Öppna huvudmenyn

Gustaf Adolf Hjärne

svensk greve, riksråd och militär

Gustaf Adolf Hjärne, född den 5 november 1715 i Stockholm, död den 19 april 1805Ekensberg i Södermanlands län, var en svensk greve, riksråd och tecknare.

Gustaf Adolf Hjärne
Gustaf Adolf Hjärne i riksrådsmantel, som kallades för talar, med serafimerordens kedja samt svärdsordens kommendörskors runt halsen. Porträttmålning i Lunds universitets konstsamling.
Titlar
Tidsperiod 1761-1772, 1772-1789
Tidsperiod 1762-1770
Tidsperiod 1768-1772
Tidsperiod 1770
Yrke Militär
Övrigt arbete Riksråd
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Artilleriet
Armén
Land Sverige
Tjänstetid 1731 - ca. 1760
Grad Överste
Befäl Nylands infanteriregemente
Utmärkelser Serafimerorden
Svärdsorden
Politik
Parti Adelsståndet
Annat parti Hattpartiet
Tillträdde 1751
Avgick 1760
Personfakta
Född 5 november, 1715
Stockholm
Död 19 april, 1805
Ekensberg
Frälse/adelsätt Hjärne
Far Urban Hjärne

Han var son till naturforskaren Urban Hjärne och Elisabeth Carlsdotter Cederström och från 1739 gift med fältmarskalken Augustin Ehrensvärds syster Maria Ehrensvärd. Hjärne blev 1731 volontär vid artilleriet och avancerade till överste vid Nylands infanteriregemente (1758). I politiken slöt sig Hjärne till hattpartiet och var vid 1751, 1755 och 1760 års riksdagar medlem av sekreta utskottet. År 1761 utnämndes han till riksråd, en upphöjelse som kanske mest berodde på att han sedan 1739 var gift med överhovmästarinnan Anna Maria Ehrensvärd, syster till de inflytelserika bröderna Augustin, Carl och Fredrik Ehrensvärd. År 1762 upphöjdes han till friherre och 1763 blev han serafimerriddare. Han var även kommendör av Svärdsorden. Då mössorna 1765 kom till makten, var det fråga om att ur rådet avlägsna Hjärne, då han deltagit i beslutet att förnya det franska förbundet (1764), men han, liksom H. H. von Liewen, slapp undan med en skrapa, medan sju av hans ämbetsbröder avskedades eller tvingades ta avsked. År 1768 utsågs han till kansler för Lunds universitet. Hjärne var den ende av rådsherrarna som i december samma år understödde Adolf Fredriks fordran att riksdag skulle sammankallas, och därför uttalade ständerna 1769 till honom högtidligen sin tacksamhet.

År 1770 blev han greve. Vid 1771–72 års riksdag inledde Hjärne, på Gustav III:s begäran, underhandlingar om åstadkommande av en förlikning mellan hattar och mössor; och då det vid riksdagen rådande mösspartiet fordrade fyra eller fem platser i rådet, förklarade sig Hjärne beredd att frivilligt lämna sin plats. I mars 1772 erhöll han avsked från såväl riksråds- som kanslersämbetet. I det nya råd som Gustav III efter statsvälvningen den 19 augusti 1772 tillsatte, inkallades dock Hjärne och var medlem i detsamma ända till dess upplösning 1789. Trots att han inte var någon betydande politiker, var Hjärne på grund av sina mångsidiga insikter, sitt goda omdöme och sin fasthet i åsikter och förbindelser en högt aktad och nyttig medlem av rådet, på grund av sitt saktmodiga lynne och vänliga sätt därjämte allmänt omtyckt. Gustav III använde honom mycket under förra delen av sin regering.

Alla Urban Hjärnes barn visade talang för diktning eller skön konst och den mest framstående av dem blev Gustaf Adolf Hjärne. Han påbörjade 1737 att teckna ner sin levnadshistoria som han själv illustrerade med släktvapen, stamträd, teckningar och ornamenter, boken förvaras numera vid Riksarkivet i Stockholm.

KällorRedigera