm från Stockholm. En dag kallade kungen honom upp till sig och lät honom i ett oförblommerat språk få höra sitt syndaregister: förföljelsen mot Armfelt och gustavianerna, hans uppträdande före och under den ryska resan, hans förgripliga utlåtelser mot kungen med mera.^[6] Till sist förklarade Gustav Adolf att han inte längre kunde använda Reuterholm i sitt rikes tjänst; men Reuterholm skulle få behålla den pension på 1 000 riksdaler som Gustav III en gång givit honom.^[7]

Händelsen beskrevs på ett helt annat sätt när Reuterholm i Inrikes tidningar den 1 november 1796 – samma dag som Gustav IV Adolf tillträdde regeringen – meddelade allmänheten att Hans Maj:t på Hans Excellens Gustav Adolf Reuterholms begäran entledigat denne från alla hans ämbeten "samt därvid i de nådigaste och för Hans Excellens mest tillfredsställande ordalag mot honom betygat Dess synnerliga välbehag över de viktiga och utmärkta tjänster, Hans Excellens under minderårigheten emot konung och fosterland ådagalagt". Kungen kallade då till sig Reuterholm igen och läxade upp honom för hans tidningsartikel.^[7] Han befann sig därefter mestadels utomlands. Efter att kungen avsatts genom statskuppen 1809 återvände Reuterholm 1810 till Sverige men nekades att träffa Karl XIII. Han lämnade åter riket och avled tre år senare.

Reuterholm invaldes 1796 som ledamot nummer 278 av Kungliga Vetenskapsakademien. Gustaf Adolf Reuterholm är begravd i Strängnäs domkyrka.

Eftermäle

Reuterholm beskrivs ofta som härsklysten, högdragen, fåfäng och vidskeplig men han kunde även uppträda älskvärt. Med en skarp psykologisk blick upptäckte han och drog nytta av fiendens svagheter.^[5] Han har också beskrivits som allvarsam, alltid nykter, energisk, kunnig och kulturellt intresserad. Reuterholm var också "totalt ointresserad av kvinnor." ^[8]

Utmärkelser^[9]

En av rikets herrar – 17 maj 1793
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden – 24 november 1794
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden – 24 november 1794
Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden – 27 maj 1811

Bilder

Reuterholm avporträtterad av Anders Eklund, oljemålning. Nationalmuseum, Gripsholmssamlingen.
Reuterholm avporträtterad av Ulrica Fredrica Pasch, oljemålning från slutet av 1700-talet. Nationalmuseum, Gripsholmssamlingen
Reuterholm iförd röd dräkt, avporträtterad 1776 av Ulrica Fredrica Pasch, Nationalmuseum.
Gustav Adolf Reuterholm i nationella dräkten, av Jakob Björck.

Reuterholm som frimurare

Reuterholm som frimurare.

Gustaf Adolf Reuterholm var friherre, överkammarherre, en av Rikets Herrar och president. Bilden föreställer Gustaf Adolf Reuterhom som frimurare, iklädd ordendräkt för Kungliga Carl XIII:s orden med Serafimerordens band över axeln. Tavlan är full av symboler, riddarhjälmen på sarkofagen bär en friherrelig krona vilket syftar på Reuterholm som var friherre, och på sarkofagen står IBM som är latin för ’’på samma ställe’’. Devisen på latin på skölden bakom Reuterholm, Nec Aspera Terrent, betyder på svenska den starke fruktar ingenting, vilket var Reuterholms valspråk som Serafimerriddare. Reuterholm står över en död hydra vars ena tentakel är i formen av en räv med kungakrona, troligen en referens till att Reuterholm stöttade mordet på Gustav III. Runt hans fötter kryper även skorpioner.

Reuterholm som pilgrim

Gustaf Adolf Reuterholm som pilgrim. Akvarell och gouache på elfenben av Anton Oechs. Nationalmuseum, Gripsholmssamlingen.

Reuterholm som pilgrim pekande på sin egen grav, med inskriften:
G.A.R. VINCIT 18_ _
Ici le repos
vilket på svenska blir
G(ustav).A(dolf).R(euterholm). Segrade 18 _ _
Här vilar han.
Vilket troligen är en allusion på hans frimureri.

Bibliografi i urval

Svenska memoarer och bref. 10, Ur Clas Flemings papper : bref från Fleming, Reuterholm, Fabian Wrede, Leopold och J. H. Schröder / utgifna af Henrik Schück. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 53621. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/FlemingCA/titlar/SvenskaMemoarer10/faksimil
G. A. Reuterholm till Nils Dalberg : Meddeladt af Ivar Norberg. Stockholm. 1913. Libris 3001377
Gustaf Adolf Reuterholms dagbok från åren 1775–1776 : meddelad av Alma Falk. [Rubr.]. Stockholm. 1923. Libris 3001376

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gustav Adolf Reuterholm, 1904–1926.

Chrispinsson, John (2008). G. A. Reuterholm : den gråtande diktatorn. Stockholm: Prisma. Libris 10736898. ISBN 978-91-518-5115-0

Noter

^ ”Gustaf Adolf Reuterholm styrde med järnhand”. Popularhistoria.se. 19 februari 2021. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/gustaf-adolf-reuterholm. Läst 31 maj 2021.
^ My Hellsing (2013). Hovpolitik. Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet. Örebro: Örebro universitet. ISBN 978-91-7668-964-6 sid. artikel I
^ [a b c d e f] Sten Carlsson, Den Reuterholmska Regimen; Den Svenska Historien, Band 7, s. 224ff, Bonniers 1968
^ Sveriges Historia; Jan Melin, Alf W Johansson, Susanna Hedenborg; Prisma 1997–2006.
^ [a b] Gustaf Adolf Reuterholm, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2019-01-06.
^ Grimberg, Carl. ”562 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0564.html. Läst 5 augusti 2022.
^ [a b] Grimberg, Carl. ”563 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0565.html. Läst 5 augusti 2022.
^ Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 408. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 14 oktober 2024
^ adeslvapen.com, Tab 2

Vidare läsning

Chrispinsson, John (2008). G. A. Reuterholm: den gråtande diktatorn. Stockholm: Prisma. ISBN 978-91-518-5115-0
Fant, Kenne (2008). Vargmänniskan : en dokumentärroman om Gustaf Adolf Reuterholm. Stockholm: Atlantis. Libris 11211159. ISBN 978-91-7353-240-2
Forsstrand, Carl (1925). En gustaviansk ädlings ungdomshistoria : några anteckningar av och om Gustaf Adolf Reuterholm : med illustrationer. Stockholm: Geber. Libris 8220670
Gustaviansk mystik : alkemister, kabbalister, magiker, andeskådare, astrologer och skattgrävare i den esoteriska kretsen kring G. A. Reuterholm, hertig Carl och hertiginnan Charlotta 1776–1803. Vertigos ockulta klassiker ; 2. Stockholm: Vertigo. 2010. Libris 11680371. ISBN 978-91-85000-57-9
En hovmans fåfänga : Gustaf Adolf Reuterholm och den gustavianska porträttkonsten : Gripsholms slott, juni-augusti 1991. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 542. Stockholm: Nationalmuseum. 1991. Libris 7602427. ISBN 91-7100-409-2
Lekeby, Kjell (2011). Gustaf Adolf Reuterholms hemliga arkiv från 1780-talet. Farsta: Pleiaderna. Libris 12279524. ISBN 978-91-972045-6-9
Leopold, Carl Gustaf af (1891). Leopolds bref till Reuterholm : efter originalen i Riksarkivet. Stockholm. Libris 10092969
Malmström, Oscar (1907). Till Gustaf Adolf Reuterholms historia. Örebro. Libris 2895246
Nylund, Martin (1917). G.A. Reuterholm under förmyndaretiden 1792–1796. Uppsala: Appelbergs boktr.-a.-b. Libris 1656754
Sturzen-Becker, Oscar Patric (1862). Reuterholm efter hans egna memoirer : en fotografi. Stockholm. Libris 1265755. https://runeberg.org/sturzreu/
Tarkiainen, Kari: Gustaf Adolf Reuterholm i Svenskt biografiskt lexikon (1998–2000)
Gustaf Adolf Reuterholm hos Litteraturbanken

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Adolf Reuterholm.
Bilder & media
”Reuterholm, Gustaf Adolf”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5168-1416928957774

[1] ”Gustaf Adolf Reuterholm styrde med järnhand”. Popularhistoria.se. 19 februari 2021. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/gustaf-adolf-reuterholm. Läst 31 maj 2021.

[2] My Hellsing (2013). Hovpolitik. Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet. Örebro: Örebro universitet. ISBN 978-91-7668-964-6 sid. artikel I

[SCarlsson-3] [a b c d e f] Sten Carlsson, Den Reuterholmska Regimen; Den Svenska Historien, Band 7, s. 224ff, Bonniers 1968

[Melin-4] Sveriges Historia; Jan Melin, Alf W Johansson, Susanna Hedenborg; Prisma 1997–2006.

[Tarkiainen-5] [a b] Gustaf Adolf Reuterholm, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2019-01-06.

[6] Grimberg, Carl. ”562 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0564.html. Läst 5 augusti 2022.

[:0-7] [a b] Grimberg, Carl. ”563 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0565.html. Läst 5 augusti 2022.

[8] Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 408. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 14 oktober 2024

[9] slvapen.com, Tab 2

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]